Tränar man Real Madrid tränar man per automatik en klubb som uppskattningsvis 87 procent av jordens befolkning vill se förlora.
Övriga tretton procent är madridistas, portugiser och Sara Carbonero.
Är man José Mourinho har man ovänner i alla läger och efter den senaste veckans turbulens (med Mou-mått ’sensommarbris’) hade förlust för Real mot Auxerre i kväll varit någonstans mellan ’riktigt jävla beige’ och ’monumentalt harakiri’ på ’hur illa?’-skalan.
Men även om auxerrianerna (eller ajaisterna om vi ska leka Simon le Bank för en stund) var och nosade på Iker Casillas stolpe var Marängerna väl värda den här segern.
Och ska man räddas när slutet är nära ska man förstås räddas av Jungfru Marias ängel.

Real Madrid har lärt sig ett och annat den gångna veckan, bland annat att inte trilla i desperationens avgrund bara för att de första 53 målchanserna inte sitter.
José Mourinho har lärt sig franska för längesedan, vilket för mig är den bärande anledningen att bänka mig framför Canalplus.fr:s sändningar när det vankas CL och Mou på samma dagar.

 Mou and the mother toungue.

Vad har vi lärt oss i kväll då?
Jo, just det, att varumärkessnylta behöver inte vara rakt igenom fel, men att shoppa loss i Barças giftshop och tro att Bayern München ska gå i fällan är lite naivt tycker jag.

Altintop på safari i Basel. Foto: Reuters