– Jag vill härifrån.
Orden är José Mourinhos och kommer från onsdagens presskonferens.
Frågan är vad vi ska göra med dem.

Att något inte står rätt till i det vita huset står utom allt tvivel. Mou och Jorge Valdano har varit som katt och hund hela hösten och när Real Madrids sportdirektör funderar högt över varför klubbens tränare sätter sin ende striker (Karim Benzema) på bänken mot Almería när det enda han ber om är en striker, så slår Mourinho bakut.
– Jag är för gammal för att man ska skicka budskap till mig via medierna. Jag har hållit på med det här jobbet i femtio år, man kan säga att jag är en dinosaurie, konstaterade José Mourinho på presskonferensen.

Teamwork?

En snabb googling av José Mourinho ger vid handen att han fyller 48 år i veckan som kommer, men vi ska inte haka upp oss på detaljer. 
Mou är man nog att slippa ta del av Jorge Valdanos funderingar via radio och tv, tycker han. Så långt allt gott.
Men det var ju inte förrän en kvinnlig journalist gjorde sitt jobb i går, tog tag i mikrofonen och frågade varför José var så otroligt stingslig, som vi fick lite action – och kanske en indikation på hur illa det är ställt ute på Valdebebas.

”Det är för att jag vill härifrån” är ett briljant dubbeltydigt svar på sitt sätt, inte minst när portugisen faktiskt stegar ut från pressalen, utan utrymme för följdfrågor.
José Mourinho vet precis vilka rykten som kommer att ta fart efter den här typen av utspel, och han tycker uppenbarligen att det är värt det.

I kväll möter Real Madrid Atlético i cupen. Det finns alla skäl att tro att José Mourinho säger ”äh, jag menade bara att jag ville lämna rummet” efter matchen, för att inte åsamka los blancos mer skada än de klarar av just nu och för att ledningen vill tona ner kalabaliken och rädda det som räddas kan. 
Men onsdagens events visar på en problematik som väntat på att få presentera sig för Florentino Pérez: 
Antingen anställer du en speciell tränare och ger honom fria tyglar, värvningsveto och obscent mycket pengar att röra sig med för att plocka ihop och fostra ett lag han tror på 

eller 

så anställer du någon som sjösätter och förvaltar dina bombastiska miljardplaner, lyssnar på dina önskemål och tackar för möjligheten att få vifta med frisparksvariantpärmen inför storheter som Cristiano Ronaldo under en säsong och för att släkten får så bra platsbiljetter på Santiago Bernabéustadion. 

Med José Mourinho kan man inte få både och.

Andra lärdomar av dagen? Jo, att det finns kvällar i Spanien då Leo Messi bränner straffar och Henok Goitom sätter dem också.  
Men frågan är om inte Henoks lagkamrat Corona slog in kvällens vackraste pärla. Och plötsligt har kris- (och svensk-) laget Almería sänkt Real Madrid och tagit sig till semifinal i spanska cupen på en och samma vecka.
Jag säger som Ralf Edström: Världsrekord!