Om det inte hade haft lite tveksamma historiska undertoner hade jag konstaterat att Dagen D är här och att allt som inte rör PSG – Barcelona i dag är totalt oviktigt i Frankrike.
Det är på Parc des princes det händer och det är också där hela Paris crème de la crème kommer att befinna sig om bara några timmar.
Och de som inte tillhör gräddan gör ändå sitt bästa för att få lite uppmärksamhet även i dag.

 
Joey Barton lär få se matchen på tv från Marseille i kväll, liksom Victoria Beckham som är i LA och missar makens match, men på plats på Parc des princes kommer, förutom gamla klubbtrotjänare som Raï och Valdo, hela tre ministrar ur president François Hollandes regering vara (jobbigt läge för hans karismatiske inrikesminister Manuel Valls som är född i Katalonien och en die hard Barça-supporter) som i dag kommunicerat att den planerade höginkomsttagarskatten inte gör några undantag för fotbollsspelare.
Mardrömsbesked eller vettig krishantering i ekonomiskt bistra tider, oavsett vilket kommer skattehöjningen inte som någon chock för Paris Saint-Germain. Hollande gick till val på skattereformen förra våren och Nasser al-Khelaïfi har flera gånger annonserat att den inte kommer att betyda något problem för klubbens utländska spelare – Qatar Sport Investment tar helt enkelt den smällen, det har man redan budgeterat med och hör sen.
Ergo: Lämnar Zlatan Ibrahimovic klubben är det inte för att skattmasen knackar på dörren.
L’Équipe skriver annars i dag om hur väl svensken funnit sig tillrätta i PSG och delger, förutom en rad exempel på det via hans lagkamrater, också läsarna Zlats franska gloskunskap hittills, som enligt tidningen innefattar ”vinna”, ”vinna i kväll”, ”spela snabbare” och ”Paris är magiskt!”.
Och, oss emellan, allt utöver det är förstås onödigt franskt ordbajseri.

FC Barcelona är i Paris med både Tito Vilanova och Eric Abidal och kontakter från det blaugrana omklädningsrummet berättar om ett Barça så fokuserat att knappt ett ord utbyttes på bussen hem från det oavgjorda mötet med Celta Vigo i helgen, inte ens då de nåddes av beskedet att Real Madrid också spelat oavgjort mot Zaragoza och att ligatiteln därmed ligger i en liten box med titeln ”Més que un club” på locket.
Kalle Karlsson har ju en skarp penna (och möjligen lite för mycket fritid) och har ritat ihop några anledningar till varför katalanernas spel är så framgångsrikt.

Gerard Piqué har fått i uppdrag att sköta bevakningen av Zlatan Ibrahimovic i kväll och det lär bli ett kärt återseende även om deras absoluta fredagsmys-peak redan har infunnit sig och passerat.

Och trots att fransmännen ofta förhåller sig ganska realistiskt, för att inte säga tveksamt, till sina fotbollsstjärnor så var jag enda expert av fyra i fransk radio i eftermiddags att tippa katalansk seger. Jag tror att plattmatchen mot Milan häromsistens är precis den väckarklocka Barcelona behövde för att inte kliva ut på Parc des princes och tro att saken redan är klar.

Själv konstaterar jag att av den uppsjö fantastiska fotbollsmatcher jag fått se på plats de senaste åren samtidigt som min arbetsgivare betalat mig för nöjet, är nog det här den roligaste på förhand.
Jag har ägnat förmiddagen med att försöka känna efter om jag håller lite mer på något av lagen. Men förgäves.
Däremot korsar jag som vanligt fingrarna och ber Champions League-guden om ett möte som lever över två matcher. Amen.

Visca! Allez!
Nu kör vi och så ses vi lite lagom mörbultade på andra sidan.