Vi är i Pamplona, där Barcelona ska tjurrusa förbi allt motstånd i tabellen på riktigt. Osasuna är ett mittenlag i ordets allra mest exakta betydelse. De ligger på tionde plats tabellen och har vunnit tre matcher, förlorat lika många och spelat oavgjort två gånger. De har också en målskillnad på 10-9.
Ett extremt välbalanserat lag rent matematiskt, alltså.

Men Osasuna har också en målskytt att se upp för. Walter Pandiani har hoppat runt i snart sagt alla spanska mittenlag, men i år, vid 33 års ålder, har han fått rejäl islossning i Osasuna. Sex mål på åtta matcher ger honom en imponerande fjärdeplats i skytteligan efter David Villa, Zlatan Ibrahimovic och med lika många mål som Leo Messi.
El Rifle, skjutvapnet, som Pandiani kallas har några år fotboll kvar i kroppen, men innan karriären är slut har han en önskan. Han vill lira i samma lag som minst en av sina söner.
– Jag har en som är 1,80 lång och ytterback, en som är målvakt och så min tredje som kommer bli en ny liten Messi. Det är jag helt säker på, säger Pandiani till Mundo Deportivo.
No pressure, säger Hola Barcelona till lill-Messi.

Men medan Barcelona värmer upp spelar vännerna i Real Madrid ett hyfsat viktigt derby mot Getafe. Boateng Tre Poäng har tjatat sig till en imponerande startplats i Michels elva.
Guti är enligt ett eget utlåtande kärnfrisk, men petas ändå av Manuel Pellegrini. Det kan vara så att Madrids Mister inte uppskattade Gutis råd att lämna Alcorcón för en betydligt varmare plats i paus i spanska cupen häromdagen. 

Det jubileras ofta och gärna i den spanska ligan.
I dag är det Pep Guardiola som tränat Barcelona i exakt femhundra dagar. Visst har man gått runt och tänkt att den dagen måste infalla vilken dag som helst.

 500 dagar tillsammans. 

Laget sitter just nu på planet till Pamplona men innan dess fick en morgontrött Gerard Piqué (som gärna snoozar lite för länge på morgnarna) och backkollegan Carles Puyol (som är på träningsanläggningen innan vaktmästarna ens hunnit låsa upp på morgonen) skriva autografer på flygplatsen, enligt mina ögon och öron på plats.
Det är när Barça kliver på bussen som ska ta dem till arenan som viss oenighet uppstår.
Laget är nämligen trött på Pep G:s musikval på vägen och planerar en kupp.
Hela förra säsongen spelade Pep den svulstiga Viva la vida med favoritbandet Coldplay i bussen, varvat med Puccinis Nessun dorma. Allt för att skapa en vinnarstämning i truppen.
Men i år kräver flera i truppen ändring. Coldplay faller inte alla Barçaspelarna på läppen och man är nu på jakt efter ett nytt ledmotiv. Problemet är att enas. Just nu råder en kompromiss och i bussen ljuder ett blandband med fyrtio låtar i olika genrer. Inte hållbart i längden så klart. 
Enligt Sport lobbar vår vän Dani Alves hårt för att få in brasilianska sambatakter i omklädningsrummet, dock utan någon större framgång.

Leo Messi verkar inte vara killen som bryr sig

så särskilt mycket om lagets soundtrack, men det hindrar ju inte att andra skriver låtar – om Messi.
Den senaste heter ’Más que un crack’ – mer än en mästare – och är, hur ska jag uttrycka det, inte rakt igenom politiskt korrekt författad.

Hästen med Barcelonas tröja nummer tio,
en sån man kan köpa för tolv euro hos vilken paki som helst i Raval
hästen som heter Messi tar bollen, korsar torget i Vila de Gràcia, lyfter huvudet och skjuter i mål 
börjar Messis tango.

Hästen är alltså Leo själv, ’paki’ är pakistanierna som säljer fotbollströjor i centrum och Raval är Barcelonas prostitutions- och knarkkvarter om kvällarna, och dessutom platsen där Expressen hyr en tillfällig lägenhet för sina medarbetare här i stan.

Messi bor inte i Raval, om vi säger så, men han har sedan länge flyttat hit hela familjen och stora delar av släkten från Argentina. I går var hans pappa och bror på plats på träningsanläggningen för att kolla läget, göra en highfive med Zlatan Ibrahimovic och sedan köra hem Leo för att äta en sen lunch.

Zlatan Ibrahimovic (finns det ett kortkommando på Mac för det namnet?) är Barcelonas omslagspojke den här veckan för kampanjen att locka publik till Camp Nou.
Reklammakarna hittade, imponerande nog, ett utrymme på Ibras vänstra överarm som var ledig och plitade dit ’Ens hi deixem la pell’, som betyder ungefär ’vi ger allt vi kan’ eller ordagrant ’vi ger vårt skinn’.

 Ett svenskt råskinn.

Det finns bara en Zlatan, det vet ni, men det finns två Johannor i Barcelonas pressfölje och det där skapar ibland lite oreda vid ansökan om ackrediteringar till matcher och telefonsamtal med folk i klubben.
I dag hade förvirringen spridit sig ända upp till Aftonbladets eminenta webbredaktion.
Varje fredag skriver jag en sida med smått och gott (tänk tapas) från spanska ligan i tidningen men i ingressen på sportbladet.se var det min kollega och namne Garå på ’Svenka Dagbladet’ som först fick äran.

 Zlatan tyckte först att Aftonbladets medarbetare inte var ’professionella’, men kunde sen le åt det lilla missödet.

Sent omsider har spansk media tagit fasta på att Henrik Larsson slutar spela fotboll. När beskedet kom förra veckan var den allmänna reaktionen i Barcelona ungefär:
– Jaså, igen?
Men sedan Carles Puyol, Xavi Hernandez och Zlatan Ibrahimovic spelat in videohälsningar till Henkes avskedsmatch i Helsingborg förstod katalansk media att det var på riktigt den här gången.
Själv blev jag intervjuad om hans betydelse för svensk fotboll i en radiostation för en liten stund sedan.
– Får jag ställa några frågor? undrade programledaren i luren.
– Okej, sa jag (tänkte säga ”OK” men var lite osäker på om min Henke-parafras skulle gå fram på spanska) och undrade om jag fick förbereda mig lite. Man vill ju gärna fila på några några snitsiga fraser som ’fantastiskt läkkött’, ’opetbar i landslaget’ och ’När vi gräver guld i USA’.
Men vi var redan i sändning och det var bara att, som man säger, skjuta från höften.

Primera division kryllar av lovande lirare som skulle offra vitala organ för att få spela VM med det spanska landslaget nästa sommar.
Men det finns bara 23 platser i truppen till Sydafrika och de allra flesta fastnar någonstans på vägen.
De stannar i utvecklingen.
De har otur med skador.
De längtar hem.

Ur den senare kategorien hämtar vi Sevillas högerspringare Jesus Navas, som har precis allt som krävs för att ta en plats i Vicente del Bosques startelva. Men Navas kan inte åka på långväga bortamatcher och redan när världsmästerskapet tillföll Sydafrika, diskvalificerade han så att säga sig själv.
Vi pratar alltså inte det gamla vanliga spanska ’det är bättre hos mamma’-syndromet. Jesus Navas får panikångestattacker när han är hemifrån för länge. Han lider av, och jag citerar kunskapens brunn Wikipedia, ’kronisk hemlängtan’. Åkomman låter inte helt medicinsk och vetenskapligt belagd i mina öron, men så är det.

 Han lider också av en kronisk 90-talspose.

Men. Jesus har tagit små steg i rätt riktning och från att ha lämnat träningsläger i förtid och hoppat över försäsongsturnéer på andra kontinenter, rapporteras det nu att den 23-årige andalusiske mittfältaren snart är botad. I dag träffade han spanska fotbollsförbundets direktör Fernando Hierro och pratade ut.
– Vi kom fram till att jag ska ta min tid och när stunden är här så får vi se vad som händer, säger Jesus Navas enligt tidningen AS.

Blixten kan uppenbarligen slå ner fyra gånger samma kväll i Madrids utkanter, men när Barcelona mötte León i kväll var det slut på Buster-segrar.

Pedro Pedrito gjorde kvällens båda mål och har nu nätat i varenda sammanhang i år. José Pinto fick vakta målet och klarade det galant. I dagens Mundo Deportivo får Pinto frågan hur han ska hantera den väntade köldknäppen (ungefär 14 grader) i León.
– Jag får väl ta på mig en extratröja.
MD: Inte hel träningsoverall i stället?
– Nej nej. Benvärmare får det bli i så fall, säger världens mest tålige andremålvakt.

Barças big boys hade ju fått ledigt av Pep G och Leo Messi var i välgörenhetstagen. Men inte mer än att han hade tid att snacka lite fotboll så klart.
– Jag såg delar av matchen i går men från det att Real Madrid låg under med 0–2 hade jag ärligt talat svårt att tro mina ögon, säger Messi med ett kriminellt illa dolt leende på läpparna.

Guti är en man som haft det lite motigt på slutet. I går brast tydligen det rejält när Manuel Pellegrini valde att byta ut honom i halvtid av holmgången mot Alcarcón. Real Madrids hårfagre mittfältare ska helt sonika ha bett sin tränare:
– A tomar por el culo! 
Av hänsyn till känsliga läsare tänker jag inte översätta detta, men man kan säga att Guti uppmuntrade Pellegrini att ägna sig åt ganska avancerade sexuella aktiviteter som inte är rakt igenom sanktionerade hos katolska kyrkan.

Jag tror att man kan säga att Real Madrid-tränaren har ’tappat omklädningsrummet’ ganska brutalt. Frågan är när han tappar jobbet.

Läget i dag i Spanien?
Jo men bra, tackar som frågar. Spansk sportpress går en mycket jämn match i att sätta de gapigaste krigsrubrikerna, men frågan är om inte Madridtidningen AS:s konstaterande ’Seklets största skämt’ sammanfattar det mesta.

Manuel Pellegrini är ännu en man med ett jobb, och han fortsätter att hävda att det inte var förberedelserna inför match som stjälpte Real Madrid i går. Till Marca säger Pellegrini att han sett Alcorcón spela 3 200 gånger. Om det inte är ett tryckfel har han alltså lagt 4 800 timmar (och då har jag inte räknat in eventuell tilläggstid) eller 200 hela dygn på att kartlägga motståndet, vilket

a) inte känns friskt
och
b) knappast är rätt sätt att demonstrera att han är rätt man för det här uppdraget

Efter Alcoróns überskräll i går tog Spaniens premiärminister Rodríguez Zapatero tillfället i akt att plocka några hyfsat lätta Robin Hood-poäng, genom att deklarera att det är bra för fotbollen när små lag kan slå stora.
Jobbigare blir det för Zapatero i kväll. Han är en erkänd Barcelonaanhängare, men uppvuxen i Leon, där kvällens Barça-motstånd kommer ifrån. Zapatero är medlem nummer 4 239 i Cultural Leonesa och vidhåller att han håller på laget från hemstaden mot Barcelona.
Den spanske premiärministern skulle egentligen varit på matchen, men han sitter med lite arbetsuppgifter som inte gick att lämna på kontoret.
Spanien har en arbetslöshet på 19 procent och de andra tyngdarna i Bryssel kände tydligen att den frågan var viktigare att prioritera i kväll.

Pep Guardiola har sett dagens cupmotståndare 3 198 gånger färre än Pellegrini. Jag undrar om det kommer att märkas.

Jesus, Maria och Josef.
Jag tror vi just har bevittnat det här millenniets största skräll inom spansk fotboll. Manuel ’Mauricio’ Pellegrini mönstrade den starkaste startelva han hade till hands mot Alcorcón.
Vi snackar Raúl, Benzema och Guti.
Det hela slutade med – sitter ni ner nu? – 4–0 till Alcorcón.
Och nu ska jag berätta en annan sak för er som inte såg matchen: Real Madrid hade knappt en målchans på nittio minuter. 

Det här är inte Galaxernas vecka.
Förutom smällen mot Milan och Sporting, försov sig Guti och Karim Benzema till söndagsträningen på grund av omställningen till vintertid.
Vi vred alltså klockan en timme tillbaka även i Spanien. Men det var ett försök i alla fall.
I går kammade Real nästan noll på den spanska fotbollsgalan.
Min gissning efter att ha sett dagens match är att det tröstsöps rätt bra på efterfesten.

Jerzey Dudek gjorde i alla fall sitt bästa i Real Madrids mål för att Iker Casillas inte ska känna sig hotad som förstaval, trots den senaste tidens tavlor.

Jorge Valdano insåg att det här inte var ett resultat som förtjänade bortförklaringar.
– Vi vill be om ursäkt, låter Real Madrid-bossens vädjan direkt efter match.

Men det ska bli kul att läsa de katalanska sporttidningarna i morgon, det ska det. 

Visst har ni, liksom jag, funderat över varför Pep G nobbade den spanska fotbollsgalan i går och gav sina spelare ff? Han blev ju ändå utsedd till Årets tränare.
I dag skingrade Barças tränare dimmorna. Han kunde inte gå eftersom han var upptagen med att titta på fotboll.
I morgon drar Copa del Rey, den spanska cupen, igång för Barcelona som möter Cultural Leonesa från spanska tredjeligan. Pep, som haft det körigt på jobbet på sistone, var tvungen att stanna hemma och kartlägga det skräckinjagande motståndet.
Två matcher med klubben från Leon betade Pep av innan det var läggdags.
– Jag hade jobb att göra, jag satt och kollade till ganska sent på kvällen. Priset är dessutom spelarnas förtjänst och killarna var väldigt fina i sina nya kostymer, konstaterar Guardiola.
Tyvärr lanserade han ingen teori om Xavi Hernandez cardigan.

Xavi är tillsammans med Carles Puyol, Gerard Piqué, Andrés Iniesta, Lionel Messi och Zlatan Ibrahimovic ’av olika anledningar’ (läs: för att de inte kunde bry sig mindre) inte med i truppen mot Cultural Leonesa.

Manuel Pellegrini, som fick heta ’Mauricio’ av speakern på bortamatchen mot Sporting senast, har inte lämnat något åt slumpen inför kvällens cupmatch mot Alcorcón. Han har tagit ut hela Galacticos tillgängliga superstars och i veckan har Real tränat med den speciella cupbollen, som tydligen skiljer sig något från den som används i ligan.
Hittills har det resulterat i två bakåtmål varav det senaste självmål av Alvaro Arbeloa och Real Madrid ligger i detta nu under med 0–2.

Barcelona fick en bra eftersläckning som uppföljning till 6–1-manglingen mot Zaragoza.
I kväll infann sig nästan hela gänget vid den spanska fotbollsgalan i Madrid. I de något mer flexibla kategorierna än de vi jobbar med hemma, fick både Andres Iniesta och Xavi Hernandez pris som bästa mittfältare, offensiv respektive defensiv, medan Dani Alves blev bästa försvarare (hade det funnits en klass för ’försvarare som dagdrömmer om att bli anfallare’ hade han ju fått den om vi säger så).

Bäste anfallare och bäste spelare blev den här Messi från Argentina, som de tror mycket på i Barcelona.
Sergio Busquets blev ’årets överraskning’, priset jag inte vet hur jag själv skulle ta emot riktigt (’vadå, trodde ni att jag skulle vara dålig?’ osv).



Barça-spelarna anade att det skulle tas en gruppbild på slutet och undvek alla potentiella mismatches genom att sporta samma kostym. Lägg gärna märke till att Xavi har en extrakofta under i fall det skulle bli kallt i spotlighten.

 ”Äh grabbar, vi kör på den gråa med en röd slips, va?” Foto: Juanjo Martín, EFE.

Pep G kunde inte komma. Men han blev ’bästa tränare’ i alla fall. 

Efter ett golazo – ett supermål – som Zlatans frisparksmissil i helgen måste man förstås finjustera mätinstrumenten för att få fram adekvat information. 
Det pratades om att skottet gått i hundra knyck i timmen, men det gick snabbare än så. 105 km/h är den officiella siffran sent på måndagskvällen.
Frisparken slogs 29 meter från mål och det tog också exakt en sekund för kulan att lämna Ibras vrist och hitta nätmaskorna bakom Zaragozas målvakt Carrizo.
Nu kan vi alla sova lite bättre känner jag. 

Bollen fick Zlatan dock inte med sig hem. Den hade Seydou Keita redan lagt vantarna på och resten av laget fick snällt signera den innan maliern nöjd lämnade Camp Nou efter sitt livs match.

Deportivo la Coruña har visat gammal stor stil inledningsvis den här säsongen. Jag andades ju något om att det här skulle bli deras omgång, men efter den fullkomliga genomklappningen mot Valladolid har jag kommit undan lite väl lätt, så jag får väl elda på själv då.
Om ni missade matchen kan ni ju kasta ett getöga på Mundo Deportivos betyg.
Det här är en tradition som jag tycker vi borde apa efter i svenska tidningar.

 Men Deportivos målvakt var okej i alla fall.