Ni märkte att Juanma Lillo, Almerías tränare, fick foten bara en timme efter match i lördags kväll.
Man kan ju tänka att en genomsnittlig sportkommitté skulle vilja sova på saken, och kanske sitta ner och prata tänkbara efterträdare över en brioche och en kopp kaffe dagen därpå, innan man fattar sitt beslut. Men nej.
Jag ska låta det vara osagt om det var Lillos ömma omfamning av Pep Guardiola efter 0–8-förlusten som fick Almerias styrelse att säga ’basta’.

 Amor mio. Foto: Telecinco

Lillo och Guardiola har en lång historia ihop, men är det inte något alldeles särskilt känslomässigt över la ligas tränare just i dagarna?
När Espanyol tog sin imponerande sjätte hemmaseger i rad, vilket efter lite snabb huvudräkning innebär att de vunnit alla hemmamatcher i år, blev Mauricio Pochettino lite blödig och ville tacka livet och fansen och så.
– Supportarnas stöd är grunden i den här institutionen, det är hjärtat och lungorna. Det är ett vitalt organ, förklarade Pochettino så specifikt som hans anatomiska kunskaper tillät honom efter 3–0-triumfen mot Hércules på Cornellá-El Prat.

Och så vänslades han lite med Hércules míster Esteban Vigo. 

 ”Ni var bättre”. ”Nej, niii var bättre”. Foto: AS 

Om den här homo light-trenden i Spaniens tränarskrå är här för att stanna så har vi alltså något alldeles särskilt att vänta i el Clásico om en vecka.
Man ska kanske inte hoppas på för mycket, men en tungkyss mellan Pep och Mou ligger ju onekligen i luften.

Ska vi en gång för alla då konstatera att la liga handlar om två lag och ett gäng halvstatister på kanske fyra stycken strax därunder som kan sätta käppar i hjulet för Real/Barça om de har sin bästa dag.

8–0 och 5–1 är inte särskilt smickrande varken för Diego Alves, för Fernando Llorente eller för spansk fotboll. Men Leo Messi och Cristiano Ronaldo bryr sig uppenbarligen inte om det och fortsätter sin tuppfajt om skytteligan. Jag gissar att de båda äter sina morgonflingor med ett leende på läpparna i dag.

Och hör på den här vackra matematiska symmetrin;
* När den lille argentinaren smällde in sitt hundrade (och hundraförsta) mål i la liga i och med gårdagens målmassaker i Almería blev han den näst yngste någonsin att passera 100-gränsen i Spanien med sina 23 år och 149 dagar. Det var hans åttonde hattrick i klubben.
Vem som var yngst?
* Raúl González så klart, som hade nått den respektabla åldern av 22 år och 239 dagar när han slog in den hundrade pärlan för Marängerna.
Vad Rául gjorde just i går?
* Hattrick för nya klubben Schalke 04 förstås.

And the beat goes on. Men Henok Goitom är tyst efter Barça bonanza.

Åttamålsfesten i Andalusien kostade Henok Goitoms míster Juanma Lillo jobbet och drygt en timme efter slutsignal stämplade Lillo ut från Almería och stämplade in på arbetsförmedlingen. Bildligt talat alltså, jag tror inte den är öppen klockan 23 på kvällen, inte ens i södra Spanien. Fast jag ska inte svära.

En av kandidaterna att ta över är Nestor Gorosito, och alla ni som minns hur jag vurmade för Xerez, laget som både stavas och uppträdde som ett felmeddelande, förra året minns förstås spansk fotbolls kanske bästa tränarfrisyr i modern tid.

 Henoks nästa hår?

Ett annat namn som nämns i sammanhanget är Zaragozas nykickade tränaren José Aurelio Gay, och ska vi knyta ihop den här lördagsgodispåsen så ser tydligen Getafes tränare Míchel visst egetintresse i Antivåldsmyndighetens beslut att anmäla José Mourinho och Manuel Preciado för den senaste tidens gnabb i sandlådan.
– Jag skulle också vilja anmäla dem som sjunger och insinuerar att jag är homosexuell till Antivåldsmyndigheten, säger Míchel, som också ligger pyrt till och har fått ett ultimatum av Getafes ledning som säger att han får kicken om han inte börjar visa resultat snart.

 Straight away? Foto: Marca

Vem som ska ta över om Míchel ryker? José Aurelio Gay känns ju spontant självdiskvalificerad om Getafe nu har en homofobisk läktarmobb som gillar att ge sig på klubbens tränare.

Villarreal och Valencia kryssade i derbyt och det kan de så klart hålla på med om de bara vill tävla sinsemellan om Champions League-platsen, men vill de utmana de stora grabbarna kan de inte kliva ur den här typen av möten med ett poäng var.  

Visst hade man på känn att upptakten till el Clásico skulle bli något alldeles extra med José Mourinho vid rodret. Möjligen trodde jag inte att hans utspel i förlängningen skulle sabotera mitt arbete.
I dag åkte jag ut till Barcelonas träningsanläggning för att intervjua en spelare. Halvvägs i taxin ringer Barcelonas pressperson Txemi:
– Tyvärr, det kan inte bli någon intervju. Pep har bestämt nya regler, inga individuella samtal med spelare tills vidare.
– Nya regler? Sedan när?
– Eh, sedan tjugo minuter.
– Men vad i… Varför?
– Det är för mycket oväsen just nu, tycker Pep.

Och så tar man ett titt på Marca och saker och ting faller på plats.

Mourinho martyren.

Efter portugisens vilda viftande åt alla håll på slutet har kritiken mot Real Madrids tränare tagit närmast bibliska mått. Tycker Madrid-tidningen Marca, alltså. 

Och så Oscars eminenta förklaring i kommentatorsfältet för alla som inte har en fil. mag. i konsthistoria:

Bör väl påpekas att det inte är Jesus den här gången utan Goya-målningen som bilden anspelar på (Los fusilamientos de la montaña del Príncipe Pío) är en symbol för det spanska (kastiljanska) motståndet mot Napoleon (det motstånd som gav oss ordet ”Guerilla”) under tidigt 1800-tal. Katalonerna var väl inte helt avogt inställda till Nappe utan var ganska ok med att införlivas i Frankrike – öppet sår det där nere på halvön…

Förr eller senare måste det ju ske och hellre i en träningslandskamp än i VM-gruppspelet mot Schweiz.
I kväll trillade Spaniens fotbollslandslag ner från den där platsen några meter upp i luften där de svävat under de senaste åren och de landade ganska illa.
De landade i Lissabon, mitt i ett iberiskt derby där Portugal tidigt gjorde klart att de hade för avsikt att sparka röd stjärt med storebror från grannlandet.
Och som de sparkade, hela vägen in i kaklet innan de stängde butiken med noll minuter kvar att spela och 4–0.
Det var nytt rekord i insläppta mål för Iker Casillas, stort grattis.

 Bra drag i Pepes bodega. Foto: Marca

Nu är en match mot Portugal aldrig en vänskapslandskamp för Spanien, men i kväll var det mer än något annat en uppladdning inför el Clásico om mindre än två veckor, så när Sergio Busquets gav Cristiano Ronaldo på moppo gav Ronaldo strax tillbaka.
Lite osäker på vad kvällens resultat exakt innebär för jättematchen på Camp Nou; fördel Portugal?

Hela 13 spelare från Barcelona och Real Madrid beträdde Estádio da Luz i går kväll, men en av de mer tongivande var iväg och sparkade boll mot Brasilien i Qatar.
Men innan det var dags för match tog Leo Messi ett snack med Mundo Deportivo, som återgäldade uppoffringen med att förklara att ”kungen talar”.

  Titta han snackar. Från tronen.

Och sedan gjorde Lill-Leo så här när Argentina slog brassarna i Främre Orienten.

Mer la liga-spaning än så har jag inte hunnit med, men hyperfrankofilen Simon le Bank messade smått hänförd över vad Karim Benzema ställt till med på Wembley. 
Den brittiska Youtube-polisen har tydligen lika sena vanor som jag, så några klipp har jag inte att bjuppa på just nu, men det är ju rätt ställe för Ben att vara ze man, får man säga.

Man måste säga att det är imponerande att avgå med segern i tävlingen Svenska Fotbollsgalans Huvudperson när man ställs mot lirare som Zlatan Ibrahimovic och Johan Cruijff (eller vad han nu heter i efternamn den här veckan). Framför allt när man inte är där.
Men Carmine Raiola är inte vilken lirare som helst och man börjar förstå vidden av vad han håller på att ställa till med när man väcks av ett samtal från en person inom FC Barcelona som vill att jag ger ”en kort resumé av vad som skrivits i svensk press” (jag gjorde vad varje lojal kollega hade gjort och spetsade till Expressens rubriker en aning och tonade ner våra egna, det här handlar om överlevnad).

Nu ska Barcelona stämma Mino, eller i alla fall försöka slippa betala ut hans lön, och helt plötsligt har Mino inte alls pratat skit om Pep Guardiola. Han har snarare önskat honom en trevlig helg på retreat.
Jag tror inte att Raiola är särskilt rädd för att Barcelona ska komma åt honom juridiskt, men att det gått upp för honom att han håller på att offra en annan adept, för övrigt Zlatans bästa polare, för konsten: 

Ring ring

– Hallå, Mino här.
– Hej Mino, det är Maxwell.
– Maxi! Hej pojken, hur är det?
– Jo, bra. Eller, nej, det blir lite jobbigt för mig när du säger att Pep ska dra åt helvete hela tiden. Jag är ju ganska nära en fast plats i Barças startelva, men det här med ”mentalsjukhus”, det stärker inte mina aktier.
– Du tänker så. Hm. Maxi, jag förstår vad du menar. Jag gör en pudel direkt.
– Pudel?
– Ja, egentligen menade jag inte ett mentalsjukhus, jag menade…ett spa! Det ska jag säga till spanska medier.
– Men Mino…tror du de köper det?
– Maxi, lugn nu, lita på mig, har du någonsin fått anledning att ångra att du gjort det?
– Nja…
– Precis. Träna på så hörs vi.

 Lugn, bara lugn. Foto: Inter

Jag har svårt att se hur man blandar ihop ordet ’balneario’ och ’hospital psiquiátrico’ eller, på engelska, ’spa’ och ’mental hospital’ när man han Raiola på tråden, men vad vet jag.

Kan Barcelona verkligen bryta ett kontrakt med en agent på grund av hans uttalanden om dess tränare då? Tveksamt, men de jag pratat med på morgonen verkar i alla fall lite hoppfulla om att klubbens jurister ska hitta någon klausul som får Raiola att tvingas hoppa av skutan lottlös. Om inte annat lär ju klubben ha köpt spelare av Mino för sista gången.

Annars är väl dagens nyhet att Dani Alves inte bara är en performer på planen, utan dessutom har spelat in en krigsfilm vid fjorton års ålder, med ett ganska övertygande resultat.

 Skjuter skarpt. Foto: Marca

Spoiler alert: Dani Alves rollfigur i filmen La guerra de Canudos dör i slutet när han blir skjuten.

Det var nog fler än jag som inte riktigt hann plocka upp alla bitarna i efterspelet av Sporting Gijón – Real Madrid i går, eftersom Zlatan Ibrahimovic (grattis till guldbollen) hade en match att ta tag i.
Men om ni tyckte att Manuel Preciado var lite hetlevrad inför matchen är det väldigt lite mot vad han tog sig för efteråt.
Enligt (den kanske inte rakt igenom opartiska, men ändå) Marca råkade Preciados hemfärd från arenan sammanfalla med att Real Madrids spelarbuss skulle pysa iväg mot flygplatsen.

Vad gjorde Preciado åt det, tror ni?

1. Han letade upp José Mourinho, gratulerade till vinsten och hoppade in i sin Ford Fiesta och åkte hem. 
2. Han tog sig mellan benen i en menande gest mot Madrid-bussen och kastade en flaska, som av misstag träffade en äldre kvinna, och skrek okvädesord till spelarna i bussen.
3. Nä, inte ens min fantasi kan kasta ihop något som slår ovanstående.

Rock n’ roll.

(ᄅ :ɹɐʌs ʇʞǝɹɹoʞ) 

 My Precious Preciado. Foto: Marca

Vi har varit lite slarviga på att följa Manuel Preciado på bloggen, men hädanefter kommer jag inte att släppa honom utom synhåll, var så säkra.

I övrigt har vi gått in i någon form av ”hylla de andra”-fas inför el Clásico och i dag strör både Iker Casillas och Leo Messi lovord över varandras tränare, medan Real-räven Emilio Butragueño konstaterar:
– Vi värvade inte Mourinho för att han skulle skaffa vänner. 

Och så har Barcelona, efter några dagars kraftiga spekulationer, säkrat upp Ibrahim Afellay inför vintertransferfönstret. Rätt lagdel att förstärka inför en lång vår där Andrés Iniesta kommer att bli småskadad minst två gånger och där Afellay annars kan flytta fram och avlasta Messi och de andra framåt.

Killen ser inte ut att vara över tolv, men drar i alla fall upp genomsnittslängden i Barcelonas offensiva armada med typ femton centimeter. Alltid något.

 Bienvenido guapo. Foto: MD 

Tankar från sjuksängen: Leo Messi har gjort 58 mål på Barcelonas senaste 58 officiella matcher.
Är det i snitt ett mål per match eller har jag feberhallisar?

 Målmassaker. 

Jozy Altidore blev kvar på bänken i går, men gjorde två goda observationen därifrån.

Här tänkte man ta helg och njuta lite av högtrycket i Barcelona (ta helg som i att vara ledig från fredag eftermiddag till lördag eftermiddag, i morgon har vi en match att glo på).
Men José Mourinho lyssnar ju inte till så världsliga önskemål och inför söndagens möte med Sporting Gijón luktar det tränarslagsmål lång väg.
Sportings tränare Manuel Preciado lackade ur ordentligt efter att Mou påstått att domarna dömer till fördel för Barça (gäsp) häromdagen och i dag fick han rejält utlopp för sina känslor.
– Jag gillar inte Mourinho och det kommer jag att säga till honom när vi står öga mot öga. Han är en fähund och en dålig kollega, vem fan tror den här snubben att han är?! utbrast Preciado i affekt inför pressen.
– Jag skulle placera Mourinho bredvid ultras på läktaren på Molinón-stadion, fortsatte Preciado angående Real Madrid-tränarens utvisning under cupmatchen mot Real Murcia i tisdags.

Jag vet inte vad som är roligast; att Preciado vill låta påskina att Sporting Gijón har farliga ultragrupper eller att han kallar Mourinho för ”fähund” (okej, det kanske inte är den mest frekventa översättningen av ”canalla” men det är å andra sidan ett okvädesord som inte får falla i glömska, så jag tar mig lite friheter här.)

 Där uppe kan du sitta, hör du det, fähund! Foto: Fourfourtwo

Real Madrid har tagit illa vid sig av påhoppet från Manuel Preciado och förklarar i ett statement på sin hemsida att de ”beklagar Sportingtränarens uttalande” eftersom fotbollen ska vara ”en plats för enighet och möten och inte konfrontation”.
Låt mig påminna er om att de alltså valt José Mourinho som tränare i år. 

Och något säger mig att portugisen sitter på sin kammare och ler lite åt det hela, på god väg att få hela världen emot sig och hela laget med sig. Som han brukar.

Om ni springer på Manuel Preciado på krogen i kväll kan ni väl bjussa på något lugnande från mig.

José Mourinho kan konsten att skapa rubriker av den sketnaste cupmatch. Det måste vi ge honom.
Först bad han publiken på Bernabéu att vara lite mer ”caliente” i kväll och sedan visade han upp sitt eget latinotemperament så fort han fick chansen.
Leffe på läktaren är ju ett omtyckt inslag i Robert Lauls lekprogram på fredagarna, men frågan är om inte José på läktaren blev ännu mer uppskattat när det introducerades i kväll.

Säg omelett! Foto: Scanpix

Och så har Henok Goitom gjort årets första mål i Almería, grattis, och så ska tydligen Diego Forlán till Real Madrid, hoppsan.

Här på Camp Nou är det lite hemtrevlig och halvfull stämning så där. ”Halvfull” som i halvfull arena alltså.
Bojan Krkic har dragit en straff i stolpen (hand upp den som trodde att han var i form att sätta en straff just nu) och José Manuel Pinto har tvingats släppa en boll bakom sig.
Men han har inte visslat i onödan i alla fall. Alltid nåt.

Kennedy Bakircioglü visade i går att han ställt in frisparkssiktet (två minuter in i klippet) i Santander, men vad hjälper det när Racing åkte ur cupen mot Cordoba i första omgången. Nu får Kennedy och Mackan Rosenberg, som är vana att spela Champions League och annat cupspel i parti och minut i sina gamla klubbar, väldigt mycket fritid under vintern.
Jag kan tipsa om en dagsutflykt för att äta skaldjur i La Coruña eller varför inte kvista över till Bilbao som ligger nästgårds och gå på Guggenheimmuseet när hösten faller på nordkusten?

Hur som. Det är ju ett gäng högprofillag som är kvar i cupspelet och två av dem kliver ut på respektive hemmaplan mot smålag i kväll. Jag pratar så klart om Real Zaragoza och Levante.
Nej, det gör jag inte, (gick ni på den?) jag pratar om Real Madrid och Barcelona eftersom det är de två lag jag generellt pratar om för tillfället.
Ja, och om Atlético Madrid så klart, som har en Diego Forlán ur målform, men ett övertag med fem mål på Universidad de las Palmas efter första mötet. Atlético hade förvisso en hyfsat svajig väg till cupfinalerna förra året, men 5–0 och hemmaplan tror jag inte ens los Colchoneros tappar.
Därmed inte sagt att jag tänker sätta några pengar på det.
Forláns måltorka kommer dessvärre hålla i sig i kväll eftersom han inte är med i truppen i kväll, men det hindrar ju honom inte från att ägna tiden åt annan välgörenhet. Att hjälpa sitt hemland med turisttillströmningen exempelvis.

Men nej, nu tappade jag tråden liten. Barcelona ska alltså gå ut och ställa in fotbollsskorna på plan och sen titta på när de spelar ut Ceuta på Camp Nou. Har de tänkt.
Real Madrid ska ut på Bernabéu och försöka komma därifrån med livet i behåll. 
José Mourinho har lågintenvishetsat mot Barça och Pep Guardiola hela hösten, men med ett Clásico runt hörnet har tonläget höjts en aning.
Tyvärr har han inte riktigt Barcelonas tränare med på tåget än så länge.
I veckan tyckte Mou att det är starkt av hans lag att vinna så mycket trots att man ”till skillnad från andra som oftast får avsluta matcherna med en mer på plan” inte har den typen av domslut med sig.
Pep fick frågan på presskonferens i helgen och svarade med en motfråga:
– Har Mourinho sagt att han menar Barcelona? Nej, men då så.

 No way, José! Foto: Viasat

Barcelonas motståndare har förvisso åkt på lite röda kort under hösten och gissa om katalanerna bara väntat på att få hugga tillbaka.
Och i helgen kom det då, när Gerard Piqué fick syna en lite väl enkel utvisning samtidigt som Xabi Alonso kom undan med handen på bollen i derbyt mot Atlético utan att domaren gjorde något.

Nio av 14 frågor till Piqué i dagens Mundo Deportivo handlar om huruvida domarna hjälper Real Madrid eller inte. Och Gerard Piqué är väl inte sämre än att han uppfyller sin del av det katalanska kontraktet
–  Mellan Madrid och oss är det en jätteskillnad. De har alltid fått mer hjälp. Det finns ett helt annat tryck i Madrid, allt är centrerat dit, det behövs inte ens sägas, det här är något alla vet, säger Piqué.

Gäsp, säger jag och rattar in Real Madrid – Real Murcia på tv:n innan jag springer bort till Camp Nou. 
Jag undrar om José Mourinho tänkt sig arkebusering vid mittcirkeln eller arsenik i vattenflaskorna vid förlust.