Marcello Lippi verkar inte sätta något värde i att lägga ut rökridåer inför kvällens bortamatch mot Montenegro. Redan på morgonen bekräftade han att det blir Iaquinta, Antonio Di Natale och Fabio Quagliarella som bildar tremannaanfall.
Juves formtoppade forward känns given för tillfället.
Att Udinese är enda italienska lag kvar i europaspel har hamnat lite i skymundan för Champions League-fiaskot. Men Di Natale och Quagliarella (prova att skriva det namnet utan fusklapp) har fortsatt att göra bra i från sig och bjussar den sistnämnde på något ens i närheten av vad han kan…

http://www.youtube.com/watch?v=1vaqzE6VUUA

…så blir inte jag besviken i alla fall.

Trolig laguppställning (4-3-3): Buffon; Zambrotta, Cannavaro, Chiellini, Grosso; Palombo, Pirlo, De Rossi; Quagliarella, Iaquinta, Di Natale

Att möta ex-jugoslaviska lag på bortaplan är inte en promenad i parken, det vet vi sedan tidigare. Montenegro saknar dock lagkaptenen och Italienkännaren Mirko Vucinic i kväll.

Därför: 3–1 till Italien

Det är ett samtalsämne som överskuggar alla andra i Italien inför helgens och veckans VM-kval mot Montenegro och Irland:
Varför får Antonio Cassano inte vara med och leka?
Förutom sitt fotbollskunnande tycks Cassano ha förmågan att hamna i centrum vare sig han är uttagen eller inte.

Marcello Lippi gav det samlade pressuppbådet onda ögat i Florens i dag när Sampdoriaspelaren kom på tal.
– Jag är inte skyldig er några förklaringar till min laguttagning och jag blir rent ut sagt förbannad när jag läser om hur vi ska tas emot i Bari på tisdag, säger Lippi.
Hamnstaden på Italiens häl är platsen för tisdagens match mot Irland och dessutom Cassanos hemort, och det har viskats om att publiken kommer att visa sin saknad av Fantantonio genom att vissla ut förbundskaptenen.

Marcello Lippi behöver inte det direkt, han har redan Giovanni Trapattoni på motståndarnas bänk, och jag utnämner här och nu tisdagens tränarmöte som veckans mest intressanta.

Vem som vinner? Inte Irland. Men det kan mycket väl bli en jämn historia. Ska vi säga 1–1?

Det händer uppenbarligen något alldeles speciellt med brasilianska fotbollsspelare när de tar mark i sitt hemland.
De tappar kort och gott omdömet.
Och mest loco av alla är som vanligt en viss Adriano.

I dag rapporteras att Inters problembarn nummer ett knappt hann säga ’flaska’ (eller möjligen endast det då) innan partyt var igång i hemlandet. I söndags, efter Brasiliens landslagssamling inför veckans VM-kvalande mot Ecuador och Peru, slog Adriano upp dörrarna till sitt hem enligt devisen ’mi casa su casa’ och lät massorna strömma till. Det ska också enligt Corriere dello sport ha ’cirkulerat alkoholhaltiga drycker på festen’.

Från fem på eftermiddagen till fem på morgonen partajade l’Imperatore med vännerna Robinho, Maradonas ex Fabiana Andrade och den brasilianska transsexuella modellen Patricia Araujo.
Man hör ju redan där att man missat årets bash.
Och det hade väl inte gjort något om nu inte brasiliansk press fått nys på nyheten.

Nästa vecka ska Mourinho, enligt Corriere dello sport, med hjälp av Javier Zanetti sätta sig i förhandlingar med Atletico Madrids underbarn Kun Agüero, för att plocka in argentinaren som ersättare för Adriano i Inter.

Göran Persson är det.
Jonas Gardell är det.
Nu är även José Mourinho det.
Hedersdoktor – den akademiska världens 15 minutes of fame.

I samband med Mourinhos utnämning av universitetet i Lissabon höjs kritiska röster om populism, men det tror jag vi kan utesluta direkt.

Hade det bara handlat om att få sola sig i portugisens stjärnglans och spänna de akademiska musklerna hade nog Lissabons lärde valt en mer strategisk plats för installationstalet. Nog för att José Mourinho är en idrottens man, men så högtidligt känns ju inte en svettig gympasal med ribbstolar och uttjänta klätterrep från tidigt 70-tal som bakgrund.

Vi har blivit vana vid att matas med José Mourinhos sköna utfall mot övriga Serie A-tränare, mot övriga lag, mot domarna.
Mot hela Italien mer eller mindre.
Intertränaren har liksom varit hela världens lilla ovän den senaste tiden, men nu är det nya bud enligt huvudpersonen själv.
Frågan är om vi behöver oroa oss nämnvärt över den utlovade personlighetsförändringen.
– Jag kan inte uttrycka mig som jag gjort tidigare. Jag stoppar mig själv numera för att anpassa mig till verkligheten. Det är bättre att vara en hycklare i en värld full av hyckleri, säger Mou till Gazzettan.

Jag är lite osäker, men jag tror inte att det är vad som kallas att göra en pudel.

En strategisk framstöt eller ett allvarligt övervägande?
Åsikterna i Italien om Zlatans vaga framtidsplaner går, som så ofta i det här landet, isär.
I Rais fotbollsmagasin Domenica Sportiva spekuleras det vilt i om Ibra har verkliga planer på att byta klubb och vad Mourinho i så fall anser om det.
Mou i sin tur gör vad Mou gör bäst och meddelar Zlatan via media att han inte är större än laget.
Efter dagens konstlobb mot Reggina är möjligen det påståendet inte helt hugget i sten.
Rais fotbollskonnässörer beskriver Zlatans bollbehandling med undertoner som skulle göra Nicola Legrottaglie generad.
’Vilken skönhet’, ’som en smekning’, ’otrolig känslighet’, är några av kärleksförklaringarna som duggar tätt i studion.
Zlatan ÄR Serie A just nu och lämnar han i sommar skulle en redan stukad liga tappa ännu mer självkänsla.

Italienska fotbollsprogram är evighetslånga och när man vevat samtliga målchanser eller antydningar till målchanser från alla helgens matcher måste man ju fylla ut med något. Till exempel en diskussion om hur domaren bör agera när en hund springer in på planen.
Efter att snabbt youtubat ’cane + in campo’ inser jag att det är ett vanligare problem än jag anat.
’Låt hunden vara så länge den inte påverkar spelet’ är paragrafryttarnas svar.

Och så fick man gå och lägga sig lite klokare denna kväll.

Gårdagens tvåmålsskytt Iaquinta är förstås huvudfigur i eftersvallningarna av Roma-Juventus, men det är värt att påpeka att Olof Mellberg får en sjua i betyg i Corriere dello sport och därmed näst högst av alla på plan.
’Uppmärksam och gjorde få misstag, var den som stängde matchen med sin distinkta nick som var otagbar för Doni. Målet släckte Romas hopp’ skriver Corren.