Ja, det känns så, gör det inte? Barcelona är laget som alla vill slå i år och mötet på Emirates blir ett prov, men tar sig Peps pack levande ut på andra sidan (som sämst oavgjort, eller möjligen 1–2-förlust) så har Barça rejäl fördel av hemmaplan i returen.
Och sen blir det semifinal mot Inter. Mamma mia.

Den här matchen handlar så klart på förhand om Cesc Fabregas och till viss del Thierry Henry. När lagen möttes i CL-finalen 2006 var ju fransosen mest impad av en svensk om ni minns.
– Alla pratade om Ronaldinho, men jag såg inte honom. Jag såg bara Henrik Larsson, sa en besviken Titi efter matchen (fritt återgivet ur mitt minne).

I dag handlade det mesta på Barcelonas träningsanläggning om en annan svensk. Ni som är trötta på Zlatan Ibrahimovics agent Mino Raiolas munsvada kan hoppa direkt till slutet av det här inlägget. Eller, ni kan sluta läsa helt faktiskt.

Man hade ju kunnat tänka sig att den holländske napolitanaren var i Barcelona för att lugna ner läget efter de senaste dagarnas turbulens med anledning av petningen av Zlatan mot Stuttgart.
Men nej, ”lugna ner” är helt enkelt inte Minos arbetsmetod.
När jag sprang in två generationer Raiola på träningsanläggningen i dag (Mino hade med sig sin pappa och farbror också, fick inte riktig klarhet i vem som var den riktige patriarken i släkten Raiola, men men) kastade Raiola den yngre i stället ny bensin på brasan.

– Zlatan var jättearg när han blev petad. Han svor till mig på sex olika språk. Zlatan är en vinnare, han vill till och med vinna när han spelar fotboll med sina söner och då är de ändå tre och sex år gamla. Om han inte kände så hade han kunnat åka till Sverige och sätta sig och fiska vid en fjord, filosoferade Mino.

Jag tänker: svenska, bosniska, engelska, italienska, holländska och spanska.
Det betyder ju i så fall att det går framåt med språket för Zlatan i hans nya hemland. Härligt!
Vi hoppas att Helena Seger ger Maximilian och Vincent en fair chans när de spelar fotboll i stället.
Jag påpekade inte för Raiola att fjordarna ligger i Norge. Jag hade det på tungan, men kände att det kanske skulle ta fokus från diskussionen.
Men i efterhand var det så klart ett felbeslut.

Pappa Raiola gillar också Zlatan, men håller en annan kille aningen högre:
– Det finns ingen som Maradona. Han är den störste, sa pappa Raiola och fick något väldigt religiöst i blicken.

 Ibra, kan du lägga på ett kol i duschen? Jag och pappsen är på väg hem.

Jag var väl inte ensam om att försumma Sevillas öden och äventyr i går för att spana in the return of the Special One på Stamford Bridge. Jag trodde dessutom inte att andaluserna skulle behöva gå upp i arbetspuls särskilt ofta för att stoppa ryssen på Sanchéz Pizjuán.
Jag hade fel.
I samma stund som slutsignalen ljöd började kraven på Manolo Jiménez avgång att skalla. Manolo tar själv saken ganska lugnt:
– Det handlar om fyra olika journalister som har insisterat länge. Det är ett resultat av stämningen som råder. Problemet är att Manolo Jimenez röv får ta emot sparkar som egentligen är menade för andra.

I år får Spanien max ett lag med till kvartsfinalerna. Om nu Barcelona avancerar i kväll. Jag har svårt att se något annat, men man ska inte hymla med att Xavi Hernandez återbud inför kvällens drabbning är ett rejält bakslag för Barça.
Seydou Keita är tillbaka och får nog en plats på mittfältet i kväll om han ber Pep G snällt.

Zlatan behöver knappast be om en startplats i kväll. Ni minns att det var Ibra som gav Barcelona hopp i den senaste matchen mot Stuttgart och jag undrar om han inte får en framträdande roll i kväll igen. Ska vi gissa på ett kramkalas à la grande?
Samuel Eto’o har ju lagt den symboliska ribban ganska högt efter att skjutit Inter längre än de någonsin kom i CL med Zlatan. Jag tror att Ibra går igång på den tanken.

Annars är jag lite förvånad över de lama protesterna i mejlbox och kommentatorsfält kring diskussionen om Zlatans plats i laget/gänget Barcelona.
Det fanns en tid då man inte kunde skriva en notis om Ibrahimovic utan att få trehundra mejl med teman som varierade mellan ”du är en rasist/du är en blatteälskare/du är en nolla/du är en brud/du är bara jeeevligt b”. 
Har vi tappat gnistan här?

Stuttgarts delegation verkade sent i går kväll ha gnistan på topp när delar av spelartruppen och hela den tekniska staben partajade loss på skybaren på Hotel W (eller Dubbel-Ove, för er som är nere med kastilianskan) som också är lagets hemvist under besöket i Barcelona. När klockan var 02.00 och jag tog en bulle hem letade tyskarnas klubbledning febrilt efter ett ställe att ta kvällen vidare på, iförda lagets halsduk för att påkalla eventuella konfrontationer med los culés på stan.

Pep Guardiola utsågs i går till ’årets katalan’, och hade spelat in ett tacktal, eftersom han inte kan dyka upp hursomhelst på en gala dagen innan viktig match. 

Man har olika sätt att ladda för Champions League.

Och nu när ni fått ett ansikte och en röst på mig inser jag att jag inte kan undanhålla er det här inslaget från svensk-katalanska tv-kanalen Infosuec som gjorde en grej på FCB:s handbollssvensk Magnus Jernemyr och undertecknad för ett tag sedan. 

Vi är väl fortfarande så chockskadade av Stuttgarts öppningstempo i går (Mercedes-Benz Arena känns som ett onödigt övertydligt namn) att det gått lite obemärkt förbi att Zlatan Ibrahimovic gjorde
1) mål
2) som gav poäng
3) i det här jävla Champions dessutom

Big Z har ju gjort några mål under vintern, men inte ett enda har kommit i en match som Barcelona gått segrande ur, vilket per automatik innebär att han inte fått särskilt mycket kredd för det.
Det här var målet som satte stopp för Ibras formdipp, det har jag en bestämd känsla av. Vi kan kalla det kvinnlig intuition om ni är anhängare av den särartsfeministiska skolan.

Och för er som jag inte tappat med den lilla utvikningen; visst var det här matchen då Barça på allvar blottade några svagheter som man inte riktigt trodde att de hade. När en tysk ångvält helt respektlöst stör katalanerna på mittfältet och ger Xavi i snitt 0,2 sekunder för att bestämma sig vad han ska göra med bollen (han är ju van vid mellan en halvminut och en livstid) då har Barcelona faktiskt inget direkt motgift att komma med.
Nu orkar ju inget lag vara Barcelona mot Barcelona i mer än 45 minuter. Och tydligen orkar inget Champions League-spöke fajtas med Zlatan i all evighet heller. Men ändå.

Annars är det ju i sammanhanget totalt bortglömda Sevilla som springer ut i ett tiominusgradigt (jaså, det tyckte ni inte var någon särskild temperatur att orda om?) Moskva alldeles typ nu som är min lilla CL-joker. Vi hoppas att Manolo Jiménez har en bättre inledningsplan än vad Pep Guardiola tycks ha haft med sig i trenchcoatfickan till Tyskland.
Å andra sidan talar en del emot det: i går åkte laget till Röda torget för att inmundiga lite samtida rysk historia. Dessvärre var det stängt.
I morse skulle de göra ett nytt försök.
Nästa gång jag ser Jesús Navas ska jag korsförhöra honom på Kremls historia.

Alldeles för ofta åker jag till Camp Nou med hela mitt fokus på att se hur FC Barcelona spelar sina kort, men i kväll tänker jag vara ännu mer opportunistisk än så. Jag är mycket spänd på hur Sergio Canales klarar sig i framtida fiendeland.
Att jogga runt på Racing Santanders mittfält är ju ingen större affär, men Canales har skrivit ett framtidskontrakt med Real Madrid och jag funtar på om det är skäl nog för att los culés ska be honom flyga och fara eller inte.
Canales fyllde nitton för ett par veckor sedan och togs emot av en försvarlig mängd beundrarinnor (och presenter bestående av gosedjur och annat man behöver när man går in på tonårens allra sista varv) på träningsanläggningen.
Men redan vid tolv års ålder visade Sergio att han vet precis hur många varv man ska rulla på marken för att förstärka en frispark, utan att det ser löjligt ut.
Möjligen lider han lite av Henke Larsson-syndromet. Men det har ju blivit folk av såna spelare förr.
Jag skulle rent av säga att Canales är Racings största talang sedan Olof Mellberg.

Barcelona har så mycket skador att vi inte ska bli förvånade om Pep himself tar en plats på mittfältet i dag, inte minst sedan jag var tvungen att avböja. Joan Laporta mellan Messi och Ibrahimovic i anfallet?

Det finns ju ett visst glapp mellan de två grupperna ”Barça/Real” och ”klabbet” i la liga. Det innebär att anhängare till övriga lag ofta utan problem visar lojalitet med en av de två i tabelltoppen.
Eller ickelojalitet.
– Jag skulle bara träna Barcelona om mina barns överlevnad stod på spel, förklarade Osasunas tränare José Antonio Camacho häromdagen.
– Jag älskar att se Barcelona spela med en cigarr i ena handen och en whisky i den andra, förklarar däremot den autonoma regionen Kantabriens president Miguel Ángel Revilla, som kanske ändå borde hålla en tumme för sitt Racing i kväll. 

FC Barcelona avslutade 00-talet på ett historiskt oöverträffat sätt, det minns vi. Eller, vi kommer att minnas det när nyårsdimmorna lagt sig.
I morgon ska de ge sig in i ett nytt årtionde och i matchen mot Villarreal kan de få göra det utan Andrés Iniesta. Han ställer ändå snällt upp när Sport ska fira av året som gick. Ni vet att Andy inte är killen som normalt lämnar något åt slumpen, och nyårsupplagan 2lax9 är knappast tillfället där han gör ett avsteg från den principen.
– Jag är oxe och lite tjurskallig, förklarar Andy själv sin framgång.
Den här tidningen kommer jag kunna sälja dyrt på Blocket om några år.

 Skål ta mig fan!

Barça gjorde ju ett inte rakt igenom bejublat gästspel i den tatarska vintern i november och trots idel gnäll över den ryska istiden verkar Zlatan Ibrahimovic (välkommen in i spelet 2010) ha fått blodad tand för modet han sportade i Kazan. 
Under första träningen efter juluppehållet joggade Ibra runt i en huvudbonad som får talibanska kvinnor att kännas exhibitionistiska. Efter träningen gled han ut i sin bil i samma mystiska rånarluva.

 Modeblogg 2010.  

Det är mellan femton och arton grader varmt på dagarna i Katalonien, så köldkortet kan han inte spela ut.
Har Helena Seger försett sin pojkvän med ett nyårssugmärke modell grande?

Almería håller på att flåsa fram ett litet mirakel på Bernabeu, samtidigt som Pep G ställer upp med säsongens absoluta startelva på Riazor-stadion. Det har ju varit lite halt och lytt på olika positioner under hösten, men jag vill påstå att det här är det laget Guardiola hade ställt på benen alla dagar i veckan om hela truppen så var kärnfrisk.

Valdes

Henry
Ibrahimovic
Messi

Det är väl bara Sergio Busquets som möjligen inte fanns med helt i planerna när säsongen drog i gång, men i nuläget är han ett formstarkare alternativ än Yaya Touré.
Enligt min ringa mening alltså. Och Peps.

Tyvärr var jag lite för upptagen med att prata med Ulrik för att kunna följa MessIbra-gate särskilt bra från start. Cred till Pontus Kåmark, hursomhelst, för att ha satt fyr på säsongens kvällstidningssnackis so far i Barcelona. Spansk media verkar inte särskilt sugen på att ta i den påstådda konflikten ens med silkesvantarna och det säger väl ganska mycket om hur stor Messi är i klubben.

Halvfullt på Camp Nou en knapp kvart innan match. I motståndarlaget är gamle räven Roberto Ayala inte med på bänken, men Hola Barcelona-bekantingen Jermaine Pennant har hittat hit. Han vill ha en plats i det engelska landslaget, skriver Sunday Times Spanienkorrespondent Ian Hawkey, som har träffat honom i veckan. 

Det är som vanligt hjärtlig stämning på pressläktaren. Den alkoholdimma som låg här förra matchen är ingen engångsföreteelse. Vid ett tillfälle ska Samuel Eto’o ha tagit tag i saken förra säsongen och sagt till en av journalisterna, som inte var sitt nyktraste jag:
– Gå hem. Gå hem nu.
Hårda bud.

Zlatan Ibrahimovic startar på topp flankerad av Lionel Messi och Andres Iniesta. Det kan bli ett litet ryck i tabelltoppen i dag.

Jag frågade mig i förra inlägget om det här var Deportivos omgång. Det var det inte.