Z

Real Madrid är i Amsterdam för att ta en poäng och gå vidare som gruppetta i Champions League med minsta möjliga åverkan på truppen, som trots allt har en klassiker att spela av om en knapp vecka.
Milan har långt gångna planer på att göra Galaxerna sälle har jag hört och allt annat än att de senare i turneringen får möta Barcelona, som landat i Aten för morgondagens övningar, ser jag som väldigt otippat.
Eller, det känns väldigt oibrahimovicskt i alla fall.

Om Zlatan har en tillfällig flört med italienska och svenska tidningar just nu så är tonläget i resten av Europa lite hårdare. 
”Har Ibrahimovic blivit mer ostyrig med åren, eller har han alltid varit galen?” frågade mig den franska fotbollsshowen Téléfoot häromdagen och förra veckan undrade l’Équipes veckomagasin om Ibrahimovic är ”en notorisk provokatör eller bara missförstådd?” under den snyggfranska ordleksrubriken ”Ibra – homme de l’art ou tête de lard?” – ungefär ”Ibra – konstnär eller tjockskalle?”.

Jag våndades lite över att att Mino Raiola skulle plocka upp l’Équipe Magazine hemma i Monaco i veckan, eftersom han eventuellt inte skulle sympatisera med mitt sätt att se på hans adept.
Sedan mejlade l’Équipes snubbe och bad om ursäkt över att mina citat inte fått plats i tidningen eftersom de ”hade så snålt om utrymme och redaktören tyckte att det vägde tyngre med Fabio Capellos åsikter om Ibrahimovic”.
It’s a hard knock life.
Hoppas att Mino inte har tv i alla fall.

Men. Det är ju Real Madrid vi ska prata om, och José Mourinho som i går bröt sin nästan två veckor långa silenzio stampa med orden:
– Det här är de bästa tolv dagarna jag haft sedan jag kom till klubben.
Mourinho hade ingen lust att prata om sin avstängning, men konstaterade med en bredsida att:
– För reklam får man betala och det finns människor nu som fått alldeles för mycket gratisreklam under lång tid.
Den hårda passningen nådde, enligt uppgift, hela vägen till Gijón där Manolo Preciado nu vårdas för en lårkaka i klubbens sjukstuga.

Mourinho har klart för sig att nästa veckas besök i Barcelona inte lär bli kvällen då han springer ärevarv inne påCamp Nou, men vad bryr sig väl Mou om det?

El Clásico spelas ju på måndag eftersom Katalonien håller parlamentsval på söndag. Valdeltagandet befaras bli historiskt lågt i Barcelona (men gissa om det hade stigit rejält med Barçaseger om matchen planerats in på lördagen i stället) vilket gör att mer eller mindre extrema småpartier får lättare att komma in.
Joan Laporta är en av dem som siktar på makten och trots den senaste tidens skandalösa avslöjanden visar opinionsundersökningar att det inte alls är omöjligt att Laporta klarar treprocentsspärren.
Kanske är det därför han valt att spinna vidare på skandaltemat.
Jag var ju inte hemma under slutspurten av den senaste valrörelsen i Sverige, men låt mig gissa att varken Fredrik Reinfeldt eller Mona Sahlin fiskade röster med hjälp av en porrskådis i underkläder i propagandamaterialet.
Nu är ju Joan Laporta inte Fredde (och kanske ännu mindre Mona) och väjer därför inte för att engagera Maria Lapiedra, klä av henne, svepa in henne i en katalansk flagga och be henne åma sig lite framför Santiago Bernabéustadion. 

 Lapiedra president!

Frågor på det?