Real Madrid har rest till nordkusten och los Blancos med Cristiano Ronaldo i spetsen fick ett sedvanligt hjärtligt mottagande i Santander.
Crille svarade med ett välavvägt långfinger, men hävdade sedan själv att det var på skämt och riktat till lagkamraten Pepe.

Hej till publiken. Foto: La Sexta

Jag behöver inga förklaringar, man ska inte le mot folk som kastar bajs på en, Crille, jag ger också folk som busvisslar fingret. Jag är helt med dig här, kompis.

I kväll ska Real ta revansch för Levante-torsken mot ett Kennedy-fritt Racing Santander.
Jag säger att publikreaktionen när speakern ropar upp gästernas nummer sju kan bli, well, intressangt.

Ali Syed fick slita ett tag för att få sitt köp av Racing Santander att gå igenom. Men när ligan, Kantabriens regionalpolitiker och mammon hade talat så stod den indiske affärsmannen där med aktiemajoritet – och väldigt lite tålamod. I dag, ett par veckor efter att affären var i hamn, kände han att det var dags för lite action och tog så sitt första exekutiva beslut (mer känt som Abramovich-effekten) och gav tränaren Miguel Ángel Portugal foten.
Spansk fotbolls svenskmecka är därmed den femte klubben att göra slut med sin tränare den här säsongen efter att Antonio Alvarez, Sevilla, Jesualdo Ferreira, Málaga, José Aurelio Gay, Zaragoza och Juanma Lillo, Almería, tidigare gått samma öde till mötes.

Vad Markus Rosenberg tycker om saken vet jag inte, eftersom han vägrar att dela med sig av sitt nya mobiltelefonnummer (”så slipper du få fler konstiga sms”, som Mackan själv motiverar sin nyfunna Greta Garbo-hållning).

Det låter kanske osannolikt, men vi ska nog inte utesluta att den svenska elitserien i ishockey är en betydande inspirationskälla här.
Hur många lag har då fått en ny-röst-i-omklädningsrummet-effekt? 
Ja, hittills är det i princip bara Javier Aguirre som fått ordning på torpet i Zaragoza, som letat sig upp till en imponerande tolfteplats i tabellen utan att någon verkar förstå hur det har gått till.

Sandro Rosell lär inte gå i kicka-tränaren-tankar just nu, men däremot har han plockat in en ny chefssekreterare i Gerard Guiu. Det roliga med att dricka gin & tonic med katalanska journalister efter match är att man får sig så mycket bra Barça-skvaller att man inte vet vart man ska ta vägen. Tyvärr är det mesta sånt som skulle leda till åtal om jag informerade er och ni inte höll tyst om det, men när Guiu utnämndes var skvallret av lite mer politisk natur. Han hade nämligen ett gäng bilder på sin Facebook-profil iklädd den spanska landslagströjan och det, mina vänner, ses inte med blida ögon hos de rättrogna.

Då spelar det mindre roll att han hade nästan inga kläder alls på flera av de andra bilderna.
Jag gillar ju Gerard spontant utan att ha träffat honom, det får jag säga. Möjligen har han rensat upp nu, men det här mästerverket lyckades jag rädda innan ordet var ute på stan.
Ni får den av mig.

 Sweet dreams.

Valencia har tagit upp jakten på den tredje CL-direktkvalificerande tabellplatsen och alla som tycker att det spretar för mycket i den absoluta täten i la liga kan glädjas åt att vi får ett spännande race om tredjepriset att följa.
Valencia har något på g, men de har också en åttondelsfinal i Champions League att fokusera på, medan Villarreal ska bita tag i Napoli härnäst i Europa League.

Jag var ju på andra jaktmarker i helgen, men letade med ljus och lykta efter ett ställe i Amsterdam att spana in Peps pack på i helgen. Jag hittade ett ställe där de serverade vin i det här glaset.

Matchen? Den visste de inget om. 

Till sist: hur kan man ens dividera om i fall det här artisteriet ”verkligen var nödvändigt”. Det är ju sånt här som ger la liga mening och gör att man inte längre kan föreställa sig den utan Cristiano Ronaldo. Det och att han byter blöjor, så klart.

Årets första jättemöte står inför dörren och det är inte el Clásico jag talar om. När Barcelona möter Valencia på lördag är det serieledaren de tar emot på Camp Nou, men i skuggan av det spelas årets svenskmöte alla kategorier på söndag när Markus Rosenberg och Kennedy Bakircioglü tar emot Henok Goitoms Almería i Santander.
I morse tog jag morgonflyget (med betoning på ”morgon”, ska man behöva skaffa barn för att hävda sin rätt till åtta timmars sömn, eller vad?) till Santander för att kolla av vad Mackan och Kennedy egentligen tyckte om varandra när de spelade ihop i landslaget, om Rosenberg tog ett rött kort häromdagen för att få åka hem till Sverige och vad man gör i Santander när mörkret fallit.
Ni kan ju kolla runt lite i helgen så kommer det säkert en längre intervju i tidningen (jag har ännu inte status nog att få igenom en betald resa + intervju bara för att blogga om det, men fråga igen om ett par år så får vi se).

Vi möttes upp vid kasinot (och jag konstaterar att de båda läst bloggen och fattat var det händer i Santander) i en stad där de båda har betydligt lägre profil än i sina tidigare klubbar.
Kennedy:
– Det är rätt skönt i Spanien, folk är inte alls på en här, ingen som frågar om autografer eller så.
Jag (i ett lätt hybrisförsök att hitta gemensamma nämnare):
– Eller hur, jag menar, i somras jobbade jag på tv och det var en helt annan grej i Stockholm. Man kunde knappt gå utanför dörren.
Markus:
– Var du inte blond under VM?
Jag:
– Eh, jo (jag har mörknat en aning, det har jag).
Markus:
– Är det inte smartare att vara blond i Spanien, för att få intervjuer och så?
Jag:
– Alltså…
Markus:
– Jo, jag menar, det är ju lite ovanligare och så.

Markus Rosenberg har blivit småbarnsförälder och missade inte en chans att tala om hur det förändrat hans liv. På gott och ont.
Kennedy:
– När jag inte tränar så hänger jag väl i stan med min flickvän, vi sätter oss på en terrass, shoppar lite och så.
Markus:
– Vi lever så olika liv du och jag, gubben. När man har barn, förstår du…

Mackan har mest ägnat hösten åt att komma tillrätta i Santander (”det har varit lite kaos, en månad på hotell med en halvårsgammal dotter, du vet”) och inreda den nya lägenheten (”vi åkte till Ikea i Bilbao i går för att kolla på en soffa. Tio mil enkel resa och vi hittade ingen soffa. Men vi köpte massor med godis”) och förlita sig på att Kennedy har koll på läget.
Det har han. Oftast:
– En gång missade vi en halvtimme av träningen. De hade flyttat den, men de pratar så jäkla fort på spanska, så vi hade inte fattat det.

Racing Santander har haft ett hyfsat tufft primeramotstånd hittills i höst med Barcelona hemma och Valencia, Sevilla och Villarreal borta. Nu är det dags att göra det lilla rycket i tabellbotten om vi ska få en svenskhöst i Spanien utan krigsrubriker.

 
Det är du och jag som ska göra det, gubben.

Det är ju inte förrän första omgången gått av stapeln som man bör ge sig på att ställa en prognos av något slag. Vi kan väl, för att krångla till det på utrikiska, kalla den Post World Cup-kollen.

* Vem är frisk från VM-sjukan? (Lionel Messi)
* Vem är hög på VM-succén? (Diego Forlán, Fernando Llorente)
* Vem fick lämna VM utan att spela och mötet med Espanyol utan tre poäng? (Derek Boateng. Ja, hela Getafe så klart, men mest Boateng.)

Hög tid också att gratulera Markus Rosenberg till det livskvalitetsoptimala klubbvalet Racing Santander.
Tips från undertecknad som scoutat staden grundligt inför Mackans ankomst (Martin Dahlin, du kan sätta in överenskommen summa på mitt personkonto, alternativt invänta nästa regeringsbildning för att se om det blir avdragsgillt, då skulle jag ta det på företaget, ’rut’ eller ’rot’ eller ’reka’):
* Kasinot är stadens hot spot och bästa nedvarvning efter match
* Solstolarna på stranden kostar 4 euro för en heldag, men pluggar du in Ipod-lurarna och låtsas att du sover kommer du undan gratis

Rosenberg är, enligt Racings hemsida, reslig, bra i luften och grym på fötterna. 
De hittar faktiskt inga fel att rapportera.
Att värva långa män från Malmö är tydligen inget som spansk fotboll väjer för, trots färska potentiellt avskräckande exempel.
Och efter att ha spanat in klädkoden på Santanders nattklubbar, eller jag menar gågator, kan vi konstatera att Markus Rosenberg kommer bli stadens it-kille på nolltid.

 Fashionista 1, Fashionista 2 och man som säkert är bra på sitt jobb. Foto: Racings hemsida

Över en sommar blev Santander Spaniens mesta svenskklubb. Vem såg det komma i juni?

Ibra-efterdyningarna rullar in i strid ström i Barcelona, men snart kommer lugnet att lägga sig och Zlatans tid i klubben vara ett minne blott.
Och om jag själv trodde att jag skulle få fortsätta att njuta av livet i strålkastarna och exponering i tidningen tog Aftonbladets eminenta webbnissar den vanföreställningen ur mig fort.

Har lusläst mitt jobbkontrakt under klausulen ’lansering på nätet’. Det står inget om någon allsvensk målvakt.

Alldeles för ofta åker jag till Camp Nou med hela mitt fokus på att se hur FC Barcelona spelar sina kort, men i kväll tänker jag vara ännu mer opportunistisk än så. Jag är mycket spänd på hur Sergio Canales klarar sig i framtida fiendeland.
Att jogga runt på Racing Santanders mittfält är ju ingen större affär, men Canales har skrivit ett framtidskontrakt med Real Madrid och jag funtar på om det är skäl nog för att los culés ska be honom flyga och fara eller inte.
Canales fyllde nitton för ett par veckor sedan och togs emot av en försvarlig mängd beundrarinnor (och presenter bestående av gosedjur och annat man behöver när man går in på tonårens allra sista varv) på träningsanläggningen.
Men redan vid tolv års ålder visade Sergio att han vet precis hur många varv man ska rulla på marken för att förstärka en frispark, utan att det ser löjligt ut.
Möjligen lider han lite av Henke Larsson-syndromet. Men det har ju blivit folk av såna spelare förr.
Jag skulle rent av säga att Canales är Racings största talang sedan Olof Mellberg.

Barcelona har så mycket skador att vi inte ska bli förvånade om Pep himself tar en plats på mittfältet i dag, inte minst sedan jag var tvungen att avböja. Joan Laporta mellan Messi och Ibrahimovic i anfallet?

Det finns ju ett visst glapp mellan de två grupperna ”Barça/Real” och ”klabbet” i la liga. Det innebär att anhängare till övriga lag ofta utan problem visar lojalitet med en av de två i tabelltoppen.
Eller ickelojalitet.
– Jag skulle bara träna Barcelona om mina barns överlevnad stod på spel, förklarade Osasunas tränare José Antonio Camacho häromdagen.
– Jag älskar att se Barcelona spela med en cigarr i ena handen och en whisky i den andra, förklarar däremot den autonoma regionen Kantabriens president Miguel Ángel Revilla, som kanske ändå borde hålla en tumme för sitt Racing i kväll. 

Hela Spanien går just nu runt i ett förälskelserus. Det är Racing Santanders Sergio Canales som får spanska fotbollsfans, tidningar och storklubbar att dregla ymnigt och länge.

Det finns en outtalad men mycket tydlig linje i den spanska tidningshierarkin.
De lirare som hamnar på sporttidningarnas förstasida (och inte spelar i lagen från Barcelona eller Madrid) har en gång för alla tagit steget ut ur anonymiteten.
De som plåtas på förstasidan i en miljö som för tankarna till storslagna (och kanske inte alltid helt rumsrena) epoker i spansk historia är superstars.
Sergio Canales hoppade över steg nummer ett med sin uppvisning här i Sevilla i helgen.
Han blir förevigad i en hapsburgsk paradvåning direkt. 

 Easy chair. Filip II hade också huvudbonad inomhus.

Om jag skulle beskriva det här fotoögonblicket är inte ’avslappnat’ det första ordet som kommer till mig.

Xerez har gjort sig av med tränaren Cuco Ziganda i dag. Det var tydligen något med resultatet som ledningen inte gillade. Den riktiga prövningen för laget med Primeras snyggaste namn blir så klart att hitta en tränare med ett alias som matchar lika bra.

I Sevilla är livet som vanligt lite roligare än i resten av Spanien. Efter en rätt risig vinter i la liga lär Manolo Jiménez gäng vara adrenalindopade på gränsen till tillåtna värden i morgon. En gång kan man slå Barça på ren inspiration och med utgångsläget efter första matchen på Camp Nou tror jag att andaluserna håller i det här och tar sig vidare i cupen.
Vad det innebär för Barcelonas säsong väntar vi med att analysera innan torsken är ett faktum, men det var ju inte för den här jävla Copa del rey som Zlatan flyttade till Katalonien i alla fall.