Det är inte en dans på rosor att vara långtidsskadad, men Real Madrids old boys gjorde i alla fall vad de kunde för att underlätta för korsbandsskadade Pepe på hans 27:e födelsedag i går.
Portugisen blev tillsagd av Manuel Pellegrini, som var med på företaget, att komma ut på träningen med övriga laget för en genomgång, men vad Pepe inte märkte var att Real Madrids musketörer Casillas, Guti, Raúl och Ramos alla saknades.
Som de goda lagkaptener de är överraskade grabbarna grus födelsedagsbarnet från ett bakhåll med tårta och skönsång.

Ezekiel Garay har ju annars löst uppgiften bra ihop med Raúl Albiol i Pepes frånvaro och får förtroendet i kvällens mittlås.

 Fast man har ju saknat hans pyjamas, det har man. Foto: AS 

Galaxerna möter Teneriffa om en liten stund och får väl sina 45 minuters ligaledning innan Barcelona går om på Camp Nou lite senare i kväll.
Málaga har ju världens argaste mittback, och om ni minns hur han levde om när lagen möttes på la Rosaleda i början av hösten så förstår ni också att oddsen på att Weligton blir utvisslad på Camp Nou i kväll knappt är spelbara.

Vincent del Bosques landslagstrupp till vänskapsmatchen (eller ja) mot Frankrike nästa vecka är ju inget att orda om, men hur U21-förbundskaptenen López Caro tänkte när han inte tog ut Sergio Canales till Spaniens match mot Liechtenstein är något som jag tror att vi aldrig kommer att få klarhet i.
Avgå alla, säger jag.

Mål på både bredden och tvären när Real Madrid för första gången visar att man kommit över förra årets Clásico och inte får dåliga uppstötningar av 6–2. 
Cristiano Ronaldo gjorde en Cristiano Ronaldo och gick upp på 12 mål (tack till uppmärksamma läsare i kommentatorsfältet), lika många mål som Zlatan Ibrahimovic men på fem färre matcher spelade än Ibra, och passade på att ära sin hemö Madeira, där över trettio personer mist sina liv i den senaste tidens oväder.

En sak kan jag inte låta bli att fundera över varje gång fotbollsspelare kör tröjtrycktricket: Hur många underställ med ”Grattis Mamma”, ”Välkommen till världen, min son” och andra budskap ligger svettiga och skräpar i olika omklädningsrum efter match utan att världen någonsin fick chansen att se dem?
Och är det bara de självsäkra anfallarna som kuppar in en hemmagjord tröja under matchstället i förvissningen att de ska göra mål just den kväll deras farmor fyller hundra, eller springer en genomsnittlig spansk elva runt med en fem, sex potentiella målfirarundertröjor?
(Jag är säker på att det ordet existerar, men får dåligt med träffar på Google.)
Juventus mittback Nicola Legrottaglie brukar ju köra på Jesus-spåret och det är så klart smart och lite mer tidlöst om man inte är en notorisk målskytt och måste bära undertröjan i tjugo matcher innan det blir läge.

Hur som haver. Om man förvånades över Galaxernas totala urladdning i kväll, så var det i alla fall ingen överraskning att Athletic Bilbao skulle köra över Teneriffa på San Mamés.
Fernando Llorente hade nämligen laddat med en vitaminchock.
Och i den med väldigt ojämna mellanrum återkommande följetongen ’La liga-lirare med lookalikes i schlager-Sverige’ måste vi konstatera följande.

    Inte främlingar?

När Zlatan Ibrahimovic satte ner foten mot Villarreals Oscar Godín och blev avstängd i kommande match blev jag lite upprörd, det ska erkännas. Jag hade inte bangat en weekend i en solstol på Teneriffa. Men utan Big Z i Barcelonas trupp är det så klart Madrid som är Primera Divisións epicentrum i helgen och därmed dit jag styrt stegen. Real Madrid har ju också charterömotstånd (ni kan dela upp det ’charter’, ’ö’ och ’motstånd’ om ni tagit ett glas eller två) den här omgången och i morgon ska Mallorca kliva in på Bernabeu och egentligen bara göra vad de gjort fem gånger de senaste tio åren: Slå Real på bortaplan.

Killarna från Mallis har smugit sig upp på fjärde plats i tabellen, utan att någon i Spanien verkar ha någon vattentät förklaring till hur det hela gått till. I morgon har de två reella motståndare: Manuel Pellegrinis lag och kylan. Och Cristiano Ronaldo.
Men trots att Goyo Manzano tillhör portugisens fanbase har Mallorcas tränare ingen särskild markeringsstrategi med sig till Madrid. Däremot en ganska spektakulär kärleksförklaring till CR9.
– Vi ska inte markera oss tokiga, man ska inte fixera sig vid något som är så naturligt i fotboll. Han är så bra som han är för att Gud har skapat honom sån och vi andra kommer att få lida för det.

Cristiano behövde nog få höra det. Man får ju ofta känslan att han behöver en liten självförtroendeboost.