Senast hon spela var i mars. Fram till i går vill säga. När England matchade på Folkungavallen i går kväll gjorde Kelly Smith comeback.

Hon hann med att ge Arsenal ledningen i Champions League-mötet med Torres i mitten av mars – sen tvingades hon kliva av.

En skada har hållit Kelly Smith borta från planen under hela våren fram till i går. I träningsmatchen mot pojkjuniorer i Linköping spelade stjärnan tio minuter.

Med fem dagar kvar till premiärmatchen mot Spanien fick därmed förbundskapten Hope Powell beskedet hon hoppades på. Lagets, och nationens största stjärna genom tiderna, är redo för EM.

För egen del gläds jag innerligt med Kelly Smith som jag håller högt. Hon är en otroligt häftig och trevlig person som har fått kämpa sig genom livet (läs mer här)

Att EM blev en stor profil rikare i och med gårdagens comeback gjorde ju inte det hela sämre.

I torsdags genrepade Sverige mot England. I kväll spelar England sin sista träningsmatch före EM – på Östgötaslätten.

Det har nog knappast spelats någon landskamp i Ljungsbro förut. Men i kväll händer det när Hope Powells England ställs mot ett juniorlag (pojkar) från Linköping.

Några få inkast från Cloettas fabrik, långt ifrån mediabevakning och tv-kameror, kommer Anita Asante, Karen Bardsley och kanske till och med Kelly Smith göra de sista finjusteringarna inför EM, som för Englands del inleds mot Spanien på fredag.

Uppdatering: Matchen spelades inte i Ljungsbro, det blev Folkungavallen.

Den värsta stormen har lagt sig efter Birger Jacobssons avhopp. Känslorna av förvåning har övergått till förståelse och medkänsla.

Känslor som jag, även om jag har ifrågasatt Jacobsson sedan dag ett eftersom han redan från första början kändes som en nödlösning, har sympati för.

Ett par dagar har gått sedan det svenska landslaget blev en assisterande förbundskapten fattigare och jag tycker att det är viktigt att se det som har hänt i ett vidare perspektiv.

Sanningen fanns där hela tiden, kritiken från spelare var på riktigt och med facit med facit i hand har det varit väldigt tydligt att Birger Jacobsson stått en bit ifrån Pia Sundhage och Lilie Persson sedan dag ett.

Anledningar som fick Jacobsson att tappa sugen och lämna den blågula skutan.

Men det är inte första gången kritik från de egna leden riktas mot en förbundskapten. Det har förekommit tidigare också, men skillnaden är att det då inte förts i ljuset.

Många av spelarna som nu förbereder sig inför EM på hemmaplan var med i Finland för fyra år sedan. De minns förväntningarna inför mästerskapet och det magplask som följde.

Det misslyckandet fick laddat efterspel.

Spelargruppen kontaktade Svenska Fotbollförbundet och framförde hård kritik mot dåvarande förbundskaptenen Thomas Dennerby som man ansåg inte höll måttet.

Man framförde inte sin önskan att få en ny förbundskapten tillsatt en gång, utan flera – till förbundet. I enskilsda samtal med Dennerby själv tog mig veterligen ingen av spelarna bladet från munnen.

Förbundet svarade att man inte hade tid (eller om det var möjlighet) att göra något eftersom man hade fullt upp med att rekrytera en ersättare till Lars Lagerbäck som då hade valt att lämna det svenska herrlandslaget.

Dennerby blev kvar över VM i Tyskland 2011, där en tränare berättat för mig att spelarna hade egna möten utan att ledarstaben fick vara med, och OS i Storbrittanien i fjol.

Det här kände landslagschefen Marika Domanski Lyfors såklart till och borde ha tagit i beaktande när Birger Jacobsson rekryterades.

På så sätt hade landslaget sluppit ett sent avhopp, en energiförlust och fokus på något helt annat än vad EM faktiskt handlar om – fotboll.

Sverige slog England med 4–1 på Skarsjövallen och kan nu ta sikte mot EM-premiären med en skön känsla i truppen.

Ändå tänker jag inte sälla mig till den hyllningskör som redan börjat sjunga ut sin lov över att Pia Sundhages landslag nu hittat sitt anfallsspel – åtminstone inte än.

Men mycket var bra.

Den höga pressen resulterade i fina omställningar efter engelska felpassningar och de raka anfallen ledde fram till flera chanser och ett mål.

Kosovare Asllani visade att EM-formen är i antågande, en halvsjuk Antonia Göransson sprang brallorna av de brittiska backarna och Charlotte Rohlin var under långa stunder tillbaka i det slag som gjorde henne till en av VM:s bästa backar för två somrar sedan.

Dessutom svarade Caroline Seger för sin bästa match under Pia Sundhages ledning. Tyresömittfältaren plockade fram många av sina finaste verktyg och var under stunder helt glimrande.

Missar i ord och handling
Lika positivt var det dock inte att se flera enkla missar i det svenska försvaret eller Kristin Hammarström närmast osäkra intryck och embryon till kommunikationsmissar med det egna försvaret.

Genrepsvinsten i Ljungskile gav landslaget arbetsro och det där självförtroendet som är så viktigt för att lyckas i i ett mästerskap. Men man ska nog ändå se nyktert på insatsen.

Sverige mötte nämligen ett England som saknade speed, spelade naivt och bjöd på två mål.

Anfallsspelet fungerade stundtals bra och totalt sett bättre än tidigare i år. Framför allt gav offensivspelet mot Hope Powells England löften om något ännu bättre.

Med en massiv bevakning av den svenska EM-truppen så gäller det att sticka ut lite extra för att locka läsare. Därför tänkte jag kontra på DN som i dag publicerade en bild på Örebro-kvartetten i landslaget.

De som följer landslaget vet redan hur Kristin Hammarström, Stina Segerström, Elin Magnusson och Marie Hammarström ser ut i dag. Betydligt färre vet hur de såg ut när landslagsresan började för ett antal år sedan.

Från vänster: Kristin Hammarström, Stina Segerström, Elin Magnusson och Marie Hammarström.

…………………………………….

På torsdag genrepar Pia Sundhages Sverige mot England på Skarvsjövallen i Ljungskile.

I dag, två dagar innan matchen, fyller Englands reservkeeper Rachel Brown-Finnis 33 år. Grattis.

……………………………………

Grattis får man väl också säga till Kosovare Asllani som fått fyra nya klubbkompisar i franska PSG.

Frankrikes EM-forward Marie-Laure Deli har precis som förra Lyon-backen Laura Georges ritat på för huvudstadsklubben. Sajnat för Asllanis hårdsatsande klubb har också mittfältaren Lea Declerq och anfallaren Ghoutia Karchouni gjort.

Det ser ut som att PSG blir att räkna med till hösten.

Tyskland besegrade världsmästarna Japan med 4–2 i sitt EM-genrep – inför 46 104 åskådare på Allianz Arena i München.

Publiksiffran var imponerande, precis som tyskornas spel.

Men sådant biter inte alltid på bittra norrlänningar. När jag med inlevelse berättade för en kompis om storpubliken på Allianz Arena fick jag följande svar: ”Det var väl första gången som Allianz inte var utsålt”.

Allt går att vrida och vända.

Frankrike imponerade inte riktigt lika stort i sitt genrep mot Norge. Visst vann EM-favoriten, men bara med 1–0.

Om Frankrike, som spelade utan fyrtornet Renard i mittförsvaret, spelade på toppen av sin förmåga låter jag vara osagt (eftersom jag inte har sett matchen), men om så är fallet är Even Pelleruds Norge på väg mot något bra.

I går samlande Pia Sundhage sin EM-trupp i Stenungsund för lägret som ska göra Sverige till vinnare om några veckor.

En förkyld Lotta Schelin vilade, som ni säkert redan vet, men ett par nyheter från EM-uppladdningen kommer nog här på Sportbladet under dagen.

Jenny Hjohlman var den största skrällen i Pia Sundhages EM-trupp. I går sköt hon ledningsmålet när U23-landslaget besegrade England, i dag styr hon kosan mot Stenungsund.

Snacka om att Umeås speediga forward Jenny Hjohlman har haft en bra vecka.

I måndags kväll fick hon beskedet att hon knep den sista platsen i Sundhages EM-trupp, i går gjorde hon 1–0 mot England i Coventry och i morgon ansluter hon till A-landslagets EM-läger i Stenungsund.

Häftigt!

Jag minns när jag träffade Hjohlman för Sundsvalls Tidnings räkning inför U19-EM 2009. Hon hade precis som nu kommit med i truppen i elfte timmen och var försiktigt optimistisk inför sin mästerskapsdebut.

Nu väntar en betydligt större uppgift för den blyga och försynta tjejen från Viksjöfors i Hälsningland.

”Det är lite samma känsla nu som inför U19-EM, men samtidigt så mycket större”, sa hon när vi pratades vid härom dagen.

Större var ordet. Sommarens EM kommer att bli stort och mediabevakningen monumental. Frågan är om landslaget ens har en vink om vad som väntar.

………………………………………

Innan Pia Sundhage & Co ska börja sin resa mot medaljer (man måste väl tro och hoppas?) kan det svenska F17-landslaget vinna EM-guld.

I eftermiddag spelar förbundskapten Yvonne Ekroths tjejer final mot Polen. Min magkänsla är att matchen kommer att bli målmässigt jämn, men den som lever får se.

Finalen följer du tillsammans med mig live här på Sportbladet!

Klockan 18.00 släpper Pia Sundhage sin trupp till EM. Redan nu kan du läsa vilka spelare jag skulle ta ut till sommarens stora fotbollsfest.

Innan jag tar fram sågen och släpper bomber så vill jag förklara hur jag tänker.

Stommen i det svenska landslaget börjar närma sig, eller har redan passerat, de 30. För att inte behöva genomföra en generationsväxling av jätteformat under kvalet till VM i Kanada 2015 skulle jag redan nu plocka in några av framtidens svenska stöttespelare.

Jag skulle dessutom välja att rata några spelare som i mitt tycke inte har en framtid på absolut högsta internationella nivå. 

Med det sagt är det dags att presentera min EM-trupp.

Målvakter – två 30-plussare räcker
Kristin Hammarström och Sofia Lundgren är mina två mästerskapsmålvakter.

Eftersom en tredjemålvakt mest är med för att fylla ut lagbilden tycker jag att det finns anledning att ta in en yngre målvakt som har framtiden för sig istället för att satsa på 30-åringar som Hedvig Lindahl eller Carola Söberg.

Varför inte låta Malin Reuterwall, som har en klart godkänd vårsäsong i Umeå bakom sig, vara med – alternativt Sunnanås Susanne Nilsson.

Backar – Malmöbackarna slopas
Att skola om Nilla Fischer till mittback har visat sig vara ett smart drag av Pia Sundhage. Jag vidhåller att Fischer är ännu bättre på mittfältet, men hon är riktigt bra i mittförsvaret och kan flytta fram om det behövs.

Förutom Fischer kommer Charlotte Rohlin, Sara Thunebro, Jessica Samuelsson, Stina Segerström och Annika Svensson med i min trupp.

Den sistnämnda är med sin aktivitet, aggressivitet och tuffhet ett klart bättre alternativ än Malmös Lina Nilsson som varit svag hela vårsäsongen och som snarare reagerar än agerar på planen.

Amanda Ilestedt har inte imponerat på mig och är, som jag ser det, en för dålig passningsspelare för att ta plats i en EM-trupp den här gången.

Jag skulle istället välja att ta med Linköpings Magdalena Ericsson, som visserligen har en hel del kvar att lära och utveckla, men som är begåvad med en vänsterfot som ett framtida svensk landslag skulle må bra av.

Mittfältare och forwards – Sjögran tar ingen plats
Ett ganska stort antal spelare känns givna. Däribland finns Caroline Seger, Marie Hammarström, Antonia Göransson, Kosovare Asllani, Lotta Schelin, Josefine Öqvist, Sofia Jakobsson och även Lisa Dahlkvist – även om hon inte har varit i närheten av den form hon visade upp i VM 2011.

Emmelie Konradsson har varit med hela året och ska också hon med till EM, precis som Elin Magnusson (som debuterade mot Brasilien).

Utöver dessa är det hög tid att släppa fram morgondagens blågula stjärnor. Malmös Elin Rubensson är en av dessa och är med sin mångsidighet en spelare som jag skulle plocka med.

Samma sak gäller för Lina Hurtig. Umeåanfallaren är visserligen inte är färdig för ett seniormästerskap ännu, men hon kommer att vara en väldigt viktig spelare i morgondagens svenska landslag. Låt henne känna på atmosfären, se vad som krävs och skaffa sig erfarenheter som kan vara värdefulla i framtiden.

Olivia Schough är ett alternativ för min trupp, men jag skulle nog ta ut Jenny Hjohlman istället. Umeåspelarens spetsegenskaper är vassare och väger tyngre än Schoughs kvaliteter, så sista platsen i min EM-trupp går till ”Viksjöfors-expressen”.

Klockan 18.00 offentliggör förbundskapten Pia Sundhage sin trupp till EM. Räkna med någon överraskning, men med betydligt färre skrällar än jag skulle ta med i min blågula styrka.

Skyttedrottningen Lotta Schelin och Linköpings mittbacksrese Charlotte Rohlin stod över förmiddagens träning på Söderstadion för att inte belastas för hårt. Ett smart drag av Pia Sundhage.

Med drygt tre veckor kvar till den stora fotbollsfesten finns det ingen anledning att riskera överansträngningar på viktiga spelare. Det vet förbundskapten Sundhage och agerar därefter.

När landslaget tränade på Söderstadion i förmiddags var Lotta Schelin och Charlotte Rohlin ordinerade vila. Allt för att vara i bästa skick och form när det verkligen gäller (läs separat artikel)

Vilade gjorde också Caroline Seger, men på grund av en liten överansträngning i hälsenan (som jag uppfattade saken).

”En försiktighetsåtgärd. Det är ingen fara”, sa Tyresömittfältaren själv.

Så är det säkert också. Ingen fara alltså. Det handlar om att optimera träningsupplägget för varje enskild individ nu. Den svenska truppen har ju inte råd med fler skador – särskilt inte på nyckelspelare.

Därför gör Sundhage rätt som vilar Schelin, Rohlin och Seger från ett av dagens två träningspass. Det är ju inte nu som de viktiga kuggarna ska leverera, det är från 10 juli och framåt.

………………………………………

Söderstadions gräsmatta var mjuk, till och med blöt. Två spelare tränade med skruvdobbar under fötterna. Den ena var Nilla Fischer, den andra var Lisa Dahlkvist.

……………………………………..

Förutom passningsövning i uppvärmningssyfte och en mot en-övningar med avslut drillades hörnvarianter. Både korta och längre varianter är att vänta, kanske bjuder Sundhages blågula elva på några av dem mot Brasilien på onsdag.

Med svepande uppspel från innerback till yttermittfältare, eller till toppforward i ytan bakom det svenska mittfältet, ska Norge såra Sverige i Linköping.

Det är fotboll som gäller till hundra procent i dag. Sverige möter Norge på Linköping Arena 15.30 – och jag är på plats.

Jag ser fram emot ett äkta rivalmöte som har alla förutsättningar att bli riktigt bra och som kan ge väldigt viktiga svar mindre än sex veckor före EM.

För Pia Sundhages Sverige är det tre frågetecken som förhoppningsvis kan rätas ut:

1) Hur väl fungerar det svenska försvarsspelet, och då i synnerhet fyrbackslinjen?

2) Mittfältarna Caroline Seger och Marie Hammarström delar på arbetsbördan, både offensivt och defensivt. Är det modellen för att framför allt Seger ska komma rättvänd med boll i större utsträckning än tidigare?

3) Relationen, tajmingen och samarbetet mellan Seger, Lotta Schelin och Kosovare Asllani måste fungera om EM ska bli lyckosamt– men det har inte fungerat fullt ut under året. Får trion spelet att klicka i dag?

Norges förbundskapten Even Pellerud hoppas på helt andra svar i eftermiddagens landskamp.

Den norska EM-elvan är långtifrån spikad och Pellerud fortsätter, precis som tidigare under året, att testa sig fram.

Klart är dock hur han vill att Norge ska såra och besegra Sverige.

Klassiskt norska uppspel från centrala backar till yttermittfältare i fart, alternativt ett hårt, rakt uppspel på mötande forward i ytan mellan Sveriges backlinje och mittfält är grundreceptet till framgång.

Men Pellerud vill också att det norska laget ska gå från 4-5-1 till 4-3-3 när man vinner boll och får chans att ställa om från försvar till anfall – helst blixtsnabbt.

………………………………………….

Sveriges EM-motståndare Finland vässar turneringsformen med match mot Frankrike i kväll. Matchen spelas på Stade du Hainaut i Valenciennes med start klockan 18.00.

………………………………………….

Landskampen mellan Sverige och Norge kan ni följa via lajvrapport på Sportbladet i eftermiddag. Undertecknad har värmt upp både fingrar och tangentbord.