Vittsjös värvning av Ketlen Wiggers slog ner som en bomb. Rekryteringen av brasilianskan skedde trots att transferfönstret är och förblir stängt. Här får du veta hur klubben lyckades med förstärkningen.

Sanningen är den att Vittsjö varken bröt mot övergångsbestämmelserna eller nyttjade sig av något kryphål i regelboken.

Skåneklubben använde sig helt enkelt av en strategi som använts förut, både av Linköping (när man värvade Sara Larsson från USA 2009) och av Malmö (när Therese Sjögran återvände från spel i Nordamerika).

Övergången registrerades nämligen när transferfönstret fortfarande var öppet, men datumet för när Wiggers skulle bli spelklar sattes framåt i tiden – det vill säga nu i maj.

På så sätt kunde brasilianskan spela färdigt säsongen i Vitoria de Santo Antao och sen styra kosan mot Sverige, där hon nu ska ge Vittsjö mer offensiv kraft.

Allt skött efter rådande övergångsbestämmelser, men med en liten extra knorr av finess.

Målsättningen är att vinna SM-guld, men Malmös spel är inte mästerligt. Efter två kryss på fem omgångar är jag helt säker: Malmö tar inget guld i år.

Tränaren Jonas Eidevall var säker på att hans LdB FC Malmö skulle ge regerande mästarna en rejäl kamp om SM-guldet den här säsongen. Men med två oavgjorda resultat, mot Piteå och Kif Örebro, efter fem spelade matcher kan guldet redan vara utom räckhåll för Skånelaget.

Nu tror jag inte att det var på Behrn Arena i dag som guldstriden avgjordes, men man kan aldrig riktigt veta.

Däremot är jag helt klar över att LdB FC Malmö inte vinner SM-guld, trots att man har en spelartrupp som bara Tyresö kan mäta sig med och offensiva spelare som de flesta svenska klubbarna bara kan drömma om.

Det Malmö däremot inte har är ett fungerande offensivt spel. Fram till sista tredjedel ser det bra ut, sen händer inte mycket. Mot Örebro kom Skånelaget till avslut och avlossade många skott mot mål – men nästan alla avslut var ofarliga.

Om anfallsproblemen beror på att Eidevalls offensiva spelidé klickar eller om de är sprungna ur att laget helt faktiskt saknar tydliga offensiva riktlinjer låter jag vara osagt, men jag vet att Malmö måste börja näta redan i nästa match för att gulddrömmen ska leva vidare.

Min dom är dock klar: Malmö tar inte guld i år heller.

………………………………….

Samtidigt som Malmö missade chansen att ta ännu en trepoängare visade Kif Örebro att man inte kommer att slåss för överlevnad den här säsongen.

Närkingarna är bättre än ifjol och det med marginal. Ett bra organiserat Örebro kommer att landa i mitten av tabellen – som jag varnade för innan säsongen sparkade igång.

Förbundskapten Pia Sundhage nobbar statsminister Fredrik Reinfeldt – och jag tycker hon gör helt rätt i det.

Det var i Sydsvenskan som Pia Sundhage, som tackade nej till två middagar i Vita Huset, fick frågan om hon skulle ge statsminister Fredrik Reinfeldt samma svar.

Sundhages svar var talande: ”Vad ska jag där och göra? Det är inte jag.”

Jag förstår Sundhage helt och hållet. Jag kan till och med känna igen mig i hennes ”det är inte jag”. Personligen så skulle jag känna mig lika hemma hos statsministern som en fisk i en skoaffär och jag misstänker att Sundhage känner något liknande.

Pia Sundhage är fotbollstränare och förbundskapten ända in i märgen och trivs bäst på och i närheten av gräs och kritade linjer. Av den anledningen tycker jag att hon ska få vara på och omkring fotbollsplanen där hon kan göra sitt jobb och fokusera på det hon tycker allra bäst om att fokusera på.

Middagsbjudningar hos stadsministern finns det andra som kan gå på.

Jag är helt emot utländska spelare i Damallsvenskan. Det påstår i alla fall Boråsaren Johan Rydén i sin blogg. Men faktum är att Rydéns sanning haltar duktigt.

Att få mothugg eller åka på en verbal snyting på grund av något man skrivit hör till vardagen. Det är helt okej. Jag gör ju precis samma sak när jag reagerar på olika saker som sägs eller skrivs.

Men jag vill att rätt ska vara rätt.

Den som tror eller påstår att jag inte vill ha utländska spelare i Damallsvenskan är fel ute. Visst vill jag ha det. Sanningen är ju den att jag faktiskt en gång i tiden bidrog till att ett antal stjärnor från andra nationer kom till och spelade i vår högstaliga.

Att några av världens bästa spelare finns i Damallsvenskan är ju fantastiskt – och bidrar till att spelet blir bättre, att svenska spelare utvecklas och att intresset för damfotboll stärks.

Om värvningen av en stjärnspelare medför att en ung svensk talang får sitta på bänken så är det ett problem som går att lösa. Framtidslöftet får byta miljö eller helt sonika ge sig fan på att ta sig in i startelvan och göra allt i sin makt för att det ska bli verklighet.

Utländska spelare är ett måste för att Damallsvenskan ska leva, utvecklas och intressera – men det ska vara rätt utländska spelare.

Jag är väldigt positivt inställd till att spelare som Marta, Veronica Boquete, Ramona Bachmann, Anja Mittag, Pernille Harder och Faith Ikidi, för att nämna några, spelar i Damallsvenskan.

Däremot är jag inte lika positivt medelmåttiga eller direkt dåliga utländska spelare värvas.

Tyvärr är antalet spelare som faller under den kategorin inte helt liten i dag och det är den siffran jag vill minska.

Om en sådan minskning leder fram till att ännu fler utländska kvalitetsspelare kommer till Sverige eller om svenska spelare befolkar platserna i lagen bryr jag mig inte alls lika mycket om.

Premiärfesten höll på att sluta med hederligt ett praktfiasko, men stark slutspurt räddade både poäng och tillställning för för Linköping.

Allt var perfekt när Linköping invigde sin nya arena – nja, nästan i alla fall. Varken planen eller hemmalagets spel höll faktiskt någon vidare klass den här eftermiddagen.

Kif Örebro tackade, tog emot och och såg med 2–0 i ryggen till att gå mot ännu säsongens tredje seger. Då vaknade Linköping och kunde tack vare två sena mål rädda såväl poäng som heder inför fantastiska 5361 åskådare.

………………………….

Det var premiär för Mallbacken i dag också. Nykomlingen bärgade sin första trepoängare i Damallsvenskan när man slog Piteå med 3–0.

Vinsten var omgångens mest överraskande och jag undrar faktiskt om Piteå underskattade motståndet, överskattade sin egen förmåga eller helt enkelt inte var bättre än vad resultatet visar.

………………………..

Alexandra Nilssons strumrullare såg ut att ge Umeå en poäng mot topplaget Malmö, men då slog ett omskrivet nyförvärv till. Yoreli Rincon premiärmålade i Malmötröjan och fixade i samma veva tre viktiga poäng för laget som nu toppar Damallsvenskan.

……………………….

Efter fyra omgångar börjar serien så smått att sätta sig. Malmö och Tyresö toppar tabellen medan nykomlingarna Mallbacken och Sunnanå parkerar under nedflyttningsstrecket.

Just i de regionerna kommer lagen också att hamna när serien summeras i höst – tror jag i alla fall.

Kif Örebro tippades bli ett bottenlag, men några sådana tendenser har laget inte visat så här långt. Fyra matcher in i säsongen är laget fortfarande förlustfritt och min varning inför säsongen tycks ha varit befogad.

………………………

Jag hann med att kasta ett öga på toppmötet i Bundesliga mellan Potsdam och Wolfsburg i dag också.

Kort sammanfattat fick jag se en match i högt tempo mellan två kraftfulla och skickliga lag där hemmalaget avgick med segern.

Spontant kändes matchkvaliteten snäppet högre än vad jag har sett i Damallsvenskan under säsongen. Framför allt var spelarnas fysik bättre och antalet maxlöpningar fler än vad jag vant mig vid här hemma.

……………………….

Det gjorde tio mål i hösta serien under söndagen, fem kom från utländska spelare. Just saying.

Toppmatchen mellan Kopparbergs/Göteborg och Tyresö bjöd på läckra mål, men det är faktiskt de tama och ibland direkt dåliga försvarsinsatserna jag tar med mig från mötet.

Kopparbergs/Göteborg gick upp i tvåmålsledning mot guldfavoriten Tyresö, men bjöd sen in Stockholmslaget i matchen.

Catrine Johansson var mest generös av alla. Först assisterade hon Kirsten van de Ven och sen gick hon bort sig på juniorvis vilket gav Christen Press utrymme att kvittera.

Nu var inte mästarlagets defensiva insatser direkt glimrande.

Johanna Frisk och målvakten Carola Söberg var inte hundraprocentiga vid hemmalagets 1–0-mål och Anita Asante kunde tack vare ett passivt agerande Tyresö knoppa in tvåan.

Försvarsinsatserna lämnade mycket övrigt att önska.

Låt vara att målen präglades av både hög kvalitet och stort kunnande, men de visade också på uppenbara defensiva brister hos två av landets bästa lag. I Tyresö handlade det förvisso främst om passivitet, men i bryggerilaget saknas dessvärre kunnande.

Att det råder brist på svenska backar som håller för internationellt spel är en sak, men jag tycker att man kan kräva att försvarsspelare i Damallsvenskan ska vara riktigt skolade.

Så ser inte verkligheten ut och det är något som klubbarn och tränare får ta ansvar för. Med bättre skolade backar ökar också antalet försvarare som håller för landslagsspel.

……………………………………..

För Kopparbergs/Göteborg var poängen mot Tyresö ett måste för att inte helt försvinna från toppstriden. För Tyresö var 2–2 en missräkning – som man hade kunnat undvika om man hade skruvat upp tempot från första början.

…………………………………….

Två notoriska målskyttar klev fram i Skånederbyt mellan Vittsjö och Kristianstad. Josefine Öqvist inledde målskyttet och isländskan Margret Lara Vidarsdottir fortsatte detsamma med tre fullträffar.

Kristianstad vann och klättrar i en haltande tabell.

……………………………………

Jitex gjorde processen kort med Sunnanå och visade att nykomlingen inte räcker till i Damallsvenskan. Skellefteålaget har förlorat tre av sina fyra matcher klart och det kanske är dags för förbundet och EFD att se över seriepyramiden ytterligare.

Vad sägs om tio lag i Damallsvenskan istället för tolv?

…………………………………..

Det gjordes 16 mål i Damallsvenskan på lördagen, tio av dessa gjordes av utländska spelare …

Multimänniskan Johan Rheborgs bilder ska locka en ny publik till damfotbollen. Så är det i alla fall tänkt. Idén är spännande och bilderna bra, men kommer de verkligen att höja intresset för damfotboll?

Det är Elitfotboll Dam, (EFD), som ligger bakom fotoprojektet ”Fotboll är en konst”. Ett femtontal bilder tagna av skådespelaren, komikern, manusförfattaren och Gud-vet-allt-han-är Johan Rheborg ska ställas ut i fyra städer med förhoppingen om att en ny publik ska få upp ögonen för Damallsvenskan och svensk damfotboll.

Jag har sett bilderna (som är riktigt bra), pratat med inblandade och gillar nytänket, men jag tror tyvärr inte att utställningen av Rheborgs bilder kommer att ge högre publiksiffror i Damallsvenskan – åtminstone inte på kort sikt.

Publiken sviker
Ändå är det just ett ökat intresse som behövs för den svenska damfotbollen på toppnivå. Publiksiffrorna i Damallsvenskan har så här långt varit svaga, rent av usla och trenden är dessvärre negativ.

LdB FC Malmö redovisade sin sämsta publiksiffra på fyra år i förra omgången (endast 504 personer kom till Malmö IP för att se laget) och snittet i Damallsvenskan är efter tre spelade omgångar, och drygt två månader kvar till EM på hemmaplan, föga imponerande 702 åskådare!

Hur kan det vara så när en haussad EM-turnering står för dörren? Och vem bär egentligen ansvaret?

Frågorna är inte helt lätta att besvara, men helt klart har det gjorts för lite för att bygga intresse för och locka publik till damallsvenskans matcher detta EM-år och det som väl har gjorts har bevisligen inte varit tillräckligt bra.

Personligen tycker jag att förbundet och EFD tillsammans med klubbarna borde ha gjort samordnade marknadsföringsaktioner för att boosta intresset för Damallsvenskan innan säsongen startade – gärna med Pia Sundhage som en av frontfigurerna.

Ansvarsfrågan är tredelad
Klubbarna själva bär ett ansvar, men man ska känna till att resurserna i de allra flesta fall är väldigt begränsade och att organisationerna är närmast minimala. Majoriteten av klubbarna i Damallsvenskan har nog gjort och gör nog vad de kan, eller nästintill i alla fall, för att sälja sin produkt – eller?

Svenska Fotbollförbundet har, som jag ser det, ett större ansvar att se till att Damallsvenskan ”når ut” och attraherar. Tyvärr har förbundet aldrig varit särskilt skickligt på att sälja produkten damfotboll – och man har inte varit det i år heller. I vanlig ordning nöjer man sig med att sälja tv-rättigheterna till TV4 och lägga upp tandlösa texter om matcher på sin webbplats.

Elitfotboll Dam har i sin roll som intresseorganisation för Damallsvenskan och Elitettan ett stort ansvar, men inte heller EFD har varit särskilt bra på att paketera och promota elitdamfotbollen genom åren – detta trots att en av EFD:s tre målsättningar är (som de skriver):

”Att genom ett aktivt, internt och externt lobbyarbete skapa fler förutsättningar för klubbdamfotbollen att komma på kartan”.

Intresseorganisationens roll gentemot föreningarna är bland annat att driva klubbarnas prioriterade frågor – och där måste intresset för damfotboll och de svaga publiksiffrorna finnas med.

EFD har gjort sina försök att ”skapa förutsättningar för att klubbdamfotbollen ska komma på kartan” och gör nu ytterligare ett med utställningen ”Fotboll är en konst”.

Låt vara att bildutställningen är spännande, banbrytande och av mig väldigt uppskattad, men jag tror tyvärr inte att den kommer ge elitdamfotbollen ett lyft.

Hoppas jag har fel.

En nybliven lagkapten slog till först, men sen fick två supertalanger komma till tals. Stjärnskottet Marija Banusic kvitterade för sitt Kristianstad innan Lina Hurtig slog till och fixade Umeås första seger.

I går var Helén Eke den enda svenskan som målade i Damallsvenskan. I dag var det fler blågula som visade målkänsla. Som i Kristianstad där Umeå säkrade säsongens första seger – och nu kan andas ut lite efter en seriestart som varit tung.

Kristianstad kom till spel med tre riktigt meriterade anfallsspelare; Josefine Öqvist, Margret Lara Vidarsdottir och Susanne Moberg, men ingen i trion hittade rätt mot Umeå.

När ”stjärnorna” svek klev framtidsspelaren Marija Banusic fram. Nyförvärvet från Sirius kvitterade Umeås ledning, men vad hjälpte det när ett annat framtidsnamn, Lina Hurtig, replikerade med att göra 2–1.

Banusic och Hurtig är två framtida damlandslagsspelare – som kanske borde testas redan nu.

Två mål framåt och tre poäng i ryggen ger Umeå skjuts uppåt i tabellen och viktigt självförtroende inför kommande uppgifter.

Hej då, Sunnanå
Sunnanå har fått en tuff start på säsongen. Laget har bara tagit en poäng på sina tre första matcher, sladdar i tabellen och kan vad värre är inte se ljust på framtiden.

Skador och åter skador är nykomlingen Sunnanås stora förbannelse. Under försäsongen slet nyförvärvet Hanna Glas av ena korsbandet, några veckor senare var det Nina Jakobssons (o)tur och i matchen mot Linköping senast ådrog sig målvakten Susanne Nilsson både muskelbristning och ligamentsskada.

Tre hårda slag mot Skellefteålaget, som dessutom har fått klara sig utan landslagsspelaren Carina Holmberg i säsongsupptakten, och som bara lyckats sno åt sig en poäng.

Med rådande skadeläge kan jag inte se någon ljusning i sikte för nykomlingen heller.

Om Sunnanå har börjat säsongen svagt så har nykomlingskollegan Mallbacken inlett Damallsvenskan uselt. Laget har kammat noll och ligger sist i tabellen– där man kommer att parkera fram till säsongens slut.

Glädje i Göteborg
Kopparbergs/Göteborg visade kvalitet och kompetens när man straffade Tyresö och blev Supercupmästare innan säsongen, men sen har det inte gått lika bra.

Först efter två raka kryss lossnade det för bryggerilaget som körde över Sunnanå med solklara 5–1. Nyförvärvet Jodie Taylor gjorde tre av målen (och kommer, tror jag, att slåss i toppen av skytteligan den här säsongen) Olivia Schough och Amanda Edgren varsitt.

Söndagens seger kommer att betyda mycket för Kopparbergs/Göteborg och laget kommer alldeles säkert att gå allt bättre framöver.

Tre pinnar för Piteå
Piteå kryssade i premiären, gick miste om en skrällseger mot Malmö senast, men fick till det fullt ut i eftermiddagens möte med Jitex. Tre mål framåt, vinst med 3–2 och tre pinnar med in i omklädningsrummet.

Mest glädjande var väl ändå att samtliga fem mål i matchen gjordes av svenska spelare – och att flera unga spelare visade framfötter i Damallsvenskan den här söndagen.

I eftermiddag startar Damallsvenskan på Behrn Arena i Örebro, men det är inte där som SM-guldet kommer att delas ut i höst. Guldet går till …

Tyresö tar guld igen

Inför varje ny säsong brukar det snackas om att Damallsvenskan ska bli jämnare än på många år. Så brukar det dock inte bli. När serien väl sätter sig efter sju, åtta omgångar har tabellen skiktat sig och ett, ibland två lag gör upp om SM-guldet.

Årets damallsvenska kommer att följa samma mönster, men den kommer också att bli jämnare än på många år. Bakom två topplag kommer fyra, kanske fem, lag slåss hårt om platserna.

Vill du veta hur serien slutar? Det vill jag också, men i brist på fungerande spåkula och förmåga att se in i framtiden så gör jag som jag brukar, jag tippar.

1) Tyresö FF

Regerande mästarna har inte direkt tappat i slagstyrka sen förra säsongen. Tvärtom har klubben rustat för att utmana topplagen i Europa.

Tyresö har en klar och tydlig vision att bli kontinentens bästa lag och även om man nyligen föll i Supercupen mot Kopparbergs/Göteborg så är allt annat än ett nytt SM-guld ett stort misslyckande.

Nyförvärv: Christen Press (Kopparbergs/Göteborg FC), Malin Diaz (AIK), Jennifer Hermoso Fuentes (Rayo Vallecano), Sara Thunebro (FFC Frankfurt).

Förluster: Josefine Öqvist, Helen Eke, Fia Grönborg, Lisa Klinga, Pauline Hammarlund, Madeleine Edlund.

2) LdB FC Malmö

Fjolårets tvåa har gått från att stå på ruinens brant till att satsa hårdare och dyrare än någonsin tidigare – inom loppet av ett halvår.

Med påfylld plånbok har klubben värvat dyrt och kan med en riktigt stark trupp ge Tyresö en kamp om guldet.

En inte helt kassaskåpssäker defensiv i kombination med en ung och ganska oerfaren tränare, Johan Eidevall, gör att Skånelaget inte kommer att kunna matcha Tyresö hela vägen in i kaklet.

Nyförvärv: Manon Melis (Linköpings FC), Zecira Musovic (Stattena IF), Yoreli Rincon (Clube XV de Novembre), Kathleen Radtke (USV Jena),

Förluster: Emma Wilhelmsson, Christina Öyangen Örntoft, Hilda Carlén (Hammarby IF).

Nykomlingarna Mallbacken och Sunnanå går en tuff säsong till mötes. Men de är inte ensamma. 2013 kommer också att bli ett år fyllt av prövningar för de två lag som landar på ”rätt” sida nedflyttningsstrecket i höst.

Det är dags att följa upp gårdagens nedräkning inför Damallsvenskan med platserna nio och tio i sluttabellen.

9) Jitex BK

Det är ingen hemlighet att Jitex har det tufft. Klubbens dåliga ekonomi var i fokus redan förra året och så sent som i går flaggade man återigen för att kassakistan är tom.

Men det är inte bara på det ekonomiska planet som Jitex har det jobbigt.

Laget står (på grund av kommunens björntjänster) utan hemmaplan hela våren och det är med ett föryngrat lagbygge som tränaren Stefan Rehn ska lotsa Mölndalsklassikern genom 2013.

Jag tror att det blir ett karusellår med höga toppar och djupa dalar som slutar med en niondeplats – om allt rullar lagets väg. Om det går emot kan det faktiskt sluta ännu sämre.

Nyförvärv: Emma Wilhelmsson (LdB FC Malmö), Julia Wahlberg (Kungsbacka), Rebecca Johnson (Thor, Island), Linn Andersson (Eskilstuna United), Amanda Fredriksson (IFK Kalmar)

Förluster: Katri Nokso, Kristin Carlsson, Caroline Lindblad, Nanna Jansson, Elin Carlsson, Kristine Lindblom, Christina Julien,

10) Piteå IF

Jag trodde på Piteå i fjol, men fick då fel. Nu tror jag att laget får det klart tuffare, så vi får väl se hur det går.

Anfallaren Jennifer Nobis näsa för mål kommer att saknas enormt i ett hårt jobbande lag som kan matcha många, men också falla mot alla. Klubben har i mitt tycke inte lyckats fylla luckorna efter nyss nämnda Nobis eller Ann-Mari Dovland.

Visserligen kan nigerianskan Franscisca Ordega bli ett riktigt och viktigt utropstecken, men jag tror ändå att Piteå kommer att tvingas slåss med både näbbar och klor för att fixa nytt kontrakt.

Kommit: Lisa Renlund, Clara Markstedt (AIK), Johanna Andersson (Assi), Fransisca Ordega (Rossiyanka), Lisa Klinga (Tyresö FF).

Lämnat: Jessica Olovsson, Erika Karlsson och Johanna Lindahl, Jennifer Nobis, anfallaren Jennifer Nobis, Ann-Mari Dovland, Camilla Johansson.