Umeå körde enkelt över ärkerivalen Sunnanå och segersiffrorna 4–0 visade att Damallsvenskan innehåller för många lag.

Det var ett bra tag sedan det stora avståndet mellan gamla division och Damallsvenskan blev så tydligt som i kväll.

Ett ungt Umeålag utan både ledargestalten Emma Berglund och duktiga finskan Tuija Hyyrynen fullkomligt kölhalade länskonkurrenten Sunnanå hemma på T3 Arena – trots att man saknade det där starka självförtroendet som bara en räcka av starka matcher och vinster kan ge.

Jag vet att Sunnanå är skadedrabbat, men även med alla spelare tillgängliga så är man faktiskt numret för litet för att räcka till i högsta serien.

Jag önskar att debatten om att banta Damallsvenskan från tolv till tio lag tar fart igen för verkligheten är att vi inte har tolv lag som håller för spel i landets högsta serie i dag.

Hur gärna jag än önskar det så har varken Sunnanå eller Mallbacken tillräckligt med kunnande eller kompetens för att göra sig gällande i landets högsta serie. De kan slå till och ta poäng av vilket lag som helst en bra dag (vilket Mallbacken visade mot Tyresö), men håller inte i långa loppet.

Den nya Elitettan kommer att spetsa kvaliteten på lagen som kommer upp till Damallsvenskan i framtiden – en smula. Men ska man spetsa svensk damfotboll så måste man börja längst upp i seriepyramiden, inte i ligan närmast under.

…………………………………

Lina Hurtig var derbyts drottning. Umeåtalangen gjorde de tre första målen och var den i särklass största behållningen i rivalmötet.

I morgon presenterar förbundskapten Pia Sundhage truppen till nästa landslagsläger. För min del får hon gärna ha med Hurtig i den truppen, för även om supertalangen har en bit kvar innan hon är färdig, så har hon alla verktyg som krävs för att bli en lyckosam EM-joker.

Små tuvor har vält stora lass förut, men jag hade aldrig i min vildaste fantasi trott att Mallbacken skulle ta poäng av Tyresö. Det var precis vad bottenlaget gjorde mot en guldfavorit som slarvade bort två poäng.

Först och främst vill jag lyfta på hatten för Mallbacken som nästan på bibliskt vis överraskade och spelade lika mot en på förhand obeveklig och överlägsen motståndare.

Det är något speciellt som infinner sig när en underdog överträffar sig själv och presterar på max, eller över sin toppförmåga, mot en betydligt bättre rustad motståndare.

Just precis så gjorde Mallbacken mot Tyresö i dag.

Samtidigt så tycker jag i ärlighetens namn att det är ytterst svagt, närmast uselt, av Tyresö, med landslagsspelare på i stort sätt varje position, att tappa poäng på Strandvallen i norra Värmland.

Och det spelar liksom ingen roll vilka omständigheter som kan ha påverkat resultatet. Tyresö ska vinna mot Mallbacken tio gånger av tio, men misslyckades just med den uppgiften i dag – och nu lever guldstriden än mer än jag trodde att den skulle göra.

Jag har tidigare varit inne på att Tyresös svåraste motståndare i jakten på ett nytt SM-guld är – Tyresö. Efter dagens poängförlust känner jag mig än mer säker på att det faktiskt är just precis så.

När Umeå IK var som bäst och dominerade Damallsvenskan med eftertryck imponerades jag av lagets förmåga att alltid plocka fram sitt allra bästa. Det kvittade om man mötte Turbine Potsdam i UEFA Womens Cup eller Sund IF i Svenska cupen, laget levererade oavsett vilket lag som stod på andra sidan mittlinjen.

Jag hade en känsla av att Tyresö hade närmat sig den klassen till den här säsongen, att man hade byggt förmågan att prestera på topp dag ut och dag in. Men krysset mot Mallbacken visar att så inte är fallet.

Tyresö har en bit kvar till den nivå där Umeå en gång var, framför allt har man en kamp att gå mot sig själv.

………………………………………………..

Samtidigt som Tyresö visade prov på dålig effektivitet fick Malmö rejäl fart på sin målproduktion. Laget vann derbyt mot Kristianstad i överlägsen stil och toppar Damallsvenskan efter sex omgångar.

Kristianstad är ett kvalificerat motstånd och 5–0-vinsten imponerar, men det ska också sägas att inget lag spelar så högt med sin backlinje som Kristianstad gör. Den kamikaze-defensiven bidrog sannolikt till den stora segermarginalen.

Hur som helst så ska Malmö hyllas för segern – och för målproduktionen.

……………………………………………….

Att Linköping kryssade mot Jitex och Kopparbergs/Göteborg misslyckades att slå hål på nästjumbon Vittsjö får ses som missräkningar.

Det brister offensivt för båda lagen och förstärkningar är nog ett måste i sommar om duon ska aspirera på en topp fyra-plats i tabellen.

………………………………………………

Jag sparar det bästa till sist.

Örebros askungesaga fortsatte med tre nya poäng via 1–0 mot Piteå på bortaplan. Det tippade bottengänget är fortfarande obesegrat (efter sex omgångar) och ligger trea i tabellen, två poäng bakom Malmö och Tyresö.

Det går att göra mycket av lite om man jobbar hårt, spelar disciplinerat och får alla spelare att dra åt samma håll. Fråga Örebro om ni inte tror mig.

Vittsjös värvning av Ketlen Wiggers slog ner som en bomb. Rekryteringen av brasilianskan skedde trots att transferfönstret är och förblir stängt. Här får du veta hur klubben lyckades med förstärkningen.

Sanningen är den att Vittsjö varken bröt mot övergångsbestämmelserna eller nyttjade sig av något kryphål i regelboken.

Skåneklubben använde sig helt enkelt av en strategi som använts förut, både av Linköping (när man värvade Sara Larsson från USA 2009) och av Malmö (när Therese Sjögran återvände från spel i Nordamerika).

Övergången registrerades nämligen när transferfönstret fortfarande var öppet, men datumet för när Wiggers skulle bli spelklar sattes framåt i tiden – det vill säga nu i maj.

På så sätt kunde brasilianskan spela färdigt säsongen i Vitoria de Santo Antao och sen styra kosan mot Sverige, där hon nu ska ge Vittsjö mer offensiv kraft.

Allt skött efter rådande övergångsbestämmelser, men med en liten extra knorr av finess.

Målsättningen är att vinna SM-guld, men Malmös spel är inte mästerligt. Efter två kryss på fem omgångar är jag helt säker: Malmö tar inget guld i år.

Tränaren Jonas Eidevall var säker på att hans LdB FC Malmö skulle ge regerande mästarna en rejäl kamp om SM-guldet den här säsongen. Men med två oavgjorda resultat, mot Piteå och Kif Örebro, efter fem spelade matcher kan guldet redan vara utom räckhåll för Skånelaget.

Nu tror jag inte att det var på Behrn Arena i dag som guldstriden avgjordes, men man kan aldrig riktigt veta.

Däremot är jag helt klar över att LdB FC Malmö inte vinner SM-guld, trots att man har en spelartrupp som bara Tyresö kan mäta sig med och offensiva spelare som de flesta svenska klubbarna bara kan drömma om.

Det Malmö däremot inte har är ett fungerande offensivt spel. Fram till sista tredjedel ser det bra ut, sen händer inte mycket. Mot Örebro kom Skånelaget till avslut och avlossade många skott mot mål – men nästan alla avslut var ofarliga.

Om anfallsproblemen beror på att Eidevalls offensiva spelidé klickar eller om de är sprungna ur att laget helt faktiskt saknar tydliga offensiva riktlinjer låter jag vara osagt, men jag vet att Malmö måste börja näta redan i nästa match för att gulddrömmen ska leva vidare.

Min dom är dock klar: Malmö tar inte guld i år heller.

………………………………….

Samtidigt som Malmö missade chansen att ta ännu en trepoängare visade Kif Örebro att man inte kommer att slåss för överlevnad den här säsongen.

Närkingarna är bättre än ifjol och det med marginal. Ett bra organiserat Örebro kommer att landa i mitten av tabellen – som jag varnade för innan säsongen sparkade igång.

Landslagsstjärnorna Emma Berglund och Emmelie Konradsson saknades, då ställde Umeå sju 90-talister på planen – och tog poäng av Kopparbergs/Göteborg.

Förutsättningarna hade kunnat vara bättre för Umeå IK inför den svåra bortamatchen mot Kopparbergs/Göteborg. Skador på Emma Berglund, isländskan Katrin Jonsdottir, Emmelie Konradsson och finskan Tuija Hyyrynen gjorde att Umeå fick ställa upp med sju spelare födda på 1990-talet – två spelare födda 1995!

Bland ungdomarna fanns Johanna Nyman som gjorde allsvensk debut och Linnea Ågren som gjorde sin första match från start i högsta serien.

Allt var alltså upplagt för att topptippade Kopparbergs/Göteborg skulle ta tre välbehövliga poäng, men Umeå vägrade förlora och lämnade Valhallas konstgräs med en pinne i bagaget.

Sjukt starkt av Umeå, men samtidigt väldigt svagt av Torbjörn Nilssons Göteborg som nu kan räknas bort från allt vad toppstrid heter.

……………………………………

Söder om Stockholm skulle Tyresö ta tre nya poäng och det ganska enkelt, var det tänkt. Mästarlaget vann visserligen matchen mot Piteå, men med överraskande knapp marginal.

Effektivitet är inte Tyresös starkaste gren så här långt.

………………………………….

Linköping säkrade tre välbehövliga poäng via seger med 3–0 mot Vittsjö. Den danska jättetalangen Pernille Harder låg bakom det mesta av det bästa och hade riktigt stor del i viktorian.

Harder är en blivande storspelare som Sverige definitivt får se upp med i EM.

Förbundskapten Pia Sundhage nobbar statsminister Fredrik Reinfeldt – och jag tycker hon gör helt rätt i det.

Det var i Sydsvenskan som Pia Sundhage, som tackade nej till två middagar i Vita Huset, fick frågan om hon skulle ge statsminister Fredrik Reinfeldt samma svar.

Sundhages svar var talande: ”Vad ska jag där och göra? Det är inte jag.”

Jag förstår Sundhage helt och hållet. Jag kan till och med känna igen mig i hennes ”det är inte jag”. Personligen så skulle jag känna mig lika hemma hos statsministern som en fisk i en skoaffär och jag misstänker att Sundhage känner något liknande.

Pia Sundhage är fotbollstränare och förbundskapten ända in i märgen och trivs bäst på och i närheten av gräs och kritade linjer. Av den anledningen tycker jag att hon ska få vara på och omkring fotbollsplanen där hon kan göra sitt jobb och fokusera på det hon tycker allra bäst om att fokusera på.

Middagsbjudningar hos stadsministern finns det andra som kan gå på.

Jag är helt emot utländska spelare i Damallsvenskan. Det påstår i alla fall Boråsaren Johan Rydén i sin blogg. Men faktum är att Rydéns sanning haltar duktigt.

Att få mothugg eller åka på en verbal snyting på grund av något man skrivit hör till vardagen. Det är helt okej. Jag gör ju precis samma sak när jag reagerar på olika saker som sägs eller skrivs.

Men jag vill att rätt ska vara rätt.

Den som tror eller påstår att jag inte vill ha utländska spelare i Damallsvenskan är fel ute. Visst vill jag ha det. Sanningen är ju den att jag faktiskt en gång i tiden bidrog till att ett antal stjärnor från andra nationer kom till och spelade i vår högstaliga.

Att några av världens bästa spelare finns i Damallsvenskan är ju fantastiskt – och bidrar till att spelet blir bättre, att svenska spelare utvecklas och att intresset för damfotboll stärks.

Om värvningen av en stjärnspelare medför att en ung svensk talang får sitta på bänken så är det ett problem som går att lösa. Framtidslöftet får byta miljö eller helt sonika ge sig fan på att ta sig in i startelvan och göra allt i sin makt för att det ska bli verklighet.

Utländska spelare är ett måste för att Damallsvenskan ska leva, utvecklas och intressera – men det ska vara rätt utländska spelare.

Jag är väldigt positivt inställd till att spelare som Marta, Veronica Boquete, Ramona Bachmann, Anja Mittag, Pernille Harder och Faith Ikidi, för att nämna några, spelar i Damallsvenskan.

Däremot är jag inte lika positivt medelmåttiga eller direkt dåliga utländska spelare värvas.

Tyvärr är antalet spelare som faller under den kategorin inte helt liten i dag och det är den siffran jag vill minska.

Om en sådan minskning leder fram till att ännu fler utländska kvalitetsspelare kommer till Sverige eller om svenska spelare befolkar platserna i lagen bryr jag mig inte alls lika mycket om.

Premiärfesten höll på att sluta med hederligt ett praktfiasko, men stark slutspurt räddade både poäng och tillställning för för Linköping.

Allt var perfekt när Linköping invigde sin nya arena – nja, nästan i alla fall. Varken planen eller hemmalagets spel höll faktiskt någon vidare klass den här eftermiddagen.

Kif Örebro tackade, tog emot och och såg med 2–0 i ryggen till att gå mot ännu säsongens tredje seger. Då vaknade Linköping och kunde tack vare två sena mål rädda såväl poäng som heder inför fantastiska 5361 åskådare.

………………………….

Det var premiär för Mallbacken i dag också. Nykomlingen bärgade sin första trepoängare i Damallsvenskan när man slog Piteå med 3–0.

Vinsten var omgångens mest överraskande och jag undrar faktiskt om Piteå underskattade motståndet, överskattade sin egen förmåga eller helt enkelt inte var bättre än vad resultatet visar.

………………………..

Alexandra Nilssons strumrullare såg ut att ge Umeå en poäng mot topplaget Malmö, men då slog ett omskrivet nyförvärv till. Yoreli Rincon premiärmålade i Malmötröjan och fixade i samma veva tre viktiga poäng för laget som nu toppar Damallsvenskan.

……………………….

Efter fyra omgångar börjar serien så smått att sätta sig. Malmö och Tyresö toppar tabellen medan nykomlingarna Mallbacken och Sunnanå parkerar under nedflyttningsstrecket.

Just i de regionerna kommer lagen också att hamna när serien summeras i höst – tror jag i alla fall.

Kif Örebro tippades bli ett bottenlag, men några sådana tendenser har laget inte visat så här långt. Fyra matcher in i säsongen är laget fortfarande förlustfritt och min varning inför säsongen tycks ha varit befogad.

………………………

Jag hann med att kasta ett öga på toppmötet i Bundesliga mellan Potsdam och Wolfsburg i dag också.

Kort sammanfattat fick jag se en match i högt tempo mellan två kraftfulla och skickliga lag där hemmalaget avgick med segern.

Spontant kändes matchkvaliteten snäppet högre än vad jag har sett i Damallsvenskan under säsongen. Framför allt var spelarnas fysik bättre och antalet maxlöpningar fler än vad jag vant mig vid här hemma.

……………………….

Det gjorde tio mål i hösta serien under söndagen, fem kom från utländska spelare. Just saying.

Toppmatchen mellan Kopparbergs/Göteborg och Tyresö bjöd på läckra mål, men det är faktiskt de tama och ibland direkt dåliga försvarsinsatserna jag tar med mig från mötet.

Kopparbergs/Göteborg gick upp i tvåmålsledning mot guldfavoriten Tyresö, men bjöd sen in Stockholmslaget i matchen.

Catrine Johansson var mest generös av alla. Först assisterade hon Kirsten van de Ven och sen gick hon bort sig på juniorvis vilket gav Christen Press utrymme att kvittera.

Nu var inte mästarlagets defensiva insatser direkt glimrande.

Johanna Frisk och målvakten Carola Söberg var inte hundraprocentiga vid hemmalagets 1–0-mål och Anita Asante kunde tack vare ett passivt agerande Tyresö knoppa in tvåan.

Försvarsinsatserna lämnade mycket övrigt att önska.

Låt vara att målen präglades av både hög kvalitet och stort kunnande, men de visade också på uppenbara defensiva brister hos två av landets bästa lag. I Tyresö handlade det förvisso främst om passivitet, men i bryggerilaget saknas dessvärre kunnande.

Att det råder brist på svenska backar som håller för internationellt spel är en sak, men jag tycker att man kan kräva att försvarsspelare i Damallsvenskan ska vara riktigt skolade.

Så ser inte verkligheten ut och det är något som klubbarn och tränare får ta ansvar för. Med bättre skolade backar ökar också antalet försvarare som håller för landslagsspel.

……………………………………..

För Kopparbergs/Göteborg var poängen mot Tyresö ett måste för att inte helt försvinna från toppstriden. För Tyresö var 2–2 en missräkning – som man hade kunnat undvika om man hade skruvat upp tempot från första början.

…………………………………….

Två notoriska målskyttar klev fram i Skånederbyt mellan Vittsjö och Kristianstad. Josefine Öqvist inledde målskyttet och isländskan Margret Lara Vidarsdottir fortsatte detsamma med tre fullträffar.

Kristianstad vann och klättrar i en haltande tabell.

……………………………………

Jitex gjorde processen kort med Sunnanå och visade att nykomlingen inte räcker till i Damallsvenskan. Skellefteålaget har förlorat tre av sina fyra matcher klart och det kanske är dags för förbundet och EFD att se över seriepyramiden ytterligare.

Vad sägs om tio lag i Damallsvenskan istället för tolv?

…………………………………..

Det gjordes 16 mål i Damallsvenskan på lördagen, tio av dessa gjordes av utländska spelare …

En bild säger mer än tusen ord, brukar det heta. Johan Rheborgs bilder från Damallsvenskan gör mer än så. De höjer kanske inte publiksnittet i högsta serien – men ser till att damfotbollen når ut till flera hundra tusen personer.

Att låta Johan Rheborg plåta damfotbollsspelare kan verka konstigt och ogenomtänkt. Men det har det inte varit.

Tvärtom.

Elitfotboll Dam valde att gå en annorlunda väg för att nå ut och det har man gjort.

Redan i samband med Damallsvenskans upptaktsträff publicerades ett stort antal artiklar i allsköns media om Rheborgs bilder – och min egen artikel på samma tema har fått en spridning som ingen matchannons, facebook-text eller affisch någonsin skulle kunna få.

Kort sagt, EFD har verkligen lyckats i sin ambition att ”skapa förutsättningar för klubbdamfotbollen att komma på kartan”.

Jag kan ha uppfattats som negativt inställd till EFD och organisationens annorlunda bild-idé, men det är jag inte. Jag gillar nytänkandet, valet att bryta ny mark och att man vågar göra något som inte gjorts förut.

Utställningen ”Fotboll är en konst” (där Rheborgs bilder visas) kommer inte att generera märkbart högre publiksiffror i Damallsvenskan och Elitettan den här säsongen. Den kommer heller inte att ge damfotbollen ett jättelyft.

Fotoprojektet fyller nämligen högre syften.

Dels visar bilderna upp en sida av Damallsvenskan som aldrig annars visas och dels väcker Rheborgs bilder en publicitet.

Elitfotboll Dam får inte sällan kritik för att man inte gör mer för elitdamfotbollen. Jag har själv kastat en och annan sten mot intresseorganisationen genom åren (och jag kommer att fortsätta kasta när jag anser att det är befogat).

Men organisationen ska ha ros för projektet ”Fotboll är en konst”. För redan innan utställningen börjat har tusentals personer läst om bilderna – och därmed också om svensk elitdamfotboll.

Det är en bedrift som ytterst få matcher eller matchhändelser lyckas locka till.