Supercupfinalen utgör starten på tävlingssäsongen och ger fjolårets bästa lag en chans att vinna en ny titel. Men för min del är det helt andra aspekter än fajten om en styvmoderligt behandlad pokal som kittlar när Tyresö tar emot Kopparbergs/Göteborg på Tyresö IP.

Tyresö imponerade stort när jag såg dem senast. Det spel som laget visade upp i första halvlek mot Linköping på Bosön var inget annat än ruskigt bra.

Med en hög och aggressiv press, precisa spelvändningar och rent blixtrande omställningar fick man ett något skadeskjutet LFC att se ganska visset ut.

Kopparbergs/Göteborg kom tvärtemot inte upp i den nivå jag hade förväntat mig i de två matcherna mot Juvisy Champions League.

Låt vara att motståndet var tuffare än Tyresös dito på Bosön, men ändå.

Uppspelen fungerade inte, farten fanns inte heller riktigt där och det offensiva spelet klickade definitivt inte för det 4-2-3-1-spelande västkustlaget.

Så det är med funderingar på om Torbjörn Nilsson har fått fart ordning på lagets upp- och anfallsspel som jag åker till Tyresövallen i morgon eftermiddag – och med stora förväntningar på det krig som mycket troligt kommer att utspela sig på mittfältet.

Kampen mellan Tyresös centrala spelare (Caroline Seger, Lisa Dahlkvist och Veronica Boquete) och Göteborgs nav (Anita Asante, Yael Averbuch och Marie Hammarström) kommer att bli högintressant och kanske rent av matchavgörande.

Kan Kopparbergs/Göteborg vinna kampen på mitten så kan man också spela hem säsongens första titel.

Kopparbergs/Göteborg hade en Champions League-semifinal inom räckhåll, men tog den inte. Feghet och individuella slog ut Sveriges enda hopp ur turneringen.

Var fanns modet, jävlar anammat och viljan att vinna? Frågorna poppade upp i huvudet samtidigt som Kopparbergs/Göteborgs spelare vandrade av Valhallas konstgräs i halvtid.

Jag hade precis sett Torbjörn Nilssons lag spela ängsligt, enormt försiktigt och tillsynes helt utan offensiva linjer under 45 minuter.

Efter paus tändes hoppet om att få ett svenskt lag i semifinal.

Som en blixt från klar himmel slog Yael Averbuch halvvolley ner i Juvisymålet.

Några minuter senare kunde Chatrine Dyngvold göra 2–0, men norskan slarvade bort chansen totalt med en direkt dåligt genomförd chip.

Istället för 2–0 bjöd Göteborg bort den seger man hade som i en liten ask.

En snedspark i eget straffområde följt av ett försvarsagerande som lämnade mycket övrig att önska gav Juvisy en chans ur närmast ingenting.

Hux flux hade Juvisy kvitterat och sen rasade västkustlaget ihop totalt (förlust med 3–1).

Med slutsignalen några minuter bort kan jag bara konstatera att Kopparbergs/Göteborg inte hade haft något i en semifinal (där Lyon lär vänta) att hämta, men det var tråkigt att se laget ge bort möjligheterna att ta sig dit.

————————————–

Jag undrar fortfarande hur Torbjörn Nilssons matchplan egentligen såg ut. Jag såg verkligen inte linjerna i det offensiva spelet.

————————————–

Det gäller att utnyttja chanserna i cupspel. Carpe Diem helt enkelt.

Det gjorde Juvisy.

————————————–

Olivia Schough gjorde ett bra inhopp i andra halvlek. Landslagsanfallaren är, som jag bloggade om, ingen startspelare i min bok – men en inhoppare som med sina löpningar och sin kreativitet kan förändra en matchbild.

—————————————

Camille Levins ytterbacksspel och Catrin Johanssons mittbacksdito var verkligen inte bra mot Juvisy. Det krävs en rejäl uppryckning av duon i Supercupfinalen mot Tyresö nästa vecka, annars riskerar Göteborg att inkassera ytterligare en förlust.

Kopparbergs/Göteborg spelar just nu sin viktigaste match på väldigt lång tid. I potten ligger en semifinalplats i Women´s Champions League.

Juvisy vann som bekant första kvartsfinalmötet med 1–0, vilket innebär att Göteborg minst måste vinna med samma siffror för att ta kvartsfinalen till förlängning.

Personligen så tror jag att västkustlaget har goda chanser att ta sig till cup-semifinal, särskilt eftersom man spelar kvällens match på Valhallas konstgräs – vilket är en klar fördel

Inför Champions League-matchen har media framför allt fokuserat på att landslagsspelaren Olivia Schough är bänkad. För mig är bänkplatsen närmast självklar.

För mig är Schough varken en startspelare i Champions League – eller en anfallare som hör hemma i ett svenskt damlandslag. Inte än.

Exakt vad förbundskapten Pia Sundhage ser i Göteborgsspelaren är jag nyfiken på för det jag har sett av Schough under fjolåret och i år så har hon en bra bit kvar innan hon är den spelaren som ska ta plats från start i en Champions League-kvartsfinal eller finnas med i en svensk EM-trupp.

Missförstå mig rätt. Jag tycker att Olivia Schough är en talangfull spelare med framtiden för sig, men jag anser att hon inte håller landslagsklass redan nu.

Hoppet om ett svenskt lag i semifinal i Women´s Champions League står och faller med Kopparbergs/Göteborg – som inte imponerade mot Juvisy.

Faktum är att Torbjörn Nilssons lag gjorde en riktigt svag insats mot den franska tabellfemman och förlusten, som stannade vid smickrande 1–0, hade kunnat bli betydligt större.

Tack vare en bränd straff och en storspelande Kristin Hammarström i målet har Göteborg trots allt ett bra utgångsläge inför returen på hemmaplan.

Då spelas matchen på konstgräs, vilket förhoppningsvis innebär en stor fördel för Johanna Almgren & Co som i går visade upp ett passningsspel som inte höll särskilt hög klass.

Malmö startade kvartsfinalen mot Lyon piggt och respektlöst, men avslutade den utan vare sig självförtroende eller tilltro till den egna förmågan.

Tanken att ställa en rejält offensiv elva på planen för att överraska de regerande Champions League-mästarna kändes högst osäker redan på förhand, men visade sig vara en rakt igenom naiv idé.

Det visade Lyon – med eftertryck.

Skånelaget började visserligen bra, men fick det allt körigare ju längre den första halvleken led.

Malmö orkade stå emot i 18 minuter, sen var det roliga slut. Elodie Thomis gav fransyskorna ledningen och Lotta Schelin ökade på hemmaledningen med två mål i följd.

Draget att satsa offensivt mot självaste Lyon på Stade de Gerland skadade Malmö mer än det gjorde gott. De franska mästarna skar djupa sår i Skånelagets svajiga försvar och körde över de svenska vice-mästarna fullständigt.

5–0-förlusten visade klart och tydligt hur långt ett av Damallsvenskans bästa lag har till Europatoppen – och vad värre är så kan såren som Schelin & Co åsamkade Malmö ta lång tid att läka.

————————————————————

Malmö har en budget som bara Tyresö kan matcha, men vad hjälper det en klubb som slänger ut stora pengar på offensiva spelare (som Manon Melis och Yoreli Rincon) istället för att stärka upp ett försvar som inte ens håller svensk toppklass?

———————————————————–

I skrivande stund är Kopparbergs/Göteborg i underläge mot Juvisy i Paris. Ett mål skiljer lagen åt och drömmen om en Champions League-semifinal lever i allra högsta grad för Stina Segerström och hennes lagkompisar.

Damlandslagets assisterande förbundskaptener Lili Persson och Birger Jacobsson fick se två landslagsbackar bli skadade när Tyresö mötte Linköping i går.

Träningsmatchen på Bosön var bara 16 minuter gammal när Linköpingskaptenen Nilla Fischer lämnade planen efter en smäll mot knät.

Illavarslande så klart, men dessbättre utan anledning till oro.

– Äh, det var ingenting. Bara en försiktighetsåtgärd, kommenterade Fischer smällen efteråt.

Lika bra gick det sannolikt inte för Linköping vänsterback Jessica Samuelsson som tvingades avbryta matchen i mitten av andra halvlek och som med ena foten hårt lindad fick hjälp fick hjälp att ta sig till omklädningsrummet efter slutsignalen.

– Det är svårt att säga hur allvarligt det är. Jag tror att hon har trampat igenom och stukat foten, sa Linköpings tränare Martin Sjögren.

Men helt säker på skadans art var nog inte Linköpings ledarteam som snackade om att låta landslagsbacken Samuelsson röntga foten för att se så att inget var brutet.

Med tre veckor kvar till damlandslagets möte med Island i Växjö var skadorna på Linköpings två landslagsbackar knappast vad Lili Persson och Birger Jacobsson hoppades få se när de åkte till Vinnarhallen.

———————————————–

I kväll spelar LdB FC Malmö och Kopparbergs/Göteborg kvartsfinaler i Champions League. Malmö ställs mot Lotta Schelins Lyon medan Göteborg möter Juvisy.

De franska lagen är förhandsfavoriter (Lyon skyhöga medan Juvisy är knappa), men framför allt Göteborg har en reell chans att vända hem till Sverige med ett positivt resultat i bagaget.

Som ett led i Aftonbladets fortsatta satsning på damfotboll kommer ni att kunna följa Lyons match mot Malmö via live-rapportering från undertecknad.

Klockan 17.45 kör jag igång, så häng med då!

Förbundskapten Pia Sundhage ville veta var det svenska damlandslaget står. Det gör hon nu. Sverige kan matcha världens bästa.

Men det fanns frågetecken inför matchen mot USA. Frågetecken som hade kunnat rätats ut tidigare, men som var oförändrat krokiga.

Som till exempel hur skulle det svenska försvaret, och i synnerhet Nilla Fischer, skulle klara sig mot två av världens bästa forwards (Abby Wambach och Alex Morgan)?

Den omskolade mittbacken gav en klart och tydligt svar. Hon klarar rollen som mittback riktigt bra även mot världens bästa landslag.

Faktum är att Fischer gjorde sin bästa match i den svenska landslagströjan på väldigt länge. Hon var tuff i närkamperna, hård i duellerna och oftast på rätt plats vid rätt tillfälle.

Att Emma Berglund var snäppet bättre ändå gav de blågula en försvarsstyrka som hette duga.

På mittfältet gjorde en annan ifrågasatt spelare, Lisa Dahlkvist, sin bästa kamp på väldigt lång tid. Tyresöspelaren sköt Sverige till ledning, löpte massor och spelade ett duktigt uppoffrande balansspel.

Framåt visade Kosovare Asllani att hon vill spela EM på hemmaplan på topp tillsammans med Lotta Schelin. Asllani vägde kanske lätt i en del närkamper, men med kvickheten och teknikens hjälp tog hon sig ofta framåt och skapade flera fina lägen – framför allt för sina medspelare.

Sammantaget så svarade Sverige för den bästa matchen under Pia Sundhages tid som förbundskapten och det med råge.

Med ett tajt, kort och kompakt försvarsspel (framför allt i första halvlek) visade man hur USA ska tämjas och med snabba omställningar hur världens bästa nation ska såras.

Pia Sundhage fick sina svar och de var positiva. Kanske var de till och med bättre än vad hon hoppas på.

—————————————–

++++
Emma Berglund – Var ruskigt bra mittförsvaret.
Lisa Dahlkvist – Svarade för sin bästa match på väldigt länge.

+++
Nilla Fischer – Tystade tvivlarna. Tuff, hård och resolut.
Johanna Almgren – Pigg, aktiv och såg spelsugen ut.
Kosovare Asllani – Lurig, företagsam och svårfångad.
Antonia Göransson – Löpstark som alltid och nyttig i båda riktningarna.

++
Kristin Hammarström – Gjorde flera viktiga räddningar. Missade vid målet.
Sara Thunebro – Stabil och säker.
Lina Nilsson – Hade problem med farten några gånger, men godkänd.
Caroline Seger – Bra i vanlig ordning, men försvann emellanåt.
Lotta Schelin – Vindsnabb och ett ständigt hot. Kan uträtta mycket mer.
Sofia Jakobsson – Riktigt pigg i sitt inhopp, men touchen var risig.
Emmelie Konradsson – Lite för blyg och lite för snäll, men godkänd.

Hanna Folkesson, Jessica Samuelsson, Annica Svensson och Oliva Schough spelade för kort tid för att betygsättas.

—————————————

Varför byttes Göteborgsmittfältaren Johanna Almgren ut i paus? Jag tyckte att ”Jojo” såg pigg ut när hon fick chansen. Hennes inhopp kändes positivt.

—————————————

Annica Svensson fick nog inga kramar av USA:s forwards efter slutvisslan. Tyresöbacken hann dela ut både en och två halvtuffa kyssar under sin tid på planen.

—————————————

De fasta situationerna skulle vara Sveriges vapen. Så blev det inte. Framåt skapade laget som bäst någon halvchans och USA:s mål kom just vid en hörna.

Det finns klar förbättringspotential för Sundhage & Co när det kommer till fasta situationer.

—————————————
Pia Sundhage har nog klart för sig vilken elva hon vill spela när EM startar i juli, åtminstone till tio elftedelar.

En plats som högerytter är vad som finns kvar att slåss om. Ska det bli Almgren, Konradsson eller kanske Sofia Jakobsson som tar den?

Möjligen har Sofia Lundgren fortfarande chansen att sno platsen mellan stolparna från Kristin Hammarström, men då krävs sannolikt en stark vår i Damallsvenskan av Linköpingskeepern.

Efter kryss mot Kina och en ren överkörning av Island väntar ett ett riktigt Elddop för det svenska damlandslaget i Algarve Cup.
– Kan vi matcha USA kan vi matcha vilka som helst, säger Pia Sundhage.

Förbundskapten Pia Sundhage reste till Portugal med förhoppning om att få en del frågetecken uträtade. Än så länge har hon knappast blivit mycket klokare. Öppningsmatchen mot Kina, på en blöt och ojämn plan, blev svårbedömd och Island bjöd ärligt talat inte mycket till motstånd.

Måndagens möte med regerande olympiska USA blir därför ett viktigt test för att se var det svenska damlandslaget står fyra månader före EM på hemmaplan.

– Jag vill se hur vi står oss i vårt försvarsspel och hur vi klarar av att matcha USA i luftrummet, säger Pia Sundhage inför matchen.

Sundhage har valt att matcha nästintill samma elva i de tidigare två matcherna i Algarve Cup och hon fortsätter på inslagen bana mot USA. Den enda förändringen jämfört med matchen mot Island är att Göteborgs Johanna Almgren kliver in på vänsterkanten istället för klubbkompisen Marie Hammarström.

– Man måste tro på något och börja i någon ände. Vi har valt de här spelarna nu.

Samtidigt som det svenska EM-laget börjar kännas alltmer klart så öppnar förbundskaptenen för att det kan komma att bli förändringar.

– Genom att spela bra fotboll och göra bra ifrån sig i Damallsvenskan så finns alltid chansen att komma med till EM.

Men innan en eller annan spelare tar chansen att visa framfötterna i Damallsvenskan väntar en stentuff uppgift i Algarve.

– Att det blir en värdemätare är helt klart. USA är världens bästa lag, säger Sundhage som sannolikt kommer att få svar på en eller annan fråga under måndagseftermiddagen.

Många trodde nog att Tyresö  värvade Christen Press för att ersätta Madelaine Edlund, men så var det inte. Nu väljer mästarklubben att ta in två testspelare för att fylla luckan efter Edlund.

Tyresö fortsätter att satsa stenhårt för att utmana Europas damfotbollsstorheter på riktigt allvar. Efter att Madelaine Edlund förra veckan offentliggjort att hon missar säsongen på grund av graviditet väljer nu 08-klubben att ta in två forwards på testspel.

Tanken var nämligen aldrig att värva Christen Press som en ersättare för Edlund, utan att spela båda två tillsammans på planen.

Vilka spelare det handlar om känner jag inte till, men med tanke på att Tyresö sällan eller aldrig värvar annat än riktigt duktiga spelare så lär det sannolikt vara två riktigt intressanta anfallare som kommer att provspela.

***

Frågetecknen kring varför Elin Rubensson och Amanda Ilestedts inte var med i dam- och U23-landslagets trupper som presenterades i veckan rätades ut i Sydsvenskan i dag.

Malmö stoppar de båda talangerna från landslagsspel för att ha dem med på det förberedande träningslägret inför Champions League-matcherna.

Man kan tycka vad man vill om Skåneklubbens beslut, men jag har en viss förståelse beslutet.

***

Kopparbergs/Göteborg förlorade träningsmatchen mot LA Galaxys pojklag med 1–0. Mycket mer om matchen än att den spelades under en regntung himmel har jag ännu inte hittat.

Sannolikt var kampen som vilken träningsmatch som helst med allt vad det innebär.

Pia Sundhages 23 spelare starka trupp till Algarve Cup blev väl den väntade – med ett stort undantag. För att Umeås Hanna Folkesson, som kom in som reserv till januarilägret, skulle bli uttagen var det nog inte många som hade räknat med, mig inkluderad.

Gissningsvis tycker Sundhage att Folkesson gjorde bra ifrån sig på januarilägret och ser fördelen med att plocka med en spelare som kan spela både på mittfältet och i försvaret.

I övrigt är det väl bara Sunnanås Carina Holmberg och Göteborgs Olivia Schough som kan betecknas som något oväntade val i Sundhages trupp, även om båda två har varit med tidigare. Såväl Holmberg som Schough är, tror jag, med tack vare sina spetsegenskaper. Holmberg har ett distansskott som kan avgöra matcher medan Schough har en smartness i sina löpningar och en offensiv spets som kan göra henne till en joker.

Två platser att spela om
Som jag har varit inne på tidigare så tror jag att Pia Sundhage & Co redan har spikat en elva hon vill spela när EM startar i juli månad – med ett par, kanske tre undantag.

Backlinjen med Lina Nilsson, Emma Berglund, Nilla Fischer och Sara Thunebro är redan klar – om inte Charlotte Rohlin kommer tillbaka i så pass gott slag efter sin korsbandsskada att hon tar en av platserna.

Om Rohlin kommer med i EM-truppen så blir det sannolikt på bekostnad av Malmös Malin Levenstad.

Det centrala mittfältet med Lisa Dahlkvist och Caroline Seger är närmast ristat i sten, men på kanterna finns fortfarande möjligheter att spela till sig en startplats. Där konkurrerar Antonia Göransson, Sofia Jakobsson, Emmelie Konradsson, Marie Hammarström och kanske också Johanna Almgren om två startplatser medan Hanna Folkesson, Carina Holmberg och Susanne Moberg får finna sig i att bli reserver – om de nu kommer med till EM.

Att Lotta Schelin och Kosovare Asllani kommer att kampera ihop på topp kan jag nästan ta gift på. Inget har hittills gett en vink om någon annan anfallskonstellation.

Det är på kanterna som det råder verklig konkurrens och där pågår fortfarande en kamp om platser i ett svenskt EM-lag.

Kanske är det fortfarande också en fajt om platsen som förstamålvakt, även om Kristin Hammarström i dagsläget har det klart mest gynnsamma utgångsläget.

Hammarström är nämligen den enda av de tre uttagna målvakterna till Algarve Cup som tränar och spelar för fullt. Sofia Lundgren är visserligen på bättringsvägen, men kan inte köra för fullt på grund av ett diskbråck och Carola Söberg, som rehabtränade på det senaste landslagslägret, är heller inte helt fit for fight.

***

Det finns ett par jokrar som kan komma med i Sundhages trupp till EM på hemmaplan. Charlotte Rohlin är en av dem, Josefine Öqvist (Kristianstad) är en annan.

Men om Öqvist kommer med så blir det sannolikt på bekostnad av klubbkompisen Susanne Moberg alternativt Göteborgs Johanna Almgren.

***

Vad hände med Elin Rubensson och Amanda Ilestedt? Malmöspelarna plockades bort från den ursprungliga U23-landslagstruppen och kom heller inte med i damlandslagets dito till Algarve Cup.

Varför?

***

Kif Örebros försvarsklippa Sara Larsson och Göteborgs duktiga mittback Stina Segerström är av allt att döma helt borträknade från EM i sommar. Varken Larsson eller Segerström har egentligen fått någon riktig chans att spela till sig en landslagsplats efter fjolårets skadebekymmer.

Pia Sundhage och hennes två assisterande förbundskaptener kanske har sina skäl till att inte ge de två mittbackarna en ny chans, men personligen hade jag gärna sett att åtminstone en av de två hade testats rejält på något av lägren före Algarve Cup.