Damallsvenskan avslutas helt utan spänning och nerv.
Malmö säkrade ju seriesegern redan förra veckan, samtidigt som Mallbacken gjorde Sunnanå sällskap ner i seriesystemet.

Men även om slutomgången blir helt befriad från dramatik, lämnar säsongen som sådan utrymme för reflektioner.

Att Malmö är värdiga vinnare har jag redan slagit fast. Och det är ingen slump att laget står där som seriesegrare för tredje gången på fyra år. Man har helt enkelt varit bäst, på väldigt mycket.

18 segrar (om man besegrar avsågade Mallbacken), tre oavgjorda och en futtig förlust säger en hel del. 13 insläppta mål, minst mål av alla, säger lite till.
Det som säger, och talat, allra mest är kanske ändå lagets anfallsspel som under hösten förvandlats från bra till högklassigt, vilket jag har varit inne på tidigare.

Förklaringen till framgången hittas i kontinuitet och få förändringar. Bra har blivit bättre år för år och truppen har förskonats från någon större spelaromsättning, särskilt i jämförelse med tabelltvåan Tyresö som rumsterat om rejält.Och nu ska bäst i Sverige bli ännu bättre, är det tänkt och i första hand är det defensiven som ska förstärkas.

En spelande mittback av bra märke ligger högt på klubbens önskelista och både Emma Berglund (Umeå IK) och Anita Asante (Kopparbergs/Göteborg) har uppvaktats.

Och en riktigt bra mittback, tillsammans med fler ytterbacksalternativ, är ett måste och klubben ska göra allvar av sina ambitioner att utmana de bästa lagen i Europa.

Malin Levenstad räcker helt enkelt inte till när motståndet blir riktigt tufft och båda landslagsspelarna Lina Nilsson och Amanda Ilestedt har svagheter som gör att Malmö är sårbara bakåt.

Med det sagt är jag övertygad om att mästarklubben har förstärkt truppen med en, kanske två, försvarsstarka spelere när säsongen 2014 sparkar igång.

Bra ska ju som sagt bli ännu bättre.

I fjol darrade man på manschetten när det drog ihop sig och tappade guldet årets sista match.
I år har Malmö sprungit ifrån både guldfrossa och konkurrenter – och därför är man Svenska mästare. Väldigt värdiga Svenska mästare.

Efter en rakt igenom stark säsong och en höst där anfallsspelet gått från bra till enastående kan LdB FC Malmö titulera sig bäst i Sverige. 2–0 mot Umeå på hemmaplan konfirmerade seriesegern.

Det var egentligen aldrig något snack om hur mötet med Umeå skulle sluta och heller inte var guldet skulle hamna – åtminstone inte efter segern mot Tyresö 10 augusti.

Där, i matchen på Tyresövallen, tog Malmö det avgörande klivet mot ett nytt SM-guld. Tyresö ledde (två gånger om), men Malmö mäktade med att komma tillbaka, vända och vinna – trots att man fick Amanda Ilestedt utvisad med 20 minuter kvar att spela.

Men det är inte riktigt så enkelt som att Malmös serieseger kan härledas till vinsterna mot Tyresö.

Skånelaget de facto har varit bäst över tid, vunnit flest matcher och släppt till minst antal mål. Man har dessutom spelat den bästa anfallsfotbollen i Sverige – i synnerhet under hösten.

Med Katrin Schmidt i en mer utpräglad balansroll på mittfältet, med Ramona Bachmann lite längre ner i banan och med en lika spelsmart som formstark Therese Sjögran ute till vänster har Malmö fått fler dimensioner i sitt offensiva spel och förvandlats från riktigt bra till glimrande.

Därför är Sveriges bästa lag också nyblivna Svenska mästare, för tredje gången på fyra år. Väldigt värdiga mästare.

…………………………..

Josefine Johansson har varit riktigt bra under hösten, precis som hennes Piteå. I dag sköt hon sitt lag till ännu en seger och skickade i samma stund ner Mallbacken i Elitettan.

Därmed står det klart att två nykomlingar ännu en gång får lämna Damallsvenskan efter bara en säsong i fotbollens finrum.

Tyresö siktar högt inför Champions League och satsning inför turneringen har varit lika tydlig som målmedveten.
Inget understryker klubbens höga ambitioner mer än värvningen av Whitney Engen – som bara får spela Stockholmslagets CL-matcher.

I början av augusti offentliggjorde Tyresö sin värvning av den amerikanska landslagsbacken Whitney Engen. För en vecka sedan, två månader efter att rekryteringen blev officiell, tränade amerikanskan med sin nygamla klubb.

När Tyresö mötte Piteå i Damallsvenskan i lördags fanns Engen varken med på planen eller i truppen. Anledningen: Hon får inte spela för Stockholmsklubben i seriespelet.

Eftersom amerikanskan fullföljde säsongen i Liverpool och anslöt till Tyresö först i början av oktober är hon diskvalificerad för seriespelet.

Men när Tyresö i kväll kliver in i Champions League för första gången lär amerikanskan finnas med i startelvan. Det är nämligen det hon är värvad för – att stärka upp lagets defensiv i Europacupspelet.

Att Engen inte får medverka i de damallsvenska matcherna beror på 1 september-regeln. Regeln innebär följande:

Spelare vars övergångsanmälan inkommit den 1 september eller senare samt spelare med spelklarhet efter den 7 september får inte delta i den nya föreningens representationslag eller övriga lag i representations-serierna, läs mer i Representationsbestämmelser (RB) 1 kap 19§.

Därmed är Whitney Engen enbart på plats för att spela i Champions League och där hjälpa Tyresö att nå sina högt ställda mål.

Tyresös fortsätter att gå trögt. Lördagens möte med Piteå resulterade i höstsäsongens tredje tunga poängtapp – och i morgon försvinner SM-guldet till Malmö.

Jag räknade ut Tyresö förra hösten och fick med all rätt äta upp det när klubben tog sitt allra första SM-guld. Men mycket har hänt sedan dess och nu är 08-klubben borta från guldet.

Det Tyresölag som, på ett minst sagt imponerande sätt, tog sig förbi Malmö i säsongens sista omgång och vann Damallsvenskan står inte längre att känna igen.

Och den spelargrupp som förra hösten kändes lika urstark som harmonisk och fylld av tro på den egna förmågan tycks nu famla efter både identitet och ett fungerande spel, eller är det bara en sådan där höst där marginalerna går emot ett lag? Sådana säsonger kommer även för kanonlag.

Eftermiddagens tunga poängförlust i Norrbotten är dock det senaste exemplet på att Tyresö faktiskt inte är vad man var för ett år sedan. 1–1 mot Piteå är absolut inget fiasko, men åtminstone en klar missräkning – precis som poängförlusterna mot Kif Örebro och Umeå IK.

Inför säsongen var jag helt övertygad om att Tyresö skulle försvara guldet från i fjol. Stjärnspelarna var ju kvar, precis som duktige tränaren Tony Gustavsson. Dessutom hade truppen spetsats ytterligare med vindsnabba forwarden Christen Press och vår blågula landslagsveteran, Sara Thunebro. Trots det blir det Malmö som vinner Damallsvenskan.

Frågan måste därför ställas: Hur mår Tyresö egentligen?

Kanske är det bara tillfälligheter och illa tajmade skador på nyckelspelare (som Marta, Caroline Seger och Johanna Frisk) som gjort att gulddrömmarna gått upp i rök. Kanske är det spelarcirkusen efter EM och den förändrade gruppdynamiken som har bidragit till att det det förut så vägvinnande spelet nu hackar och kör fast, framför allt i planens sista tredjedel.

Svaren finns nog där ute, men är knappast entydiga eller helt enkla att hitta.

Det enda som står klart är att Tyresö inte är den segermaskin man var för ett knappt år sedan – och att Champions League-äventyret riskerar att ta slut nästan lika snabbt som det börjar.

…………………..

Innan jag glömmer måste jag också rikta beröm till Piteå som krigade sig till en viktig poäng och nytt kontrakt i Damallsvenskan. Starkt.

Damallsvenskan ljuger inte. Den visar hur verkligheten faktiskt ser ut. Sunnanå och Mallbacken är sämst.

Klassikerklubben från Skellefteå sladdar rejält i tabellen och har med fem matcher kvar att spela bara inkasserat tre futtiga poäng. God natt.

När det gäller Mallbacken så finns fortfarande chansen att greja nytt kontrakt, men jag har väldigt svårt att tro att man faktiskt ska ta sig förbi ett föga imponerade Jitex (tre poäng före) och gå vinnande ur streckstriden.

Att det är säsongens två nykomlingar som återfinns i botten av tabellen när slutspurten närmar sig överraskar inte särskilt. Hälften av nykomlingslagen brukar ju ramla ur redan efter en säsong.

I år räckte det med ett par omgångar på våren för att se att Sunnanå inte var bra nog för att överleva säsongen. Mallbacken började minst lika risigt, men hostade igång i och med 3–0-segern över Piteå i fjärde omgången och har sen dess krigat till sig ytterligare elva poäng.

Laget från värmlandsskogarna har nu trots allt chans att överleva – även om den chansen kan försvinna redan i nästa omgång när laget får på nöten av tabelltvåan Tyresö.

Som för att tydliggöra att bottenkollegorna faktiskt inte håller måttet är det just de två som nu har spelat färdigt i Svenska cupen av de damallsvenska lagen.

I går kväll vann Kristianstad plättlätt över Eskilsminne och sällade sig till övriga nio lag från Damallsvenskan som fortfarande har en titelchans.

Jag har sagt det förut och det tål verkligen att sägas igen: Damallsvenskan bör bantas ner från tolv till tio lag. Det skulle ge en än mer spetsad liga utan slagpåsar som Sunnanå – samtidigt som Elitettan skulle höjas ytterligare ett snäpp i kvalitet.

Den enkla sanningen är ju trots allt att det inte finns tillräckligt många bra lag för en någorlunda jämbördig tolvlagsserie i toppen av seriepyramiden.

Nästjumbon Mallbacken var på väg mot tre livsviktiga poäng mot Kif Örebro när Sarah Michael slog till – igen. När matchuret tickat upp till 94 minuter sköt nigerianskan sitt elfte mål för säsongen och Mallbacken lite närmare Elitettan.

Blytungt, sa Bill.

I Norrbotten fick Kristianstad samma typ av behandling. Skånelaget såg ut att få med sig en poäng i bagaget när Josefin Johansson gjorde 3–2 till Piteå – i den 92:a minuten.

Surt, sa Bull.

I övrigt tog Vittsjö en lika enkel som programenlig seger mot superjumbon Sunnanå (segersiffrorna skrevs till 5–0) medan Malmö ryckte i tabelltoppen i och med sin 2–0-vinst mot Jitex.

Mest noterbart i de matcherna var väl att Vittsjö tog ett trepoängskliv ifrån Jitex i bottenstriden medan Malmös fotskadade (stukning) landslagsback Lina Nilsson satt på bänken i Mölndal.

Det senare fick debatten om att skadade spelare sitter på bänken för att lagen ska uppfylla kravet på att minst halva matchtruppen ska bestå av hemmafostrade spelare (se förklaring här i ett tidigare blogginlägg) att komma igång på twitter igen.

Tyresö gjorde samma sak i förra omgången när Caroline Seger, trots skada, fanns med i matchtruppen.

Man kan säga vad man vill om bestämmelserna gällande hemmafostrade spelare, men i min värld så känns det väldigt märkligt att ta med skadade spelare i matchtrupper.

…………………………………

Malmös tränare Jonas Eidewall tog kontakt med mig efter matchen och klargjorde att Lina Nilsson satt på läktaren i mötet med Jitex, vilket naturligtvis kändes som ett bra mycket bättre val än att låta en skadad spelare uppta en plats på avbytarbänken.

Men faktum kvarstår att Damallsvenskans två bästa klubbar tvingas jonglera med spelare i sina matchtrupper för att uppfylla kraven gällande hemmafostrade spelare.

Hon inledde matchen med att dra på sig sin andra varning för säsongen, fortsatte med att avlossa tre fruktlösa skott och avslutade med att göra sitt och Malmös kanske viktigaste mål för säsongen.

Sara Björk Gunnarsdottir var skillnaden mellan serieledande LdB FC Malmö och tabellsjuan Piteå. Hennes mål tio minuter före full tid var distinktionen mellan att fortsätta guldracet i pole position och att sannolik tvingas se argaste konkurrenten Tyresö gå förbi.

Det var länge sedan ett mål hade så stor betydelse som Sara Björk Gunnarsdottirs fullträff hade för Malmö i kväll.

Jag såg bara matchen bitvis och kan inte ge någon fullödig analys av händelserna som utspelade sig inför 732 åskådare på Malmö IP – men av det jag såg så hade Malmö stundtals problem med att få sitt offensiva spel att fungera fullt ut i sista tredjedel.

Gång efter annan fastnade anfallen på ett samlat och ganska väl organiserat Piteåförsvar, eller så tvingades Skånelaget till avslut från distans.

Det såg faktiskt ut som att Malmö skulle tappa väldigt viktiga poäng mot ett hårt arbetande Piteåkollektiv – trots att man vann skottstatistiken med förkrossande och för matchbilden väldigt talande 14–0.

Men det var fram till att isländskan Gunnarsdottir testade skottlyckan för fjärde gången i matchen. Då förändrades läget radikalt, både för Malmö och för den fortsatta guldstriden.

I och med kvällens vinst drog Malmö ifrån i toppstriden och skaffade sig fem poängs försprång till tvåan Tyresö, som dock har en match mindre spelad.

Försprånget krymper sannolikt tillbaka till två poäng redan på tisdag kväll när Tyresö tar emot Vittsjö hemma på Tyresövallen, men fram tills dess toppar Skånelaget Damallsvenskan med bred marginal – trots att formen såg ut att vara på nedgång.

……………………………

Noterbart var att Therese Sjögran fick inleda matchen mot Piteå på bänken. Landslagsveteranen byttes in efter en timmes spel och fanns på planen när avgörandet kom.

Med när avgörandet kom var också Elin Rubensson som ersatte Lina Nilsson efter 70 minuters spel och som tio minuter senare assisterade Sara Björk Gunnarsdottir till segermålet.

Där kan vi snacka om ett betydelsefullt inhopp.

Gårdagen präglades av tveksamhet. Två omdiskuterade straffar, som kom att få påverka streckstriden, utdömdes – och en nybliven landslagsspelare gav ett valhänt intryck.

Tre bottenlag spelade i går. Två, Jitex och Mallbacken, får fortsätta kriga för nytt kontrakt efter att ha spelat 1–1. Men Mallbacken kunde ha knipit tre poäng om inte Jitex kvitterat på en omdiskuterad och tveksam (enligt flera av varandra oberoende rapporter) straff.

Fridolina Rolfö nitade dit bollen från elva meter och räddade en viktig poäng för Mölndalslaget. Därmed parkerar Mallbacken fortfarande på fel sida nedflyttningsstrecket, tre poäng bakom Jitex.

Men gårdagens stora vinnare var ändå Piteå som på en sent tilldömd och minst lika tveksam straff vann ”derbyt” i norr mot Umeå med 1–0.

På övertid pekade domaren Linn Andersson på straffpunkten efter en kort diskussion med en av de assisterande domarna. Kort senare placerade Josefin Johansson in segerbollen i nät bakom nyblivna landslagsmålvakten Malin Reuterwall.

Reuterwall såg med handen på hjärtar inte landslagsmässig ut på Johansson relativt välriktade straff – snarare tvehågsen.

Man ska ha klart för sig att Umeåmålvakten har gjort en bra säsong och tagit viktiga kliv i sin utveckling under året, men hon håller för den skull inte internationell nivå.

Att hon kommit med i Pia Sundhages VM-kvaltrupp mot Polen visar bara vilket glapp som finns bakom de tidiga 80-talisterna Sofia Lundgren, Kristin Hammarström, Hedvig Lindahl och Carola Söberg.

Vårsäsongen har varit ett mörker för Piteå. Tio matcher har resulterar i sex poäng och laget ligger fast förankrat i botten av Damallsvenskan. Nu hoppas klubben på förstärkning från Umeå.

Annina Wede har 19 allsvenska framträdanden på sitt cv – samtliga för Umeå IK. Nu kan hon dock vara på väg till konkurrenten Piteå.

”Hon kommer att träna med oss nu och känna hur det känns”, säger Piteås sportchef Leif Strandh till Piteå-Tidningen.

Förra veckan blev Tyresömittfältaren Emilia Appelqvist klar för spel med norrbottningarna och nu ser alltså ytterligare en förstärkning ut att vara på ingång.

Flera klubbar har det tufft. Linköping är en av dessa. En redan tunn spelartrupp har urholkats ytterligare av nya knäskador den senaste tiden.

Lånet från Tyskland, Lidija Kulis, skadade ena knät förra veckan och kommer att magnetröntgas på fredag.

Också Maja Krantz dras med ett ont knä och kan tvingas till en meniskoperation.

Sedan tidigare saknar Linköping korsbandsskadade Linda Sällström och fotskadade Jennie Nordin.

Görjobbigt i Göteborg
Lika illa, eller kanske till och med värre, är läget för Kopparbergs/Göteborg.

Backen Camille Levin slet ju av en lårmuskel för några veckor sedan, Johanna Almgrens trasiga knä reparerades i förra veckan och dessutom drabbades anfallaren Jodie Taylor av en hjärnskakning för någon dag sedan.

Värst och sist
Men allra värst är det nog för nykomlingen Sunnanå som drabbats av svåra skador på flera nyckelspelare och som just därför kan se sista chansen till ett nytt kontrakt gå upp i rök redan innan sommaruppehållet tar vid.

Räkna med att alla skador kommer att innebära nya namn i Damallsvenskan efter sommaren.

Fråga Linköping, Göteborg eller Sunnanå om du inte tror mig.