Pia Sundhage hade hoppats få viktiga svar i landskampen mot Norge – och fick det. Då valde hon själv att väcka ett par nya frågor.

Inför matchen ställde jag tre frågor som jag ville få svar på:

1) Hur väl fungerar det svenska försvarsspelet, och då i synnerhet fyrbackslinjen?

Svar: Ganska bra.

Nilla Fischer klev fram som en riktig general i mittförsvaret, hon backades upp bra av Charlotte Rohlin och Sara Thunebro, där den sistnämnda såg oförskämt bra ut.

Det stora frågetecknet var – och är fortfarande – högerbacken Jessica Samuelsson. Hon blandade och gav, var inblandad i det norska målet och hade ett antal riktigt risiga passningar och aktioner.

På pluskontot: Den vilja och det hjärta som hon visade.

Men kampen om högerbacksplatsen lever nog vidare ytterligare ett tag. Lina Nilssons chanser är små, men inte helt borta.

2) Mittfältarna Caroline Seger och Marie Hammarström delar på arbetsbördan, både offensivt och defensivt. Är det modellen för att framför allt Seger ska komma rättvänd med boll i större utsträckning än tidigare?

Svar: Nej.

Seger gjorde en slät figur och var tillsammans med Samuelsson inblandad i det norska målet. Sundhage hoppades att Seger och Hammarström skulle vara nyckeln till ett framgångsrikt svenskt anfallsspel – det var de inte.

Seger blev sittande, felvänd och långt ifrån händelsernas centrum. Vice kaptenen fick också pausorder av Sundhage att komma högre upp i planen i andra halvlek.

Det gjorde hon, vilket resulterade i att hon blev mer involverad i det offensiva spelet.

Hammarström var bättre än Seger, men fick inte heller hon spelet att fungera till hundra procent. Hon hade emellertid flera fina aktioner och ett utgångsläge som gjorde henne delaktig i anfallsspelet på ett helt annat sätt än mittfältskollegan.

3) Relationen, tajmingen och samarbetet mellan Seger, Lotta Schelin och Kosovare Asllani måste fungera om EM ska bli lyckosamt– men det har inte fungerat fullt ut under året. Får trion spelet att klicka i dag?

Svar: Delvis.

Lotta Schelin och Kosovare Asllani var många gånger isolerade på topp, men fick på tu man hand samarbetet att fungera riktigt bra. Seger kom med i anfallsspelet först efter pausvilan.

Josefine Öqvist, som byttes in direkt i andra halvlek, kom in med en jäkla energi och fick än mer fart på Schelin, Asllani – och det svenska anfallsspelet.

Jag tror att Öqvist spelade till sig en plats i startelvan mot Danmark 10 juli. Så bra var hon faktiskt.

……………………………….

Pia Sundhage sa själv efter matchen att hon såg de mittbackar hon kommer att satsa på i EM – och det gjorde hon.

Fischer var den starka ledargestalt en svensk fyrbackslinje behöver och Charlotte Rohlin är på väg tillbaka till sitt gamla jag.

Förbundskaptenen fick också se Lotta Schelin och Kosovare Asllani i ett samarbete som med lite putsande kan bära långt.

Men hon fick också se Emmelie Konradsson spela bort sig från en plats i startelvan. Det var ju Umeåspelaren som skulle ta den där platsen ute till höger på mittfältet, men som mot Norge inte ens kom in i matchen

Sundhage får fundera vidare över vem som ska spela på högerbacksplatsen. På mittfältet, framför, är det nu klart. Där ska Josefine Öqvist lira.

…………………………….

Målvaktsbytet med 20 minuter kvar kändes märkligt. Det var det också. En test, eller förberedelse inför det som komma skall.

Sofia Lundgren kastades in i hetluften, inte för att Hammarström var svag eller skadad, utan för att se hur Linköpingsmålvakten skulle reagera.

Lundgren var lika stabil som hon brukar vara, utan att ställas på några egentliga prov.

Det enda som Sundhages test egentligen visade var väl att Sofia Lundgren är andramålvakt i sommarns stora mästerskap.

…………………………..

Tidigare i veckan sa Pia Sundhage att Umeås Jenny Hjohlman skulle få speltid mot Norge, men Hjohlman blev kvar på bänken till matchen var slut.

Sundhage ändrade sig under resans gång och man kan verkligen fundera över om hon faktiskt ska säga något om eventuella byten över huvud taget.

I Hjohlmans situation hade jag lämnat Linköping Arena med ledsna ögon och en jobbig känsla i matchen. Att först läsa i tidningen att man ska få spela, men sen ändå sitta med en filt över benen är aldrig upplyftande eller positivt.

Sundhage gillar raka rör och tydliga besked, men måste bli bättre på att själv kommunicera på samma premisser.

Fyra är kallade. Bara en kan vara nummer ett. Målvaktskampen har intensifierats, men när Sverige möter Norge på lördag kommer Pia Sundhage avslöja vem hon väljer att spela i sommarens EM.

Valet blir Kristin Hammarström.

Hammarström har gjort riktigt bra ifrån sig i klubblaget Kopparbergs/Göteborg, varit stabil i det blågula målet och viktigast av allt –  hon har varit skadefri.

Att satsa på Hammarström är, sett över året, rätt och riktigt. Dessutom skulle en ändring 40 dagar före EM-premiären bara skapa osäkerhet i de bakre leden.

Sofia Lundgren är nummer två i landslagsledningens inofficiella ranking. Linköpingskeepern har kommit tillbaka starkt efter sitt diskbråck och visade i matchen mot Malmö senast att hon är i riktigt bra slag.

Hon är dessutom ett mycket bra alternativ till Hammarström eftersom de är väldigt lika i sitt spel och hade, om hon fått vara skadefri, varit högaktuell för EM-spel.

Ska Pia Sundhage satsa på någon annan än Hammarström så ska hon välja Lundgren. Dels för att Linköpingsmålvakten är i bra form och dels för att hon är samspelt med mittbackarna Nilla Fischer och Charlotte Rohlin.

Bakom ettan Hammarström och tvåan Lundgren gör Carola Söberg (Tyresö) och Hedvig Lindahl (Kristianstad) upp om platsen som tredjealternativ.

I dagsläget har Söberg ett försprång på Lindahl. Tyresömålvakten har varit med på samtliga landslagsläger under året och därigenom svetsats samman med Hammarström och Lundgren på ett sätt som knappast kan underskattas.

Kvalitetsmässigt har Hedvig Lindahl en högre högstanivå än Söberg och hon har gjort en makalös comeback efter sin korsbandsskada, vilket imponerat på förbundskaptenerna.

Kristianstads sista utpost har utan tvekan förtjänat en chans att visa upp sig inför Sundhage & Co, men frågan är om hennes starka återkomst och fina form räcker för en EM-biljett.

Om Lindahl kommer med så blir det sannolikt på Carola Söbergs bekostnad.

De 418 personer som sökt sig till Valhalla i kväll fick se mer än två mål när Kopparbergs/Göteborg premiärkryssade mot Linköping. De fick också se de två mittbackar som Pia Sundhage kommer att satsa på i sommarens EM.

Sofia Lundgren var tillbaka mellan stolparna och Charlotte Rohlin i mittförsvaret när Linköping inledde säsongen med att sno en poäng av Supercupvinnarna Kopparbergs/Göteborg på bortaplan.

Delad pott brukar ofta betyda dubbel sorg, men i kväll var det glädje i båda lagens omklädningsrum efter slutsignalen.

Kopparbergs/Göteborg gladdes över att man kom tillbaka från underläge och räddade en poäng, tack vare en distanskanon från Yael Averbuch, i en premiärmatch där både landslagsmålvakten Kristin Hammarström och mittfältaren Johanna Almgren saknades på grund av influensa.

I Linköpings kabyss kunde det ha deppats efter två förlorade pinnar, men glädjen över att Sofia Lundgren och Charlotte Rohlin var tillbaka kompenserade missnöjet över de poäng som försvann i slutet av matchen.

En poäng i premiären var ett helt okej resultat för topptippade Kopparbergs/Göteborg och ett klart godkänt dito för inte lika topptippade Linköping.

Tråkigt nog var det bara 418 personer som hade tagit sig till Valhalla för att se matchen och få bevittna Yael Averbuch stänkare som betydde 1–1. Men de som valt att se premiäromgångens sjätte och sista match fick sannolikt se Pia Sundhages mittförsvar i sommarens EM.

För om det, som det trist nog verkar, visar sig att Umeås Emma Berglund ådrog sig en korbandsskada i gårdagens möte med Tyresö så kommer Sundhage att spela Charlotte Rohlin tillsammans med Nilla Fischer i ett svenskt mittförsvar – och om något skulle hända Rohlin så går nog chansen till Stina Segerström istället.

Varken Ramona Bachmann eller Therese Sjögran kommer till spel på tisdagskvällen. Det gör knappas Johanna Almgren dagen därpå heller. Malmö och Göteborg ser alltså ut att få inleda säsongen utan viktiga spelare.

Ramona Bachmann tränade inte tillsammans med övriga Malmöspelare när laget gjorde sitt sista pass före premiären mot Jitex. Orsaken: en överansträngd eller trött muskel.

Som det ser därför ut som att schweiziskan får börja säsongen på bänken precis som lagkompisen Therese Sjögran.

Nu ska Malmö ta tre poäng mot Jitex oavsett om stjärnorna finns på planen eller inte. Så mycket bättre ska man helt enkelt bara vara.

…………………………………………….

Men det är inte bara Malmö som dras med frånvaro. Supercupvinnarna Kopparbergs/Göteborg verkar inte komma till spel med landslagsmittfältaren Johanna Almgren i laget på onsdag.

Almgren dras nämligen fortfarande med den förkylning som placerade henne på läktaren när Sverige mötte Island i Växjö.

…………………………………………….

Läget är det rakt motsatta i Linköping som kommer till spel med både Sofia Lundgren och Charlotte Rohlin i säsongspremiären mot Torbjörn Nilssons Kopparbergs/Göteborg på onsdag.

Glädjande besked både för Linköping och landslaget.

Seriestarten kryper allt närmare och det börjar verkligen kittla i fotbollsnerven. Nedräkningen inför Damallsvenskans premiär fortsätter med två lag som kommer att slåss i mitten och till slut hamna på övre halvan i tabellen.

5) Linköpings FC

Det luktar U19-EM om Linköping den här säsongen. Borta är namn som Manon Melis och Lisa de Vanna och in har fem ungdomslandslagsspelare kommit tillsammans med stjärnskottet Stina Blackstenius.

Den sistnämnda kommer att låta tala om sig under året, var så säker.

Ett föryngrat och ombyggt Linköping kommer att blanda och ge, men om laget är fågel eller fisk beror nog till viss del på vilken start på säsongen man får – och om nyckelspelarna Sofia Lundgren och Charlotte Rohlin får vara hela.

Till en femteplats räcker det definitivt, men med en bra start så kan det räcka ännu längre.

Nyförvärv: Lina Ringshamre (Sundsvalls DFF), Magdalena Ericsson (Djurgårdens IF), Stina Blackstenius (Vadstena), Renée Slegers (Djurgårdens IF), Emma Lennartsson (IFK Norrköping), Jennie Nordin (AIK), Lidija Kulis (FFC Potsdam), Pauline Hammarlund (Tyresö FF).

Förluster: Lisa De Vanna, Louise Fors, Nora Holstad Berge, Ingrid Schjelderup, Karen Bardsley, Manon Melis, Josefine Alfsson, Matilda Agné,

6) Kristianstads DFF

I fjol skulle Skånelage vara med i guldstriden, enligt tränaren Elisabeth Gunnarsdottir. Det räckte inte riktigt så långt, utan slutade med en femteplats. Josefine Öqvist blir ett rejält tillskott i en ganska bra trupp, men KDFF blir sannolikt ett mittenlag.

Offensivt har man kraft nog att mäta sig med de allra bästa. Josefine Öqvist, Susanne Moberg, Margret Lara Vidarsdottir och unga Marija Banusic borgar för bra många mål i Damallsvenskan.

Just Banusic är en spelare att hålla ögonen på under året. Där snackar vi talang med stor potential.

Defensivt är laget inte alls lika slagkraftigt och starkt, vilket gör att jag tippar att laget landar i mitten av tabellen. Kristianstad kan klättra några pinnhål högre upp, men då måste man sätta ett försvarsspel som håller.

Nyförvärv: Marija Banusic (IK Sirius), Josefine Öqvist, Elin Borg (AIK), Brett Maron (Valur), Nicole Sykes (Canberra United), Lorca van de Putte (RSC Anderlecht).

Förluster: Moa Pettersson, Katrin Omarsdottir, Lisa Petersson, Emelie Johnsson, Anna Persson, Julia Molin, Elin Nilsen, Becky Edwards.

Jag har i flera månader slagit fast att det svenska EM-laget redan är i det närmaste spikat. Men den senaste tidens händelser öppnar kanske ändå för en kamp om några av de landslagsplatser som har känts så klara.

För några dagar sedan spelade Linköpings mittbacksklippa Charlotte Rohlin sina första 45 minuter sedan det främre korsbandet gick av i ena knät förra året.

Rohlins comeback var nog nästan lika glädjande för förbundskapten Pia Sundhage som den var för Linköping. Sundhage har ju sedan tidigare klargjort att Rohlin finns med i de blågula EM-planerna.

Personligen skulle jag ju gärna se en Rohlin i bra form, eller varför inte en Stina Segerström i gott slag, bilda mittlås tillsammans med Umeås Emma Berglund i sommarens EM.

Nilla Fischer, som verkar given i ett svenskt mittförsvar under Sundhages ledning, tycker jag borde spela på mittfältet. Hon är en av landets bästa mittfältare och borde därför också få visa det i landslaget.

Segerström spelade ett stort mittbacksspel i helgen när hennes Kopparbergs/Göteborg vann Supercupen och borde, som jag ser det, ha varit med på damlandslagets läger under året.

Nu är hon visserligen med i truppen till mötet med Island i Växjö, men efter att ha kallats in som reserv.

Faktum är ju att Segerström var uttagen till lägret på Bosön i januari, men tvingades tacka nej på grund av en lårskada. Då fick hon höra att hon skulle komma med på det efterföljande lägret i februari – men när truppen offentliggjordes var Segerström inte med.

För mig är Stina Segerström en klart bättre mittback än Malmös Malin Levenstad, men den senare har varit med i Sundhages landslagstrupper under året.

Kanske visade Segerström upp ett spel i Supercupfinalen som fick landslagsledningen att tänka om. Assisterande förbundskapten Lili Persson var på plats, så omöjligt är det inte, även om jag tyvärr tror att Göteborgskaptenen riskerar att ratas när EM-truppen ska tas ut.

Lika glädjande för Sundhage & Co som Rohlins återkomst, om inte ännu mer, är att Sofia Lundgren med stormsteg är på väg tillbaka i full träning.

Linköpingskeepern har blivit rejält mycket bättre i sin rygg och är nu bara dagar ifrån att ta upp kampen med Kristin Hammarström på fullaste allvar.

Så kanske, kanske kan det bli en riktig kamp om ytterligare ett par platser än de på högerkanten (ytterback och yttermittfält) i det svenska EM-laget trots allt. Förutsättningarna för ett rejält race har i alla fall förbättrats, till glädje för Pia Sundhage och det svenska damlandslaget.

Förbundskapten Pia Sundhage ville veta var det svenska damlandslaget står. Det gör hon nu. Sverige kan matcha världens bästa.

Men det fanns frågetecken inför matchen mot USA. Frågetecken som hade kunnat rätats ut tidigare, men som var oförändrat krokiga.

Som till exempel hur skulle det svenska försvaret, och i synnerhet Nilla Fischer, skulle klara sig mot två av världens bästa forwards (Abby Wambach och Alex Morgan)?

Den omskolade mittbacken gav en klart och tydligt svar. Hon klarar rollen som mittback riktigt bra även mot världens bästa landslag.

Faktum är att Fischer gjorde sin bästa match i den svenska landslagströjan på väldigt länge. Hon var tuff i närkamperna, hård i duellerna och oftast på rätt plats vid rätt tillfälle.

Att Emma Berglund var snäppet bättre ändå gav de blågula en försvarsstyrka som hette duga.

På mittfältet gjorde en annan ifrågasatt spelare, Lisa Dahlkvist, sin bästa kamp på väldigt lång tid. Tyresöspelaren sköt Sverige till ledning, löpte massor och spelade ett duktigt uppoffrande balansspel.

Framåt visade Kosovare Asllani att hon vill spela EM på hemmaplan på topp tillsammans med Lotta Schelin. Asllani vägde kanske lätt i en del närkamper, men med kvickheten och teknikens hjälp tog hon sig ofta framåt och skapade flera fina lägen – framför allt för sina medspelare.

Sammantaget så svarade Sverige för den bästa matchen under Pia Sundhages tid som förbundskapten och det med råge.

Med ett tajt, kort och kompakt försvarsspel (framför allt i första halvlek) visade man hur USA ska tämjas och med snabba omställningar hur världens bästa nation ska såras.

Pia Sundhage fick sina svar och de var positiva. Kanske var de till och med bättre än vad hon hoppas på.

—————————————–

++++
Emma Berglund – Var ruskigt bra mittförsvaret.
Lisa Dahlkvist – Svarade för sin bästa match på väldigt länge.

+++
Nilla Fischer – Tystade tvivlarna. Tuff, hård och resolut.
Johanna Almgren – Pigg, aktiv och såg spelsugen ut.
Kosovare Asllani – Lurig, företagsam och svårfångad.
Antonia Göransson – Löpstark som alltid och nyttig i båda riktningarna.

++
Kristin Hammarström – Gjorde flera viktiga räddningar. Missade vid målet.
Sara Thunebro – Stabil och säker.
Lina Nilsson – Hade problem med farten några gånger, men godkänd.
Caroline Seger – Bra i vanlig ordning, men försvann emellanåt.
Lotta Schelin – Vindsnabb och ett ständigt hot. Kan uträtta mycket mer.
Sofia Jakobsson – Riktigt pigg i sitt inhopp, men touchen var risig.
Emmelie Konradsson – Lite för blyg och lite för snäll, men godkänd.

Hanna Folkesson, Jessica Samuelsson, Annica Svensson och Oliva Schough spelade för kort tid för att betygsättas.

—————————————

Varför byttes Göteborgsmittfältaren Johanna Almgren ut i paus? Jag tyckte att ”Jojo” såg pigg ut när hon fick chansen. Hennes inhopp kändes positivt.

—————————————

Annica Svensson fick nog inga kramar av USA:s forwards efter slutvisslan. Tyresöbacken hann dela ut både en och två halvtuffa kyssar under sin tid på planen.

—————————————

De fasta situationerna skulle vara Sveriges vapen. Så blev det inte. Framåt skapade laget som bäst någon halvchans och USA:s mål kom just vid en hörna.

Det finns klar förbättringspotential för Sundhage & Co när det kommer till fasta situationer.

—————————————
Pia Sundhage har nog klart för sig vilken elva hon vill spela när EM startar i juli, åtminstone till tio elftedelar.

En plats som högerytter är vad som finns kvar att slåss om. Ska det bli Almgren, Konradsson eller kanske Sofia Jakobsson som tar den?

Möjligen har Sofia Lundgren fortfarande chansen att sno platsen mellan stolparna från Kristin Hammarström, men då krävs sannolikt en stark vår i Damallsvenskan av Linköpingskeepern.

Pia Sundhages 23 spelare starka trupp till Algarve Cup blev väl den väntade – med ett stort undantag. För att Umeås Hanna Folkesson, som kom in som reserv till januarilägret, skulle bli uttagen var det nog inte många som hade räknat med, mig inkluderad.

Gissningsvis tycker Sundhage att Folkesson gjorde bra ifrån sig på januarilägret och ser fördelen med att plocka med en spelare som kan spela både på mittfältet och i försvaret.

I övrigt är det väl bara Sunnanås Carina Holmberg och Göteborgs Olivia Schough som kan betecknas som något oväntade val i Sundhages trupp, även om båda två har varit med tidigare. Såväl Holmberg som Schough är, tror jag, med tack vare sina spetsegenskaper. Holmberg har ett distansskott som kan avgöra matcher medan Schough har en smartness i sina löpningar och en offensiv spets som kan göra henne till en joker.

Två platser att spela om
Som jag har varit inne på tidigare så tror jag att Pia Sundhage & Co redan har spikat en elva hon vill spela när EM startar i juli månad – med ett par, kanske tre undantag.

Backlinjen med Lina Nilsson, Emma Berglund, Nilla Fischer och Sara Thunebro är redan klar – om inte Charlotte Rohlin kommer tillbaka i så pass gott slag efter sin korsbandsskada att hon tar en av platserna.

Om Rohlin kommer med i EM-truppen så blir det sannolikt på bekostnad av Malmös Malin Levenstad.

Det centrala mittfältet med Lisa Dahlkvist och Caroline Seger är närmast ristat i sten, men på kanterna finns fortfarande möjligheter att spela till sig en startplats. Där konkurrerar Antonia Göransson, Sofia Jakobsson, Emmelie Konradsson, Marie Hammarström och kanske också Johanna Almgren om två startplatser medan Hanna Folkesson, Carina Holmberg och Susanne Moberg får finna sig i att bli reserver – om de nu kommer med till EM.

Att Lotta Schelin och Kosovare Asllani kommer att kampera ihop på topp kan jag nästan ta gift på. Inget har hittills gett en vink om någon annan anfallskonstellation.

Det är på kanterna som det råder verklig konkurrens och där pågår fortfarande en kamp om platser i ett svenskt EM-lag.

Kanske är det fortfarande också en fajt om platsen som förstamålvakt, även om Kristin Hammarström i dagsläget har det klart mest gynnsamma utgångsläget.

Hammarström är nämligen den enda av de tre uttagna målvakterna till Algarve Cup som tränar och spelar för fullt. Sofia Lundgren är visserligen på bättringsvägen, men kan inte köra för fullt på grund av ett diskbråck och Carola Söberg, som rehabtränade på det senaste landslagslägret, är heller inte helt fit for fight.

***

Det finns ett par jokrar som kan komma med i Sundhages trupp till EM på hemmaplan. Charlotte Rohlin är en av dem, Josefine Öqvist (Kristianstad) är en annan.

Men om Öqvist kommer med så blir det sannolikt på bekostnad av klubbkompisen Susanne Moberg alternativt Göteborgs Johanna Almgren.

***

Vad hände med Elin Rubensson och Amanda Ilestedt? Malmöspelarna plockades bort från den ursprungliga U23-landslagstruppen och kom heller inte med i damlandslagets dito till Algarve Cup.

Varför?

***

Kif Örebros försvarsklippa Sara Larsson och Göteborgs duktiga mittback Stina Segerström är av allt att döma helt borträknade från EM i sommar. Varken Larsson eller Segerström har egentligen fått någon riktig chans att spela till sig en landslagsplats efter fjolårets skadebekymmer.

Pia Sundhage och hennes två assisterande förbundskaptener kanske har sina skäl till att inte ge de två mittbackarna en ny chans, men personligen hade jag gärna sett att åtminstone en av de två hade testats rejält på något av lägren före Algarve Cup.

Calle Barrling hade gjort två förändringar i den U23-landslagstrupp som åker till La Manga i slutet av månaden. Malmös Amanda Ilestedt och Elin Rubensson utgår och ersätts av Elin Borg (KDFF) och Malin Diaz (Tyresö).

För två dagar sedan gick jag ut med förbundskapten Calle Barrlings 20 spelare stora trupp till La Manga-turneringen som inleds med match mot England 28 februari.

I kväll offentliggjordes truppen på Svenska Fotbollförbundets hemsida, men med två förändringar jämfört med den ursprungliga trupp som jag outade.

LdB FC Malmös Amanda Ilestedt och Elin Rubensson har plockats bort från den först uttagna truppen och ersatts av Kristianstads back Elin Borg samt Tyresös mittfältare Malin Diaz.

Anledningarna till de två förändringarna kan vara många, men personligen så tror jag att Barrlings byten antingen beror på att Malmöspelarna, som nyss har varit på läger med damlandslaget, ska ges tid att träna med klubblaget inför de viktiga Champions League-matcherna som väntar om en dryg månad – och/eller att duon är tänkt att finnas med i förbundskapten Pia Sundhages trupp till Algarve Cup i början av mars.

***

Mina åsikter om de målvaktsval som Calle Barrling & Co gjort inför La Manga-turneringen har knappast undgått någon som läser bloggen regelbundet.

Det är sannolikt så att Barrling har sina skäl till att han valt att satsa på Jessica Höglander och Emelie Almesjö, men för mig personligen så känns uttagningen av Almesjö ändå inte klockren.

Höglander är obönhörligen förpassad till bänken i Tyresö medan Almesjö har varit etta i Sirus, men rapporter som nått mina öron gör gällande att hon inte kan känna sig säker på förstaplatsen mellan stolparna längre. Personligen har jag sett henne för lite för att göra en ärlig och bra bedömning.

I det läget tycker jag att Sunnanås Susanne Nilsson eller Linköpings Lina Ringshamre, som fick beröm för sin insats mot Jitex i finalen av Växjö Cup, är bättre alternativ. Den första är Sunnanås förstaval och den andra är för närvarande (med Sofia Lundgren skadad) Linköpings dito. Nog borde väl ändå förstamålvakter i Damallsvenskan gå före keeprar hemmahörande i Elitettan.

Oavsett vilka spelarval som görs så hoppas jag inte att Jessica Höglander får plats i U23-landslaget för att få spela matcher, vilket hon tycktes göra under fjolåret.

Som jag ser det är landslagsspel är något som spelare ska förtjäna genom att prestera bra i sina klubblag. En bonus, uppmuntran eller belöning om man så vill. Ingenting annat.

***

Josefine Öqvist hittade målet när Kristianstad kryssade mot danska Bröndby. Krysset var helt säkert skönt för KDFF efter förlusterna mot Malmö och sitt eget P17-lag – och riktigt roligt för Öqvist som verkar vara på rätt väg.

***

Vittsjö verkar ha gjort bra ifrån sig (av matchrapporten att döma) i 2–1-segern mot IFK Hässleholms P16-lag.

***

Tyska Frauen Bundesliga dundrade igång igen i eftermiddag med segrar för både Frankfurt och Potsdam. Sara Thunebro fick ingen speltid när Frankfurt besegrade SGS Essen med 1–0, men det fick däremot Antonia Göransson (som spelade 90 minuter) när hennes Turbine Potsdam vann mötet med SC Freiburg med 3–1.

Klockan 12 spelar damlandslaget mot Stockholms distriktslag p-98. Att Pia Sundhage väljer att spela mot killar igen känns helt rätt, men hennes startelva ställer jag mig lite mer frågande till.

Redan i januari bloggade jag om att Sundhage har startelvan till EM-premiären mot Danmark klar – åtminstone i stort. En eller ett par spelare kan möjligen slå sig in i det lag som vid lunchtid ställs mot de bästa pojkarna i Stockholmsområdet födda 1998, men de flesta platserna är faktiskt spikade.

Dagens startelva: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Emma Berglund, Sara Thunebro – Antonia Göransson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Marie Hammarström – Kosovare Asllani, Lotta Schelin.

Självklart finns fortfarande en kamp om platsen mellan stolparna, men bara om Sofia Lundgren hinner komma tillbaka till speldugligt skick innan Algarve-turneringen.

Men den största fajten om en startplats finns på yttermittfältet där Antonia Göransson, Johanna Almgren, Sofia Jakobsson/Kosovare Asllani, Marie Hammarström och till viss del Emmelie Konradsson slåss om speltid.

Asllani, Jakobsson och Göransson ligger närmast till hands, men Göteborgsduon Almgren och Hammarström är inte ute ur leken.

Min åsikt är att Sundhages elva i dagens match på Bosön är för offensivt balanserat, särskilt på högerkanten. Lina Nilsson och Antonia Göransson känns som en spännande kombo när Sverige anfaller, men är ingen kassaskåpssäker duo när det handlar om försvarsspel. Annica Svensson har sina brister, men hennes aggressivitet och kvickhet i försvarsspelet räcker längre mot internationellt motstånd än vad Nilssons offensiva färdigheter gör.

Jag tycker heller inte att Marie Hammarström kommer till sin rätt på en kant, på samma sätt som hon gör i en central position där hennes ibland bristande speed inte heller gör sig inte lika påmind.

Det finns frågetecken för att spela Nilla Fischer som mittback och för det centrala mittfältet med Lisa Dahlkvist och Caroline Seger. Frågetecken som gärna får rätas ut redan i dag.

Hur man än ser på laguttagningen och på vilka spelare som konkurrerar om en startplats i Pia Sundhages landslag så kan man konstatera att konkurrensen är klen.

***

Min nyhet i Sportbladet om Sofia Lundgrens ryggskada fick stor genomslagskraft. Kul för mig, bra för Sportbladet och positivt för svensk damfotboll.

Ni kommer nog att se mer av mig i den rosa tidningen vad det lider.

***

Mer damfotbollstankar kommer senare i dag. Nu måste jag bege mig till Bosön för att se Sundhage & Co.