När Marcus Ericsson körde över mållinjen i Indy 500 tog han inte bara en seger. Han tog revansch, revansch på alla som har kritiserat honom under åren.
– Jag fått så mycket skit och även om det inte ska påverka en så har jag tagit åt mig, säger han.

– Jag har använt det som tändvätska och motivation. Det är så skönt att kunna trycka upp mittenfingret åt alla som har behandlat mig så.

Han är oerhört nöjd och stolt efter de galna dygnen som passerat sedan han vann Indy 500. En seger som han vetat att han kunnat ta, men ännu inte fattat att han har tagit.
– Det går inte att beskriva. Jag har inte haft en enda minut att ta det lugnt och känna efter, säger han när vi pratas vid mindre än två dygn efter den överraskande vinsten.

– Det känns som en så skön revansch.

Revansch säger du. Känns det så?

– Ja. Verkligen en revansch. Det spelar ingen roll hur stark man är, för när man får läsa och höra så mycket skit så påverkas man. Jag har fått så mycket skit genom åren, säger han.
– Men när allt skulle avgöras så vann jag inte loppet en gång utan två. Det går inte att få en svårare avslutning än vad jag fick. Ingen förare som ledde i omstarten klarade av att behålla ledningen, ingen utom jag. Att klara av det är verkligen en revansch.

På presskonferensen sa du ”not bad for a paydriver” har du upplevt att du har ansetts vara en betalförare?

– Absolut. Det är precis just så. Det har blivit bättre här i USA efter fjolåret när jag vann två lopp. Jag har inte setts som en förare som kommit hit på egna meriter, utan som en förare som betalat mig fram. I fjol kom ett litet genombrott och jag fick visa att det finns en talang och detta är verkligen en revansch. Folk säger ju det att en seger i Indy 500 förändrar ens liv, men än så länge har jag inte hunnit känna efter. Allt har varit helt galet.

Marcus Ericsson om pressen inför omstarten

Efter segern har Marcus Ericsson varit på bankett och gala, flugit privatplan till New York och öppnat börsen, varit hedersgäst på baseboll och hunnit sova ett par timmar. Han har hunnit tänka tillbaka på racet som höll sig precis inom planen att ligga topp fyra de första 150 varven för att sedan attackera de två avslutande stinterna. Han följde planen till varje punkt.

– Men så strulade det i depån, jag hade ett stopp på åtta sekunder och föll från plats tre till åtta. Då trodde jag att det var kört. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna ta mig upp i toppen igen. Det var väldigt kritiskt och jag bestämde mig för att spara bränsle så att jag skulle kunna köra tre varv längre än alla andra inför det sista depåstoppet, berättar han.

– Man vet ju att det kan hända grejer när man kör 80 mil. Folk gör misstag och det är otroligt viktigt att ha kvar bränsle när det ska avgöras i slutet.

”Höll på att tappa det”

Han gjorde en vansinnigt bra comeback, när kollegan Scott Dixon fick en bestraffning avancerade han och han körde om de två bilarna från McLaren innan han kom i kapp långsammare trafik. Därefter tog han ledningen.
Han hade segern som i en liten ask när bara fem varv återstod. Då kraschade hans kollega Jimmy Johnson.

– Jag höll på att tappa det på riktigt. Jag hade ledningen, jag skulle ha vunnit, så går han och kraschar. Där var jag så förbannad och kunde inte fatta att min teamkollega kraschar när jag leder Indy 500 med tre sekunder. Jag skulle vinna det där, loppet var mitt, så bryts racet och vi fick starta om.

– Jag var så förbannad, men teamet gjorde ett jättebra jobb över radion och peppade mig. Men jag fick säga högt till mig själv, och jag sa det verkligen högt; Det aldrig har varit menat att det ska vara enkelt att vinna världens största race. Är det någon gång jag måste bevisa att jag kan så är det nu, en gång för alla.

Vilken plan hade du inför omstarten?

– De var en sådan utmaning, jag tänkte i detalj på vad jag skulle göra. Jag hade allt i huvudet. Under åren har jag sett så många videor och klipp från ovaler att jag visste precis var jag skulle bromsa, var jag skulle gasa, var jag skulle placera bilen för att bryta slipstream.

– Jag har tänkt så mycket på den situationen och nu hade jag på något sätt lyckats sätta mig i den och då blev det en tändning i sig. Jag var så oerhört målmedveten. Skulle bara göra det jag hade bestämt mig för och det gjorde jag.

Jag har följt dig i mer än tio år och lärt känna en kille som är oerhört strukturerad, väldigt planerande och väl förberedd. När du berättar detta så känns det som om det är så mycket Marcus. Aldrig en racer som kör på känsla utan inte en detalj lämnas åt slumpen.

– Nej helt rätt, det är Marcus till hundra procent. Jag är exakt den typen av förare och det är sådant som betalar sig i slutändan Ända sedan jag kom till IndyCar har jag trott att ovaler skulle passa mig och i år har jag verkligen fått till det.

Du har alltid sagt till mig att mästerskapet är större än Indy 500. Gäller det fortfarande?

– Ha, ha, ha, det har jag aldrig sagt eller? Alltså ju mer man är i USA ju mer förstår man hur stort Indy 500 är och det är större än mästerskapet. Det är en enorm bedrift att vinna mästerskapet som kräver en hel säsong, men när man vinner Indy 500 blir man odödlig. Nu får jag väl vinna båda två.

Är dörren till Formel 1 stängd nu?

– Alltså, helt stängd är den aldrig. Men det är inget jag har tänkt på de senaste 48 timmarna. Om jag gjorde ett genombrott i IndyCar i fjol spikade jag ner den spiken i kistan nu. Jag hoppas att jag kan slåss om segrar i IndyCar och Indy 500 i minst tio år till.
Inför helgens tävling i Detroit leder han mästerskapet. Han kommer till den banan där han tog sin första pallplats och där han vann sitt första race för ett år sedan. Nu kommer han dit efter ett par galna dygn och är långt i från så förberedd som han vill vara.

– Är det någon bana man ska komma till efter en triumf i Indy 500 är det just Detroit. Det är lite av en favorit för mig och där känner jag mig ändå trygg, säger Marcus Ericsson.
– Samtidigt hade det inte varit fel med en ledig helg. Jag har sovit fem timmar på två dygn, men från och med onsdag ska jag ladda om. Då är det fullt fokus på mästerskapet. Jag har satt mig i en situation där jag kan vinna både Indy 500 och mästerskapet och den chansen ska jag ta.

Indy 500 är tillsammans med Monaco GP och Le Mans 24-timmarslopp det största en racerförare kan vinna och en seger i Indy 500 skriver inte bara in Marcus Ericsson i bilsportens historia. Det är svensk idrottshistoria.

Sergio Perez förlänger med Red Bull

Mer från Marcus, nedsnack av Indy 500 och Monaco GP hittar du i veckans avsnitt av Plattan i Mattan.

Precis som jag spekulerade i när vi spelade in podden i måndags så blev det nu också klart med en framtid för Monacovinnaren. I går meddelade Red Bull att Sergio Perez har förlängt kontraktet med stallet fram till och med 2024. Två nya år alltså.

Det betyder att det är väl tjockt hos toppteamen till 2023. Charles Leclerc och Carlos Sainz har kontrakt till och med 2024. Hos Mercedes  har Lewis Hamilton och George Russell kontrakt till 2023, Perez  har kontrakt med Red Bull till och med 2024 och Max verstappen är bunden till och med 2028.

Hos McLaren har Lando Norris kontrakt till 2025 och Daniel Ricciardo till och med 2023 – i alla fall på pappret. Sedan behöver ju det inte betyda allt för mycket.