…autograf. Han peppar på Aftonbladet Hårdrock! och signerade Jon Forslings strålande artikel. Jag ger bort den till någon lycklig vinnare som mailar christoffer.rostlund@schibsted.se med ämnet ”Phils penis”. Go!
För er som vill ha ett exemplar av Hårdrock! utan graffiti, så går den fortfarande att köpa i affären för 29 kr. Som hittat!
Gårdagens bottennapp:
1. Bladar från ett magnifikt Morbid Angel för att se slutet på Saxon. Hamnar mitt i en råseg ”Crusader”. Sedan säger Biff att ”we got time for one more”. Då kommer ett – slapbassolo. Jag bladar fortare än en Sverigedemokrat i kyrkan.
2. Judas Priest. Det gjorde ont att se. Smärtsamt att bevittna mitt absoluta favoritband göra ett så totalt ovärdigt sorti. Håller med Kling till fullo. Jag gick halvvägs genom masslakten av ”Turbo lover”. Och jag älskar ”Turbo lover”!
Dagens intervju med Biff Byford i Saxon går att läsa i dagens tidning. Och även på internet.
Lina Boström Einarsson, som tagit bilden på mig och Biff, tycker för övrigt att det är hysteriskt roligt att vi hittills intervjuat Duff och Biff.
Duff, Biff.
Biff, Duff.
Hon har givetvis inte en aning om vem någon av dem är. Men koll på obskyra Beatles-låtar, det har hon minsann. Orimligt.
just nu hyllar Phil anselmo Ronnie James Dio. Och berättar om fina backstageminnen, med vissa rökverk inkluderade.
visserligen sisådär 25 år sen det begav sig på riktigt får jag alltså se Agent Steel. Barnsligt nöjd. Never surrender!
Saxat från Sweden Rock, del 1:
• Aftonbladet bor i två stugor på en tomt. På vägen till festivalområdet passerar vi en rågång mellan två campingar, den så kallade Kukallén. Där står folk, oblygt och mitt på ljusa dagen, och pissar genom stängsel. Man blir attackerad av manliga organ från två håll. Igår räknade jag till 35 pissande penisar. Alltid en bra inledning till tung och dieseldoftande rock.
• Min kollega, kängpunkaren Röstlund, har grym koll på obskyr punk och metalband med fantasifulla namn. Han hånar mig ofta. Kallar mig för en folklig pajas, och så vidare. Och en sen natt börjar han prata om Ghost. Nej, inte filmen där Demi Moore svarvar fram en jättefallos av lera, utan bandet där sångaren bär gummimask och alla medlemmar är hemligare än Hemulen.
– De gör en grym Beatles-cover, Larsson. Jag hade inte hört talas om låten förut. ”Here comes the sun”, heter den.
Hm.
Ungefär som att inte veta att ett korsord består av ord och rutor.
• The Cult! ”Love removal machine”! Årets höjdpunkt på Sweden Rock hittills.
• Gwar! Legendarisk presskonferens. En massa män med rustningar och jättekäftar knallade in i presstältet och höll låda. En av jättekrabborna satt mitt framför mig med särade ben och gned sin…oh la la. Han behövde lite uppmärksamhet. Jag tog på mig hörlurarna och lyssnade på Candi Staton i stället.
• Gummistövlar. Bra grej.
• The Cult, igen. Trodde ett tag att det var Martin Carlsson, metalguru på Expressen, som stod på scen. Men det var bara Ian Astbury.
• Geoff Tate i Queensrÿche? På scen bar han hatt. Och liknade Peter LeMarc.
• Joan Jett? Hon är tuffare och coolare än Keith Richards. Men en påse jordnötter hade spelat bättre trummor än hennes skinnklåpare.
• Chips. Bra grej.
• Duff McKagan är alltid Duff McKagan. Och det är inte du.
• Rob Halford? En vildvittra i nitar och läder.
• Vad fan gör The Hooters här?
MVH
Markus Larsson
Bör jag ana oråd när jag hittar dansbandet Zekes turnébuss på Sweden Rocks backstageområde? Jag bara undrar. Fast. De är väl givetvis här för Morbid Angel.
Hängde just med David VIncent i Morbid Angel. Han gav tummen upp till intervjun i Hårdrock!. David signerade ett ex av bilagan som jag nu lottar ut.
Bara värd 29 kr, men ändå.
Den första som mailar på christoffer.rostlund@schibsted.se får den rakt i posten. Skriv ”TOO EXTREME!” som ämne och inkludera din gatuadress. Väl mött.
Tyvärr syns det inte vilka sanslöst snygga cowboyboots David bär. Tydligen är han ett superfan av Hardcore Superstar. Där ser man.
Det här fick inte plats i dagens tidning:
Duff McKagan om…
Svenska favoriterna Ghost: Även om det är fejk är det genialiskt. Känner du sångaren…? Oh, shit. Han är helvetets påve, det är det bästa jag hört. Men visst har de humor, de är väl inte allvarliga?
Den här fräna bilden kom inte med i tidningen idag. Men ja, det här är Aftonbladet Crüe på Sweden Rock Festival 2011. Lina, Joacim, Christoffer, Rickard, Markus, Mattias. Väl mött!
Ser ni hur jag håller armen? Det är en hyllning till det här.