Startsida / Inlägg

Helgen när UFC var brottning och K-1 var explosioner

av Patrik Syk

K-1 eller MMA? Måste man välja? Självklart inte men det är ändå var den stora massan har gjort de senaste åren, och de har valt MMA och då förstås i första hand UFC.

I helgen fanns det möjlighet att följa båda på högsta möjliga nivå. UFC hade trummat ihop en helkväll på nationella tv-kanalen Fox och i Holland firade Its Showtime av sin flyktande storstjärna Badr Hari (som ju lämnar K-1 för boxning). Resultaten av galorna var nog så långt ifrån varandra man kan komma, när UFC on Fox 2 planenligt (?) utvecklade sig till en gäspning till brottningsgala bjöd Badr Hari, Gökhan Saki, Daniel Ghita, Tyrone Spong, Robin van Roosmalen och alla de andra på en uppvisning i kickboxning världen inte skådat sedan japanerna arrangerade GP 2010.

Att MMA-sporten ofta får kritik för att vara en tråkig publiksport för att det som det heter ”bara blir en massa brottning” må vara lika sant som orättvist. Visst, många matcher avslutas eller spenderas till stor del på mattan men att det därför skulle vara tråkigt är både oinsatt och felaktigt. Tyvärr får dessa kritiker då och då vatten på sin kvarn. Det fick de i helgen. Rashad Evans vs. Phil Davis var ett fem ronder långt sömnpiller. Två brottare som gjorde det de gör bäst, brottades. Nyfikna MMA-rookies som såg sin första gala, tack vare exponeringen på Fox, lär ha tröttnat ganska snabbt av vad de fick se. Tyvärr. De två övriga matcherna på programmet, Chael Sonnen vs. Michael Bisping och Demian Maia vs. Chris Weidman, bjöd heller inte på någon storslagen underhållning, båda gick hela tiden ut och fick avgöras av domarna. Inte direkt vad tittarna hade hoppats på gissar jag.

Underhållning fanns det dock gått om på andra sidan Atlanten, närmare bestämt Leeuwarden i Holland, lite tidigare på kvällen. Kickboxingens enda riktiga superstjärna Badr Hari skulle tackas för ganska lång och ganska trogen tjänst och till hans ära hade stora delar av världseliten bjudits in. Bland annat två titelmatcher stod på programmet som måste anses vara det häftigaste kortet sedan K-1 WGP 2010. Och vilken gala det blev! En extatisk publik fick dels se Badr Hari knocka Gökhan Saki med en stenhård uppercut i första ronden, dels fick man rakt igenom hela galan se spektakulär kickboxning med bland annat fem knockar. Men galan var mer än bara en häftig show, det var en påminnelse om att K-1 som fenomen fortfarande har en puls. Daniel Ghitas knock på Hesdy Gerges gav inte bara tungviktstiteln utan också ett besked på vem i Badr Haris frånvaro, som är ”the man to beat”.

Om jag hade tvingats välja, vilket jag ju som tur är inte måste, så hade jag åtminstone den här helgen valt K-1. MMA å andra sidan lär kontra ganska snabbt med UFC 143, Diaz vs. Condit nästa helg har potential att bli årets fight så här långt.

Så här såg det ut när legenden Badr Hari tog sitt förväl.

http://www.youtube.com/watch?v=jeIypMkPAuw&feature=player_embedded

//Syk

  • Tjänstgörande sportredaktör: Johan Lundin
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB