Soppan som Jon Jones plaskar runt i för tillfället är både grumlig och en smula unken. Det handlar och makt, pengar och egon – en kombination som sällan leder till något bra. Två primadonnor i samma sandlåda, förr eller senare börjar sandkakorna flyga, det är oundvikligt.

Jon Jones är en superstjärna sponsrad (som första MMA-atlet, Anderson Silva kom senare) av Nike. Det är en big deal. I Nike-familjen hittar vi bland annat Zlatan Ibrahimovic, Roger Federer och Tiger Woods. Att va den första i sin sport att ta klivet in där är enormt men kommer också med en hel del ansvar.

Min gissning är att Nike inte är jättenöjda såhär långt. Efter att ha arresterats för fyllekörning i början på sommaren och pekats ut som den mest ryggradslöse mästaren någonsin av UFC själv har ”Bones” några minuspoäng att hämta in. Och det lär ta mer än en seger mot Vitor Belford för att reparera den skadan.

Kommer han vinna? Ja.

Kommer det buas? Det kan ni ge er fan på.

Hade det (som det ursprungligen var tänkt) varit Lyoto Machida som stod för motståndet den 22 september hade jag antagligen suttit på de där nålarna jag brukar göra när Jones ska upp i ringen. Hans oberäkneliga stil och förmåga att ta hela MMA-sporten framåt varenda gång han står i buren saknar i min mening motstycke. Nu kan jag ärligt säga att jag inte känner så mycket alls. Vitor Belfort är en av sportens riktiga arbetshästar. Sedan  UFC-debuten på UFC 12 (!) har han tagit sig an vilken utmaning den här knasiga sporten kastat på honom med bravur. Men Vitor har de senaste åren i första hand varit i mellanvikten och känns helt enkelt inte som den där kittlande utmaningen man alltid vill se Jones ställas inför. Henderson hade varit den utmaningen, likaså Machida eller Alexander Gustafsson. Nu blir det lite mellanmjölk.

Det som dock ska bli riktigt intressant är hur han behandlas av 1 publiken och 2 UFC. Han är sportens posterboy med ena foten i klaveret och en matchning mot Vitor räcker inte riktigt som stöd för att rycka sig loss.

Reslutat? Jones vinner på TKO i andra ronden och ingen blir riktigt nöjd.

//Syk