Det blev två års avstängning för Milad Ashnas. Maxstraff. Det var både väntat och befogat men ett dråpslag för en av de främsta taekwondo-utövarna i Sverige.

Det är givetvis inte första gången det brinner till i huvudet på en idrottare under match. Incidenter med allt från slagsmål till grova förolämpningar förekommer i de flesta elitidrottsliga sammanhang men resulterar nästan aldrig i så här långa straff. Men det finns en skillnad. Den här gången handlade det inte om ett råkurr i en spelargång eller ett verbalt påhopp på en presskonferens, det handlade om en spark som mycket väl kunde skadat Flemming Nielsen för livet.

Milad Ashnas är en av Sveriges absolut främsta taekwondo-utövare med såväl nationella som internationella meriter. Vilken spark som helst mot ryggen är alltid farlig, en spark från Ashnas är förstås ännu farligare. Som kampsportare har man alltid ett ansvar. Därav markeringen.

Det som hände kan aldrig beskyllas på bristande rutin eller missförstånd. Ashnas är på tok för rutinerad för det. Det var ett överfall. Varför vet jag inte, jag har själv inte pratat med varken Ashnas eller Nielsen om vad motivet till sparken kan ha varit. Kanske var det bara ett totalt hjärnsläpp. Det är egentligen inte relevant.

Det som är relevant är att när man besitter kunskaper som på allvar kan skada en annan människa så medföljer det ett ansvar. Därför blir straffet så långt, därför är det också helt motiverat. Starkt av förbundet att våga stänga av en av sina stjärnor, men i ärlighetens namn hade man inte mycket val. Videon på incidenten har spridits som en löpeld bland annat här på Aftonbladet och även om taekwondon är en av de  minst kontroversiella kampsporterna så finns alltid fördomarna mot kampsporten närvarande. Här tar förbundet sitt ansvar, bra.

//Syk