Här, med Medelhavet som granne, har den skandalomsusade agenten Lars T. Peterson startat ett nytt liv.

58-åringen, som är dömd för skatte- och bokföringsbrott och har närmare 4 miljoner kronor i skulder hos kronofogden, driver en mäklarfirma vid den spanska sydostkusten.

– I Spanien är livet annorlunda, passionerat och helt enkelt underbart, står att läsa på företagets hemsida.

Lars T. Peterson gjorde sig ett namn inom agentbranschen i början av 1990-talet, då han inledde ett samarbete med italienaren Vincenzo Morabito. Den fotbollsintresserade Norrköpingsbon drev Peterson & Peterson Financial Services AB och skulle i första hand hjälpa spelarna med ekonomiska placeringar.

Lars T. hade talets gåva och kunde snart räkna in landslagsstjärnor som Tomas Brolin, Klas Ingesson, Stefan Schwarz och Jonas Thern i kundregistret. Redan efter något års samarbete insåg dock Ingesson, då i belgiska Mechelen, att han blev lurad av sin ekonomiske rådgivare:

– Jag ville ha tre-fyra pensionsfonder med liten risk men hade i själva verket 28 fonder. För att få provision på placeringarna hade han köpt och sålt, köpt och sålt. Han hade inställningen att sno åt sig så mycket som möjligt. Det var lurendrejeri. Vi spelare var blåögda, men inte mer dumma i huvudet än att vi blev misstänksamma.

Klas Ingesson var inte den ende spelaren som kände sig utnyttjad. Stefan Schwarz fick inte ut en sign on-bonus på 2,6 miljoner kronor från Scanditalia Promotion Limited, Morabitos och Petersons bolag på Irland. Det ledde till att Stefans far, Herbert Schwarz, 1996 tog med sig två män med kopplingar till Hells Angels och sökte upp Lars T. för att få honom att skriva på ett skuldebrev.

Erkände mutor

Agenten med det redan tvivelaktiga ryktet erkände 2008 att han mutat klubbdirektörer och, genom att placera spelarnas sign on-bonusar i olika skatteparadis, lurat skattemyndigheterna på miljonbelopp.

– Jag har spelat efter spelets regler. Det var givetvis olagligt och fel, men det var så branschen fungerade, sa han till Sportbladet.

Vad ytterst få kände till var att Lars T. Peterson hade satts i personlig konkurs vid intervjutillfället. Han har kört en rad företag i botten, är dömd för bland annat skatte- bokföringsbrott och har i dagsläget en skuld på 3 712 908 kronor hos kronofogden.

Under 2011 bytte han efternamn och utvandrade till en liten stad i södra Spanien.

– Han fick en jättechans att skaffa sig ett bra liv och så gjorde han som han gjorde. Jag hoppas att han inte lurar någon annan där nere, säger Klas Ingesson.

Sportbladet kan nu berätta att Lars T. driver en mäklarfirma tillsammans med sin exfru. Paret säljer och förvaltar begagnade fastigheter och hyr ut ”riktigt lyxiga lägenheter” utmed Costa Blanca, den spanska medelhavskusten.

Tre av objekten som är till försäljning utannonseras för närvarande på Blocket, som har vänt sig till kronofogden för att få in en tidigare fordran på Lars T. Peterson.

Mäklarfirman jobbar även med rådgivning och finansiella tjänster: ”Att ta upp lån på den nyinköpta fastigheten och liknande, som bankkontakter/konto/kreditkort, kan vi hjälpa till med. Att noga planera sin skatt och sin pension är, med tanke på SINK-skatten, mycket väsentligt vid en flytt utomlands.”

Den som besöker företaget hemsida möts av en bild på en sandstrand vid Medelhavet. ”Ett nytt liv i värmen med 320 soldagar!”, lyder texten intill.

Stefan Holm

Fotnot: Sportbladets Patrik Larsson har varit i kontakt med Lars T. Peterson, som inte vill uttala sig.

SPORTBLADETS SUPERPANEL:

KARL-ERIK NILSSON
■ Ordförande i Svenska fotbollförbundet.

JOHN ALVBÅGE

■ Landslagsmeriterad målvakt i IFK Göteborg.

KENT CARLZON

■ Sportchef i Örgryte IS och före detta agent.

STEFAN LUNDIN

■ Sportdirektör i Föreningen svensk elitfotboll.

THOMAS BODSTRÖM

■ Advokat med ett förflutet i AIK.

ROBERT LAUL

■ Programledare för Bollklubben och fotbolls­reporter på Sportbladet.

JYRI BACKMAN

■ Före detta spelare och tränare som undervisar i idrottsjuridik på Malmö högskola.

Vad har du för bild av agentbranschen?

Karl-Erik Nilsson:  Min uppfattning är att det är som i alla andra branscher, att det finns bra och dåliga agenter.
Det är bra att Sportbladet granskar branschen. Vi får ta till oss frågorna och se vad vi kan göra för att säkerställa vårt system ännu bättre.
Vi måste dock följa det regelverk som beslutats inom Fifa och kan inte agera helt på egen hand.

John Alvbåge: Agenter är ett ont måste. När det gäller dem som säljer flest spelare säger magkänslan att de skulle kunna sälja sin morsa, bara pengarna trillar in. De kan vara till bra hjälp, men i slutändan jobbar de för att tjäna pengar på dig. Det är så branschen funkar. Det är bara att gilla läget.

Kent Carlzon: Människorna som utgör sig för att vara agenter i olika sammanhang är nästan fler än de seriösa, som har licens eller är advokater. Den bilden är oroande, att spelare anlitar människor som inte har licens.

Robert Laul: Man måste vara medveten om att en agent aldrig pratar eller agerar av någon annan anledning än att han själv och hans klienter ska tjäna så mycket pengar som möjligt. Så är det också agentens enda existensberättigande, i grund och botten.

Thomas Bodström: Att det finns både väldigt seriösa agenter och en del lycksökare. Det är viktigt att inte dra alla över en kam.

Jyri Backman: Jag vill inte säga att det är en smutsig eller ren bransch. Fotbollsagenter är ingen ny företeelse. Det fanns vid sekelskiftet i England och eskalerade under 1990-talet, som en konsekvens av kommersialiseringen och Bosman-domen. Det viktigaste är att spelarna, och även klubbarna, får korrekt juridisk hjälp.

Stefan Lundin: Att den är ostrukturerad. Det finns ett gäng agenter som har en seriös hållning och ser vad som är bra för fotbollen. Dem vill vi inom SEF stödja och jobba med.
Sedan finns de oseriösa, som bara är ute efter att tjäna pengar. Internationellt är det rena vilda västern. I vissa fall handlar det om rent kriminell verksamhet, så i det förhållandet är den svenska problematiken ganska begränsad.

Enligt agentföreningen verkar 10–20 förmedlare utan agentlicens i Sverige. Hur ska fotbollen komma till rätta med det problemet?

Karl-Erik Nilsson: Vi har en bra dialog med agentföreningen och ett regelverk. Om det bryts kan förbundets disciplinnämnd utdöma bestraffningar mot spelare och föreningar. Dock är det svårt för oss att gå på rykten och enskilda kommentarer. Det krävs att en anmälan görs som stöds av robust bevisning. Det måste också sägas att förbundet inte har någon rätt att bestraffa förmedlare som inte är medlemmar i någon förening. Däremot kan en sådan person anses vara olämplig för licens vid en senare licensansökan.

John Alvbåge: Klubbarna måste ha en dialog om agentväsendet med sina unga och mindre etablerade spelare. Det springer runt folk som säger att de är agenter utan att vara det. Då måste man som spelare vara stark och tänka till.

Kent Carlzon: Spelaren måste ta ansvar för sin rådgivare, men för oss är det inget problem eftersom Örgryte aldrig anlitar en agent som inte har licens.

Robert Laul: Förbundet påstår att de tillämpar tillsyn men det är bullshit. De låtsas som det regnar tills de drunknar i skit. Då agerar de. Om de orkar.

Thomas Bodström: En domstol kan avvisa ett ombud som inte är tillräckligt bra. Samma kontroll som finns över advokater, samma kontroll ska finnas över agenter. Spelarna är i deras händer och har en kort karriär där inget får gå fel.

Jyri Backman: Två scenarion utkristalliserar sig: Antingen skärps regelverket och tillsynen eller så släpps marknaden fri.

Stefan Lundin: Det är en moralfråga. Klubbarna och spelarna måste ta mer ansvar och säga nej till agenter som inte har licens. Det är steg nummer ett.

Hur ska fotbollen, när det gäller agenter, få till en fungerande tillsynsenhet?

Karl-Erik Nilsson: Det finns ett fungerande regelverk, där vår disciplinnämnd kan utdöma bestraffning mot såväl licensierade agenter som spelare och föreningar. Vi är dock beroende av att anmälningar görs och att robust bevisning kan säkras. Även på detta område måste rättssäkerheten värnas. Om det framkommer uppgifter om överträdelser kan förbundet också gå vidare och vidta vissa egna utredningsåtgärder. Det får i så fall prövas från fall till fall.

John Alvbåge: Det som krävs är ekonomi, så att förbundet kan tillsätta en post där en kunnig person jobbar med de här frågorna. Det fungerar inte med en chefsjurist som har granskandet som nummer fem på sin arbetslista.

Kent Carlzon: Vi måste bli bättre på att följa regelverket. Så enkelt är det. Då behövs ingen tillsynsenhet. Samtidigt borde förbundet ha större möjlighet att kontrollera saker och ting. Om jag ringer och frågar om en spelare har agent och hur deras avtal ser ut kan förbundet inte ge mig uppgifterna. Jag har aldrig förstått varför det inte finns en sådan lista.

Robert Laul: Mer öppenhet. Offentliggör alla avtal, agera när medierna rapporterar om olicensierade agenter, straffa klubbar som bryter mot reglerna hårdare.

Thomas Bodström: I den mån det går ska man verka för att det bara är licensierade agenter som får agera. I första hand måste man åstadkomma förändringen i Sverige, i andra hand jobba för en internationell överenskommelse.

Jyri Backman: Fifa får skärpa regelverket och fotbollförbunden får ta tag i det med en hårdare tillsyn. Det är det enklaste.

Stefan Lundin: Klubbarna måste ta ett större ansvar. Spelare och ledare får konstiga mejl och samtal, men ingen anmäler det till disciplinnämnden.
Det är ett stort bekymmer. Sker det oegentligheter, så anmäl det för Guds skull.

Sportbladets granskning visar att ett 50-tal licensierade agenter har intressen på den svenska spelarmarknaden. Vilket antal vore lagom för en fotbollsnation av Sveriges storlek?

Karl-Erik Nilsson: Det är nog inte landets storlek som avgör antalet utan hur många affärer man kan göra. Vi får komma ihåg att det är en fri marknad och att förbundet inte kan förhindra någon som uppfyller lagar och regler att verka här. Min bedömning, utan att vara expert, är att det i stort fungerar rätt bra även om exempel alltid pekar på det motsatta.

John Alvbåge: Det är jättesvårt att svara på. Jag har förstått att fler och fler försöker hitta guldkornen, men 50? Det är fler än jag hade gissat. Jag hoppas att de brinner för det här och jobbar seriöst, att de
inte är några skojare.

Kent Carlzon: Tre-fyra stycken räcker. Så var det när jag började 1993. Då var det jag, Roger Ljung och någon till.

Robert Laul: Ungefär hälften.

Thomas Bodström: Det ska vara så många att man kan ha en bra tillsyn.

Jyri Backman: Det går inte att begränsa på något sätt. Fotbollen är en global sport och det finns fri rörlighet inom EU. I slutändan är det marknaden som reglerar antalet.

Stefan Lundin: Det antal vi har är mycket nog. De flesta 15–17-åringar behöver ingen agent, men många har det i dag. Som spelare blir man inte bättre av att ha en agent. Vi vill att de ska gå igenom det svenska filtret, precis som Zlatan, och växa ur allsvenskan. Studier visar att det går åt helskotta för merparten av de unga spelare som flyttar utomlands tidigt.

Vem anser du ska bära huvudansvaret för unga utländska spelare som hamnar i Sverige, agenten eller klubben?

Karl-Erik Nilsson: Det besvaras bäst av klubbarna som dagligen har frågan på sitt bord, men det är ett stort åtagande att ta hit spelare från Afrika och Sydamerika. I Europa har ju fotbollen växt i alla länder. I dag måste man inte flytta från forna Östeuropa för att få ett bättre liv. Pengar finns överallt. Sedan finns det ju regler som säger att minderåriga inte får flytta utan att föräldrar kommer med. Det är när vi pratar om andra kontinenter frågan blir mer komplex.

John Alvbåge:  Spelaren är anställd av klubben men agenterna ska också ta ansvar. De måste ringa och besöka sina spelare, inte minst om det går tungt. 70 procent ska ligga på klubben, 30 procent på agenten.

Kent Carlzon: Klubben. Det ansvaret kan man inte lägga över på någon annan. Vi i Öis skulle inte leta efter afrikanska spelare utan att kunna ta hand om dem.

Robert Laul:  Huvudansvaret är förstås spelarens. Annars beror det på. I de fall agenten lockat en spelare till Sverige – agenten. I de fall föreningen sökt upp spelaren på egen hand faller ett större ansvar på klubben. Att verka som fotbollsspelare innebär att du lever i en konkurrensutsatt och tuff miljö. Förenklat kan man säga att 500 svenska fotbollsspelare har en bra chans till extremt bra ekonomisk tillvaro genom sin fotboll. I Sverige finns i dag 300 000 licensierade fotbollsspelare. Det är till de förutsättningarna agenter och klubbar plockar hit spelare.

Thomas Bodström: Det är ett gemensamt ansvar. Klubbarna har ett stort ansvar socialt, så att de utvecklas inte bara som spelare utan också som människor.

Jyri Backman: Klubben blir ju ansvarig när de anställer någon och innan det finns ett anställningsförhållande är det agenten. Myndiga personer har ju också ett ansvar själva.

Stefan Lundin: Om en klubb värvar en spelare måste klubben ta ansvar för att spelaren mår bra och spelar bra fotboll. Det ansvaret kan man aldrig lägga på agenten.

Under 2012 har det funnits 21 spelare enbart från Sierra Leone i svenska klubblag. Ser du en fara i att mängden importer tvingar svenska talanger utomlands?

Karl-Erik Nilsson: Risken finns alltid, men på senare år ser vi ju en annan trend, att flera av våra U21-spelare dominerar i allsvenskan och superettan. Klubbarna kompletterar med ett antal spetsspelare, oftast forwards. Annars känns det som elitklubbarna allt mer arbetar med svenska talanger.

John Alvbåge: Nej, det är något jag förespråkar. Har du som ung chansen att komma utomlands tycker jag att du ska ta den. Det är inte säkert att möjligheten kommer tillbaka.

Kent Carlzon: Varje klubb får ha sin egen policy när det gäller att ta in spelare. Även om vi i Öis kommer att krydda vårt lag med en spelare som representerar en annan fart och teknik vill vi i första hand utveckla talanger som finns i närområdet. Långsiktigt får vi en stabilare förening av det och vår linje gagnar svensk fotboll.

Robert Laul: Nej. Sverige är i grunden ett exportland när det gäller fotbollsspelare. De som flyttar lämnar i regel för en ännu tuffare konkurrens utomlands.

Thomas Bodström: Nej, jag tycker att det är bra, roligt och berikande. När jag spelade fanns det nästan inga utländska spelare i allsvenskan. Det var bara några få från Norden. Som förälder måste man tänka sig för innan man skickar 15–16-åringar till andra länder, men det är en fantastisk möjlighet att lära sig spanska, franska eller något annat språk.

Jyri Backman: Det är klart att de tar plats för de unga talangerna, men har man arbets- och uppehållstillstånd i Europa är det inget att göra åt. Det är fri rörlighet och svårt att begränsa.

Stefan Lundin: Ja, om talangerna inte erbjuds kontrakt med A-truppen är det lätt att lockas utomlands. Min hållning är att klubbarna måste ha större tålamod när det gäller övergången från junior till senior. En svensk spelare är, enligt all forskning, inte fullvuxen förrän han är 21 år.

Tror du, vilket påstås, att vissa agenter har köpt eller kommit över sina licenser genom kontakter?

Karl-Erik Nilsson: När det gäller de som har fått licens av Svenska fotbollförbundet kan jag direkt säga att så inte är fallet. Alla agenter har genomgått prov och en oberoende lämplighetsprövning. Vi måste också kunna utgå från att andra Fifa-förbund hanterar detta på ett seriöst sätt.

John Alvbåge: Ja, varför skulle det inte förekomma? Alla fuskar i samhället och agenter kanske inte är de ärligaste människorna.

Kent Carlzon: Jag vill inte spekulera i det eftersom jag aldrig har hört talas om det tidigare.

Robert Laul: Om man kan köpa ett förfalskat pass är det klart att man köpa en falsk agentlicens. Det är inte unikt för agentbranschen.

Thomas Bodström: Det har jag inte hört, så jag kan inte uttala mig om det.

Jyri Backman: Inte hos S2venska fotbollförbundet. Där sköts det ”by the books”, så att säga. Vad som sker i andra delar av världen vet jag inte, men här har Fifa en viktig funktion genom att skärpa regelverket och tillsynen på de nationella förbunden.

Stefan Lundin: Ingen aning, med för att slippa en sådan ryktesspridning och diskussion är det ingen orimlig begäran att man skriver provet i det land man bor och bedriver verksamheten. Det är ett logiskt och vettigt förslag som kan vara något att driva.

Ser du ett problem i att flera personer i svensk fotboll sitter på dubbla stolar? Johan Strömberg, ordförande i AIK, hjälper Anna Pohjanens klienter. Carl Fhager, Patrick Mörks närmaste man, ingår i Göteborgs fotbollförbunds disciplinutskott. Stefan Alvén satt i förbundets besvärsnämnd när han var sportchef i Djurgården.

Karl-Erik Nilsson: Namnen du nämner kan svensk fotboll väldigt väl och gör en bra insats för sportens bästa. Jag utgår från att de följer vårt regelverk och avstår från beslut om de hamnar i jäv.
I det avseendet, att kompetent folk efterfrågas att medverka i olika roller, är det kanske ingen skillnad mellan fotbollen och andra branscher.

John Alvbåge: Det är intressanta uppgifter och bra att sådant här uppdagas. Det låter inte bra. Samtidigt är jag inte förvånad.

Kent Carlzon: Uppriktigt verkar det konstigt. Det är enklare om du har en uppdragsgivare och ett uppdrag. Jag skulle aldrig sätta mig i en situation där jag kan komma i en
intressekonflikt med mig själv.

Robert Laul: Så klart. Den som hävdar något annat ljuger. Men det går helt i linje med förbundets ”låtsas som det regnar”-attityd till de här frågorna.

Thomas Bodström: Dubbla stolar är inget problem i sig, till skillnad från dubbla intressen. Då, när det gäller intressekonflikter, gäller jävsreglerna.

Jyri Backman: Det är inte acceptabelt att sitta på dubbla stolar. Då blir det alltid tveksamheter och rykten kan uppstå. Förbundet kanske får skärpa tillsynen även där.

Stefan Lundin: Det handlar om trovärdighet. Jag känner inte Johan men har stort förtroende för Carl Fhager och Stefan Alvén, som jobbar för fotbollens bästa. Samtidigt har jag förståelse för dem som problematiserar det, som kan lyfta fram det som en besvärande situation och olägenhet.

Fifa påstår att endast 30 procent av alla övergångar sköts av licensierade agenter. Därför överväger de att
skrota agentlicensen. Är du för eller emot?

Karl-Erik Nilsson: Svenska fotbollförbundet anser att systemet bör bevaras. Släpper man det helt fritt blir det med all säkerhet fler lycksökare som kan tänka sig att kringgå regler, kanske mänskliga rättigheter, och det är inte bra för fotbollen.

John Alvbåge: Emot. Det kanske är en konstig jämförelse, men man måste ju ta körkort för att få köra bil. Utan det skulle det bli trafikkaos, och utan agentlicensen finns risken att det blir ett jävla kaos inom fotbollen.

Kent Carlzon: Med ett fungerande konstrollsystem är jag emot, med ett inte fungerande kontrollsystem är jag för.

Robert Laul: Emot. Precis som för mäklare, advokater, journalister och andra yrken behövs en övergripande instans med tillsynsansvar. I fotbollens värld är detta tyvärr mycket av en papperstiger. Det ska man rätta till.

Thomas Bodström: Jag är för agentlicensen så länge det finns agenter. Försvinner licensen blir det ännu fler som det inte finns någon tillsyn över, och det är helt fel väg att gå.

Jyri Backman: Ambitionen att försöka reglera är bra, men siffrorna kan stämma.
I flera fall kan man fråga sig varför spelarna, och i vissa fall tränarna, behöver agent. Det viktiga är att få juridisk hjälp vid behov, och man kan kontakta advokat i stället för att betala del av sin lön till agent. En konsekvens kan bli att agentlicensen försvinner. Om licensen blir kvar är det angeläget att skärpa tillsynen och sanktionerna.

Stefan Lundin: Vi är en del av en kedja med kriminalitet och otillåtna medel. Det finns mycket pengar inom fotbollen, så det tro fan att den lockar folk som inte har där att göra. Kämpa mot det, då. Upp på barrikaderna och slåss. Vi kan inte lägga ned motståndet.

Sportbladet har under sex dagar granskat agentbranschen och agenterna som agerar på den svenska spelarmarknaden.

Så här tycker några av agenterna själva om Sportbladets granskning:

JOHN THORNBERG, AGENT

”Det har varit genomgående intressant läsning och har gett en hel del matnyttigt för mig som agent. Just nu läser jag en bok som handlar om agenter i de stora amerikanske sporterna, med fokus på NFL och NBA. Agenterna målas även där delvis upp som oseriösa och pengafokuserade utan hjärta och med ett kortsiktigt arbetssätt. Det verkar som om agenters generellt sett dåliga rykte är något som gäller oavsett sport och oavsett land. Om ovanstående resonemang stämmer borde det innebära att det går att göra skillnad. Samtidigt vill man ju inte att en spelare ska välja agent på grund av att alla andra agenter på något sätt är olämpliga utan mer för att de tycker att den agenten de väljer är riktigt bra. Lite på samma sätt som att du önskar att din tjej väljer dig för att hon verkligen är förälskad i dig, inte för att hon tycker att du är minst dålig av alla killar hon kan välja mellan.”

MARTIN BACH, AGENT

”Tack för en bra serie. Att det finns aktörer utan agentlicens är en sak. Värre är det faktum att svenska elitklubbar gör affärer med personer utan licens och inte följer de regler som förbundet har satt upp. För mig som har licens och kan jobba på rätt sätt är det ett slag i ansiktet även om jag visste att jag gav mig in i en skitig bransch. Jag kan bara jobba hårt och ärligt och drivas av kärleken och passionen till fotbollen. På lång sikt är jag säker på att lyckas.”

 MALIK SESAY, TRÄNARE I IFK TRELLEBORG

”Ämnet är bra och det krävs en djupare granskning av agenter överlag. Jag tycker att Aftonbladet skulle ha varit ännu tuffare, för det är många spelare som far illa på grund av pengahungriga agenter som inte är ärliga och jobbar endast för sig själva. Det krävs ett gemensamt krafttag av Fifa och klubbarna mot detta.”

MARCO SALVATORE, AGENT

”Ni har gjort ett bra jobb och fått fram mycket information. Jag visste inte att det fanns så många personer som jobbar med fotbollen i Sverige. Många av dem har jag aldrig stött på. Däremot har jag träffat massor av fejk-agenter.”

AMOR SADKI, AGENT

”Det är bra att det har blivit en debatt. Det finns många oseriösa sportdirektörer och agenter som ordnar olika typer av överföringar till konton utomlands. De vill bara ha publicitet och pengar och kan vara mycket farliga för fotbollens framtid. Förhoppningsvis har de som fuskar bara en kort tid i den här branschen. En seriös agent som älskar sitt jobb kan inte acceptera denna verksamhet och spelarna måste vara försiktiga med vem de tecknar ett avtal. Det var därför, för att jag inte tillhör dessa kretsar, som jag lämnade Sverige. Jag har aldrig fuskat med en spelare eller med en klubb.”

AZAD DEMIR, AGENT

”Väldig bra reportageserie. Jag kan tänka mig att många är nyfikna på den vanligtvis ’hemliga’ och ’mystiska’ agentverksamheten och läsarna har fått en inblick. Tyvärr förmedlas ingen helhetsbild av agenter och deras arbetsuppgifter. För mycket fokus har lagts på vissa agenters tvivelaktiga handlingar, vilket har lett till att en agents huvudsakliga uppgifter har hamnat i skymundan. Dessutom hade jag gärna sett en intervju med en etablerad svensk fotbollsspelare som berättar om sin syn på agenter. Då hade nog den här granskningen gett en mer rättvis bild av vår verksamhet.”

NIKLAS STRAND, AGENT

”Jag välkomnar debatten. Att det finns vägar att gå runt Fifas regelverk är orättvist mot oss agenter som driver bolag och jobbar enligt reglerna. Det gör också licensen onödig, samtidigt som den är superviktig för spelaren och den seriöse agenten. Kanske borde alla scouter och tekniska rådgivare också ha en licens.”

Lars T. Peterson, som var agent och ekonomisk rådgivare åt Tomas Brolin och en rad andra landslagsspelare, erkände att han mutat klubbdirektörer och lurat skattemyndigheterna på miljonbelopp.

Nu har 58-åringen bytt efternamn och flyttat till Spanien – samtidigt som han har skulder på närmare fyra miljoner kronor hos kronofogden.

– Jag blir förbannad när jag tänker på hur han utnyttjade mig. Hoppas att han inte lurar någon annan där nere, säger Klas Ingesson.

Sommaren 1986 flyttade Vincenzo Morabito till Sverige. 25-åringen hade studerat nordiska språk i Italien och fördjupade sina kunskaper på Göteborgs universitet, där han skrev en uppsats om journalisten och författaren Stig Dagerman.

Gunnar Larsson, det förra kommunalrådet som 1982–2001 var ordförande i IFK Göteborg, kom i kontakt med den unge italienaren genom Hans Olsson, en tjänsteman i Göteborgs stad som var Morabitos kontaktman.

– Han berättade att Vincenzo gillar fotboll, att hans pappa var engagerad i Lazio och att han kunde hjälpa till när vi skulle åka till Italien. Så blev det. Varje gång vi skulle åka dit bad vi Vincenzo följa med som tolk och guide. Han åkte med i bussen och var med på ledarmiddagar, berättar Gunnar Larsson.

Lantz fick konkurrens

Vincenzo Morabito blev en del av Sveriges dominerande klubb 1987, då ”Blåvitt” mötte Inter i Uefacupen. Han lärde känna spelare efter spelare, fick liknande uppdrag av Svenska fotbollförbundet och startade 1990 Scanditalia Promotion, en enskild firma som erbjöd dubbning, översättningar och, framförallt, konsulttjänster inom idrotten.

Börje Lantz var länge Sveriges enda fotbollsagent, men plötsligt hade den cigarrökande skåningen fått en konkurrent värd namnet.

Morabito tog klient efter klient, men italienaren hade begränsade ekonomiska kunskaper och behövde en kumpan som kunde hjälpa spelarna med investeringar.

Valet föll på Lars T. Peterson från Norrköping. Han hade jobbat som försäkringsmäklare på Skandia och drev sedan 1988 Peterson & Peterson Financial Services AB med sin dåvarande fru.

Lars T. var en stor IFK Norrköping-supporter, fick 1990 nyförvärvet Tomas Brolin som kund och hittade genom honom en gräddfil in i landslaget. Snart kunde han räkna in spelare som Jonas Thern, Stefan Schwarz och Klas Ingesson i kundregistret och i flera fall var det han som skötte förhandlingarna.

Ingesson minns hur han sammanfördes med Lars T. Peterson under en landslagssamling i början av 1990-talet. En bild av en världsvan man med långt hår och ännu längre rock poppar upp i hans huvud.

– Han såg ut som en finanshaj och kunde prata för sig. Han hade koll på allt, uppträdde som om han ägde världen. Jag var ung, hade fått en massa pengar och visste inte vad jag skulle göra med dem, säger Klas Ingesson, som hade inlett sin proffsresa i belgiska Mechelen.

”En jävla middag”

Något år senare träffades Lars T. Peterson och Ingesson med respektive i Bryssel. Rådgivaren hade bokat bord på en lyxrestaurang vid Grand Place, där sällskapet njöt av champagne och dignande skaldjursplatåer.

– Det var en jävla middag. Sedan reste han sig bara och gick därifrån med sin fru. Där satt jag med en nota på 7 000–8 000 kronor. Jag och ”Vicky” bara tittade på varandra. Hans uppträdande gjorde mig misstänksam: ”Jaha, är det så här han vill ha det, att jag ska stå för allt?” Jag var ung och naiv och trodde att han ville mitt bästa, men det sket han fullständigt i.

Misstankarna fick Klas Ingesson att be en släkting gå igenom Lars T. Petersons hantering av proffsmiljonerna. VM-bronshjälten blir fortfarande arg när han tänker på sin rådgivare och har bittert ångrat att han gav Lars T. fullmakt till sina konton.

– Jag ville ha tre-fyra pensionsfonder med liten risk men hade i själva verket 28 fonder. För att få provision på placeringarna hade han köpt och sålt, köpt och sålt. Han hade inställningen att sno åt sig så mycket som möjligt. Det var lurendrejeri. Han brydde sig inte om vad jag sa utan gjorde vad som var bra för honom. Vi spelare var blåögda, men inte mer dumma i huvudet än att vi blev misstänksamma, säger Klas Ingesson.

Krävdes på pengar

Lars T. Peterson och Vincenzo Morabito startade 1992 Scanditalia Promotion Ltd i Dublin. Irland var då ett lågskatteland, vilket förklarar varför spelarnas sign on-bonusar hamnade i bolaget. Duon tjänade stora pengar och skaffade vanor därefter. Lars T. var bilintresserad, gled runt
i en guldfärgad Mercedes SL 350 och flyttade i september 1993 efter Stefan Schwarz till portugisiska badorten Cascais, där han bodde i ett drygt år.

– Vi var många som behövde hjälp, och så lurade han oss allihop. Han levde sitt liv med våra pengar, säger Klas Ingesson.

Spelare efter spelare bröt samarbetet med Lars T. Peterson. Värst drabbades Stefan Schwarz, som inte fick ut en sign on-bonus på 2,6 miljoner kronor från bolaget på Irland. 1996, samma år som Scanditalia Promotion Ltd likviderades, tog Herbert Schwarz, Stefans far, med sig två män som visade sig ha kopplingar till Hells Angels till familjen Petersons flådiga villa vid Fregattvägen i Kolmården. Syftet med hembesöket var att få Lars T. att skriva på ett skuldebrev.

Pappan greps misstänkt för olaga hot och försök till olaglig  indrivning, men det väcktes aldrig något åtal eftersom chefsåklagaren Göran Friberg drog slutsatsen att Lars T. Peterson ljugit ihop en historia om intrång och hot.

Längst varade samarbetet med Tomas Brolin, men 2000 fick Lars T. sparken som försäljningschef på Twinnovation AB, bolaget bakom det omtalade dammsugarmunstycket.

Dömdes till skadestånd

Gunnar Jansson, som har haft styrelseuppdrag i stora företag som ABB, Borealis och finska oljebolaget Neste, satt under några år i Twinnovations styrelse och kom då i kontakt med Lars T. Peterson. Han minns att Brolins rådgivare vid ett tillfälle hyrde ett privatplan till en företagsaktivitet i Örnsköldsvik och lät bolaget ta hand om notan.

– Han arbetssätt är väldigt olikt det jag är van vid från svenska företag och styrelsearbete. Hans och hans kollegors verksamhet är inget jag vill vara engagerad i, säger Gunnar Jansson.

När Lars T. tvingades bort från Twinnovation började han jobba för en av företagets underleverantörer, som sålde dammsugarmunstycken genom Doppio International AB. Brolin och hans kumpaner anklagade företaget för att kopiera deras produkter och vann 2011 ett mål i Stockholms tingsrätt. Domen tvingade tillverkande moderbolaget Polyplug AB och Doppio International AB, där Lars T. Peterson var marknadsansvarig, att betala 2,5 miljoner kronor i skadestånd och kassera 7 000 kopior.

Inte bara spelare och affärskollegor utan även rättsväsendet har haft synpunkter på Lars T. Peterson, som förekommer under tolv avsnitt i belastningsregistret. Så sent som den 25 maj i år dömdes han av Norrköpings tingsrätt till villkorlig dom och böter för bokföringsbrott.

I förhör berättade Lars T. att han, genom enskilda firman Expensive Cars in Soderkoping, förmedlat bilar från Tyskland som han sedan sålt via Blocket. Han förnekade brott, påstod att det var en hobbyverksamhet och att han därför inte var bokföringsskyldig.

Åklagaren, å sin sida, hänvisade till en skatterevision som visar att Lars T. Peterson från den 1 januari 2005 till den 30 juni 2006 tog emot 5 146 472 kronor för bilköp och ytterligare 67 200 kronor i arvoden.

”Glad att det tog slut”

Det var inte första gången Lars T. dömdes för bokföringsbrott. Samma sak hände 2007, då han även fälldes för skattebrott.

– Jag är jävligt glad att vårt samarbete tog slut så fort som det gjorde. Det hade inte varit hälsosamt att vara med honom för länge, säger Klas Ingesson.

Han är en av ytterst få klienter som vill prata om Lars T. Peterson i dag.

”Tyvärr har jag inget att kommentera angående det ärendet”, skriver Tomas Brolin i ett sms.

– Jag har alltid haft en professionell relation till mina agenter och har svårt att uttala mig. Jag har gjort mitt på planen och de har skött sitt utanför. Jag vet inte hur de har jobbat, säger Stefan Schwarz.

Han var ju skyldig dig över två miljoner kronor.

– Det vet jag ingenting om.

* * *

Det var länge tyst om Lars T. Peterson, men i november 2008 blev han omskriven i en rad svenska tidningar. Anledningen var en kommande bok, i vilken han skulle avslöja allt om sin roll i den smutsiga agentbranschen. Författaren Marcus Birro, som är krönikör på Expressen, skulle hjälpa honom att skriva.

– Han kom fram när jag bodde i Norrköping och hade en massa historier att berätta. Jag visste
inte hur jag skulle hantera allt material och när Expressen ansåg att det inte fanns tillräckligt mycket mark under fötterna rann det ut i sanden, säger Birro fyra år senare.

Lars T. lyckades ändå skapa rubriker som ingen förlagsanställd kunde missa: ”Betalade 355 000 kronor på toaletten. Agenten om mutaffärerna: Kolsvarta pengar”, skrev Sportbladet.

Betalat ledare

Lars T. Peterson berättade att han betalat klubbledare för att de skulle ta emot spelare från hans och Morabitos stall. George Graham, Arsenals dåvarande manager, ska 1994 ha fått 30 000 pund i samband med värvningen av Stefan Schwarz. Sedelbuntarna överlämnades på en herrklubb i centrala London och Lars T. klädde minnesbilder i ord:

– På herrtoaletten började han räkna pengarna på toalettlocket. Sedan satte han in pengarna på sitt konto.

Lars T. hävdade att han 1992 bearbetade Napolis klubbdirektör Giorgio Perinetti på ett liknande sätt, för att klubben skulle värva Jonas Thern från Benfica. Italienaren ska ha fått 350 000 kronor på en bensinstation utanför Göteborg. Förre IFK Norrköping-spelaren Jan Hedén, som jobbade för Lars T. 1989–1992 och sammanförde honom med Brolin, fick uppgiften att åka till den där Shell-macken och överlämna en portfölj.

– Det kan stämma, men att det var pengar inblandade tänkte jag inte på då. Jag fick ofta uppdrag att leverera papper till den och den, säger Hedén, 52.

Lurat myndigheterna

Upplevde du Lars T. Peterson som seriös?

– Ja, Lasse var kunnig, men ekonomiskt finns kryphål och på den nivån var jag aldrig inblandad.

Lars T. Peterson berättade vidare hur han och Morabito lurat skattemyndigheterna genom att placera runt 150 miljoner av spelarnas bonusar i bolaget på Irland och i andra lågskatteländer.

– Vi skickade pengarna till olika skatteparadis – tax havens. På Irland och Cypern bildade vi bolag, överallt. Därigenom slussade vi pengarna.

Agenten med det redan tvivelaktiga ryktet medgav att mutor och skattefiffel plågat hans samvete, men han var inte direkt ångerfull.

– Jag har spelat efter spelets regler. Det var givetvis olagligt och fel, men det var så branschen fungerade.

Tillgångar: 224 kr

Vad som aldrig framkom i intervjuerna var hans privata ekonomiska situation. Lars Tonny Pettersson, som var hans fullständiga namn, med firma Rådgivningsbyrån i Norrköping sattes den 4 juli 2007 i konkurs vid Norrköpings tingsrätt.

Enligt konkursbouppteckningen hade han skulder på 3 641 048 kronor. Tillgångarna uppgick till 224 kronor och 42 öre.

* * *

Vincenzo Morabito lämnade 1993 lägenheten vid Danska vägen i Göteborg och flyttade till Århus. Ett par år senare bröt han med Lars T. Peterson och började samarbeta med Roger Ljung, som tog Fifa-licens direkt efter karriären, och landsmannen Claudio Vigorelli.

Den i dag 52-årige italienaren jobbar fortfarande som agent, numera med utgång från Siena. Han startade 1997 Fimo Sport Promotion tillsammans med Vinicio Fioranelli och styrde 2005–2010 The First Artist Company, en av Europas största agentfirmor som företräder Emmanuel Adebayor och Andrej Arsjavin och skötte Fredrik Ljungbergs övergång från Chicago Fire till Celtic.

Lars T. Peterson sökte lyckan på egen hand, registrerade 1995 agent- och promotionfirman QTX Rådgivning AB och jobbade vidare med Tomas Brolin. Han tillbringade halva år 2000 i London, där han genom Twinntech Europe Ltd skulle sälja in Brolins dammsugarmunstycken på den brittiska marknaden.

3,7 miljoner i skulder

2004 var han också skriven utomlands, på en adress i Riga. I Sverige har han sedan sekelskiftet bott i Loddby Bro utanför Söderköping, i en herrgårdsflygel i Bråxvik på Vikbolandet och på åtta olika adresser i Norrköping.

– Det var flera år sedan jag träffade honom och då morsade vi bara på stan, säger Jan Hedén.

Lars T. Peterson har i dag skulder på totalt 3 712 908 kronor hos kronofogden och ytterligare två fordringsägare, Blocket och Hyresbostäder i Norrköping, har ansökt om betalningsförelägganden. Han saknar utmätningsbara tillgångar, men Klas Ingesson tror inte att det går någon större nöd på hans förre rådgivare.

”Fick en jättechans”

Lars T. bytte efternamn i augusti 2011 och utvandrade fyra månader senare till en liten stad i södra Spanien. Det sägs att han har hittat ett nytt jobb, som fastighetsmäklare. Området där han hyr en postbox har, enligt Svenska föreningens ordförande, ”väldigt fina villor och lägenhetskomplex med butiker”.

– Han fick en jättechans att skaffa sig ett bra liv och så gjorde han som han gjorde. Jag hoppas att han inte lurar någon annan där nere, säger Klas Ingesson.

Stefan Holm

Fotnot: Sportbladet har genom anhöriga, brevledes och via advokater som företrätt honom i rätten försökt att komma i kontakt med Lars T. Peterson, dock utan att lyckas.

LANDSLAGETS SPELARE VAR DERAS KUNDER

(Klienter hos Vincenzo Morabito och/eller Lars T. Peterson)

• Lasse Eriksson
• Kennet Andersson
• Jonas Thern
• Tomas Brolin
• Klas Ingesson
• Patrik Andersson
• Stefan Rehn
• Glenn Strömberg
• Jörgen Pettersson
• Christian Karlsson
• Stefan Pettersson
• Thomas Ravelli
• Roger Ljung
• Roland Nilsson
• Joachim Björklund
• Henrik Bertilsson
• Niclas Kindvall

• Börje Lantz, från Tomelilla, var Sveriges första kända fotbolls-agent och gick under smeknamnet ”Mr 10 procent”. Skåningen, som bodde i Rio de Janeiro under tolv år och senare bosatte sig i portugisiska Cascais, jobbade nära Malmö FF och hade en rad kända klienter: Mats Magnusson, Robert Prytz, Staffan Tapper, Jonas Thern, Martin Dahlin, Johnny Ekström, Dan Corneliusson, Sven-Göran Eriksson, Stefan Schwarz och Glenn Strömberg. Lantz, som hade ett förflutet som reporter på Södra Skåne, Kvällsnytt och Aftonbladet, avled på ett sjukhus i Rio de Janeiro 1999. Han blev 67 år gammal.
• Intresset för Fifa-licensen, som infördes 1995, var inledningsvis väldigt lågt. Det förklaras med att depositionsavgiften på 200 000 schweizerfranc, motsvarande 1,5 miljon kronor, hade en avskräckande effekt.
• Anders Wallstén blev 1995 Sveriges första licensierade agent, via förbundet i Schweiz. Roger Ljung och Claes Elefalk var de första agenterna som fick sina licenser genom Svenska fotbollförbundet. De blev godkända efter ett muntligt förhör i fotbollsjuridik, som hölls av förbundets dåvarande tävlingschef Anders Brulin.
• Lars T. Peterson verkade utan agentlicens. Han skickade 1995 in en ansökan till Svenska fotbollförbundet, men återkallade den när det blev dags för förhör.
• Kent Carlzon, som drev Carlzon Sport Agency AB och representerade spelare som Anders Svensson, Stefan Selakovic och Petter Hansson, är den ende svensk som har suttit i fängelse för brott kopplade till agentverksamheten. 2008 dömdes 60-åringen, som 2001–2005 gömde 5,5 obeskattade miljoner på ett konto i Luxemburg, till två års fängelse för skattebrott, försvårande av skattekontroll och bokföringsbrott. Göteborgs tingsrätt gav honom även näringsförbud, vilket gäller till den 31 januari 2013. I samband med rättegången tog fransmannen Fabrice Picot över många av klienterna. Carlzon är i dag tillbaka inom fotbollen, som sportchef i Örgryte.
• En rad licensierade svenska agenter har kommit och gått genom åren: Jens Aronsson (JA Sports), Samuel Edoh (Autostrada Agents), Christian Ekoka (Chris Ekoka Soccer Consultant), Jan Grigo (Talent 11 Invest), Gunnar Grynner (Football Management Sweden), Anders Carlsson (IMG), Kent Carlzon (Carlzon Sport Agency), Anders B. Johansson (ESS-Management), Ivar Lidén (E.I.F. ), Torbjörn Pettersson (Advokatfirman Abersten), Suleman Saleemi (Swedish Agency Group), Håkan Sandberg (Magnusson Wahlin Advokatbyrå och Maqs), Glenn Schiller (Glenn Schiller Leisure Group) och Stefan Schwarz (Stefan Schwarz Pro-Sports). Några av dem är fortfarande involverade inom fotbollen. Anders Carlsson, som företrädde en ung Zlatan Ibrahimovic, jobbar i dag som fotbollsansvarig inom Kentaro-gruppen. Han har varit stationerad i Brasilien och jobbar nu med utgång från London.

Sportbladet har under flera dagar granskat fotbollsagenterna på den svenska marknaden.

Nu har du chansen att tycka till om vår granskning.

Lämna dina synpunkter i kommentarsfältet nedan eller mejla vår reporter Stefan Holm.

Ingen sökande blev godkänd på Svenska fotbollförbundets senaste agentprov.

Antalet agenter fortsätter ändå att öka eftersom allt fler tar Fifa-licens utomlands.

– Det är klart som fan att flera av dem har köpt sin licens, säger en av Sveriges ledande agenter.

I ett försök att få bort svarta pengar och oseriösa aktörer från transfermarknaden införde Fifa agentlicensen 1995. Provet, som anordnas två gånger om året, är delvis skrivet på något av de fyra officiella Fifa-språken, engelska, franska, spanska eller tyska, och består av 20 frågor. För att bli godkänd krävs minst 14 rätt.

– Det är inte enkelt. Av tio-tolv som skriver provet brukar bara en eller två bli godkända, säger Göran Blomgren, ansvarig för Svenska fotbollförbundets licens- och övergångsgrupp.

Alla kuggades

Vid den senaste provskrivningen, den 27 september, kuggades samtliga elva sökanden. Antalet agenter fortsätter ändå att växa eftersom alltfler ordnar arbetstillstånd utomlands.

Sportbladets granskning visar att minst 19 agenter med utländsk licens har intressen på den svenska spelarmarknaden. Merparten av dem är bosatta i, eller har varit skrivna i Sverige.

Flera agenter som har licens via Svenska fotbollförbundet misstänker att vissa konkurrenter har kommit över sina licenser utan att skriva något prov.

”Det är glasklart”

– Minst fyra av dem med utländsk licens, kanske hälften, har köpt eller kommit över sina licenser tack vare kontakter. Det finns inga bevis, men för mig är det glasklart. Många har misslyckats med provet i Sverige. Då ska man vänta ett halvår till nästa skrivning, men redan ett par månader senare kan de ha licens från ett annat förbund. Vissa av dem ser jag som banditer, säger en av agenterna.

”Har hört ryktena”

– Jag blev förundrad när en agent som skrivit agentprovet flera gånger i Sverige och alltid blivit underkänd plötsligt fick licens från ett annat land. Provet lär ju inte vara lättare där, säger en annan agent.

Magnus Erlingmark, generalsekreterare i Spelarföreningen, är inte förvånad över misstankarna.

– Jag har hört rykten om det, att man kan köpa sin licens, säger han.

Stefan Holm

SÅ BLIR MAN FIFA-AGENT

Misstankarna bygger på fördomar.

Lamine Touré, som har agentlicens via förbundet i Guinea, drar slutsatsen.

– Jag är inte chockad och blir inte upprörd. Som halvafrikan i Sverige har jag varit med om värre saker än det här, säger han.

Fifa-licensen är global och ger innehavaren rätt att jobba över hela världen. Det hindrar inte att flera svenska agenter är misstänksamma mot konkurrenter som har licens utfärdade av utländska fotbollsförbund.

Lamine Touré, från Malmö, tog sin licens via förbundet i Guinea, som är hans pappas födelseland. Lamine är själv medborgare i det västafrikanska landet och hoppas kunna bygga upp fotbollsakademier i samarbete med det nationella förbundet.

– Jag har ett förhållande till förbundet där, till skillnad från det svenska. Jag vet inte vad misstankarna bygger på, men fördomar till andra länder och kulturer är det första jag kommer att tänka på. Jag känner inte till agenterna på listan och tar ingen i försvar, men det här är bara löjligt. ”Sverige är bästa landet. Här förekommer inga dumheter, till skillnad från i andra länder. I Sverige finns ingen korruption.” My ass! Jag vet vad vissa agenter tycker om mig, men det bryr jag mig inte om, säger Lamine Touré.

”Hört samma sak”

Hasan Cetinkaya fick sin agentlicens genom det turkiska fotbollförbundet.

– Jag har anknytning till Turkiet, kan kulturen och språket och kommer lättare in i klubbarna där. Turkiet är dessutom ett stort fotbollsland med en större marknad och större pengar, säger han.

Vad har du att säga om påståendet att agenter kommer över licenser på tvivelaktiga sätt?

– Jag har hört samma sak om många svenska agenter, att de har gått den vägen. Alla snackar i den här branschen, säger Cetinkaya.

Stefan Holm

Enligt Svenska fotbollförbundets förteckning finns det i dagsläget 36 licensierade agenter i Sverige. Det verkliga antalet är betydligt större än så.

Ytterligare 19 personer, med licens från utländska förbund, har intressen på den svenska spelarmarknaden. Av dessa är inte mindre än åtta bosatta i Sverige.

• FABIO ALHO (HOLLAND)

• Ålder: 39 år.
• Bor: Haarlem, Holland.
• Bolag: Prof Partners International.
• Ur kundregistret: Amin Affane, Chris David, Dino Islamovic, George Mourad, Martin Smedberg-Delance, Christian Wilhelmsson, Alexander Östlund.
• Bakgrund: Började arbeta för kusinen Mino Raiola 1999 och startade egen agentfirma året därpå. Fabio har jobbat med svenska spelare sedan 2003, då han tog Christian ”Chippen” Wilhelmsson från Stabaek till Anderlecht. Det är holländaren och hans svenske samarbetspartner Adnan Huseincehajic som har hittat Premier League-klubbar åt Muamer Tankovic, Dino Islamovic och Amin Affane.

• ABDURRAHIM BAYINDIR och MEHMET BEKIR BAYINDIR (TURKIET)

• Ålder: 31 år/24 år.
• Bor: Stockholm/Mersin, Turkiet.
• Inkomst: 224 346 kronor/0 kronor (2011).
• Bolag: Assist Sport Solutions.
• Ur kundregistret: Jobbar i huvudsak med klubbar.
• Bakgrund: Bröderna Bayindir, som båda har Fifa-licens, samarbetar med BMA Group och försöker hitta utländska klubbar åt den svenska agentfirmans klienter. Deras äldre bror, den på Hönö bosatte Abdurrahman Bayindir, har ett förflutet som sportchef i Gaziantepspor Kulübü och fungerar som rådgivare. Assist Sport Solutions, bildat 2009, samarbetar även med holländska Mutlu Sports, som organiserar träningsläger och vänskapsmatcher.

• FABRICE BODO (ENGLAND)

• Ålder: 34 år.
• Bor: Okänt.
• Inkomst: 115 300 kronor (2010).
• Bolag: BA International Relations.
• Ur kundregistret: Inga kända klienter.
• Bakgrund: Brittisk medborgare som flyttade till Sverige 2008. Fabrice, som bodde i Solna, startade 2010 en enskild firma som jobbar med konsultverksamhet. Han utvandrade i juli i år och hade då en skatteskuld på 15 700 kronor. Även Eurocard har vänt sig till kronofogden angående ett krav på 60 144 kronor.

•  CARLOS CARVALHO (KANADA)

• 

  Ålder: 55 år.

• Bor: North Bay, Kanada.
• Företag: CTS Sports Management International.
• Ur kundregistret: Johanna Almgren, Kosovare Asllani, Admir Bajrovic, Sven-Göran Eriksson, Tom Petterson, Viktor Sköld, Petrit Zhubi.
• Bakgrund: Carvalho, som är fotbollsfostrad i portugisiska SC Beira-Mar, företräder Sven-Göran Eriksson i vissa länder och driver CTS-SMI tillsammans med Gustavo Zayas, som har varit tränare i Paraguay, Japan och Brasilien. I Sverige representeras företaget sedan 2011 av Mentor Zhubi, som är rådgivare åt ett tiotal spelare och tränare. 28-åringen, som har spelat för Örgryte, Västra Frölunda, isländska Leiknir, Assyriska BK och Oddevold, startade nyligen VMC Group AB, som ska bedriva agent- och konsultverksamhet. Bakom bolaget står även två andra fotbollsprofiler som ska ansvara för scoutingen, Arash Bayat och Erkan Saglik.

• HASAN CETINKAYA (TURKIET)

• Ålder: 35 år.
• Bor: Benaguasil, utanför Valencia, Spanien.
• Inkomst: 180 000 kronor (2010).
• Bolag: HCM Sport Agency AB.
• Omsättning/resultat: 109 439 kronor/-98 030 kronor (2011).
• Ur kundregistret: Nordine Ambrabat, Walid Atta, Rasmus Bengtsson, Mervan Celik, Johan Dahlin, Jimmy Dixon, Emil Forsberg, Eddie Gustafsson, Linus Hallenius, Diomansy Kamara, Emir Kujovic, Robert Mirosavic, Rawez Lawan, Marcus Olsson, Martin Olsson, Isaac Promise, Robin Quaison, Loret Sadiku, Isak Ssewankambo, Hervé Tum, Piere Webo, Kamil Zayatte, Vladica Zlojutro.
• Bakgrund: Före detta spelare som har representerat IFK Norrköping, Landskrona, Assyriska och Trelleborg. Avslutade karriären 2008 och började samma år jobba för Oliver Cabrera. De representerade varsin klubb i den omtalade Linus Hallenius-affären, men Cetinkaya poängterar att han vid tillfället startat eget bolag och avslutat samarbetet med Cabrera. Han är skriven i Spanien, men överväger att bosätta sig i Turkiet.

• DIRK FRANKE (TYSKLAND)

• Ålder: 42 år.
• Bor: Göteborg.
• Inkomst: 3 840 kronor (2010).
• Underskott av aktiv näringsverksamhet: 433 620 kronor (2010).
• Bolag: Magic Sports Promotion.
• Ur kundregistret: Andreas Dahlén, Richard Ekunde, Stefan Gislason, René Makondele, Mame Niang, Emin Nouri, Jakob Olsson, Gilles Ondo, Johan Patriksson, Vitali Rodionov, Sergei Rusetskiy, Dzyanis Sashcheka, Viktar Sokal, Pavel Zavadil.
• Bakgrund: Flyttade till Göteborg vid millennieskiftet, då han jobbade som konsult på it-företaget HiQ. Franke fick agentlicens 2002 och startade samma år Magic Sports Promotion. Företaget jobbar mest med spelare från Östeuropa och har kontor även i Minsk. Dirk blev omskriven 2011, då han påstods representera Alexander Gerndt, Anders Svensson, Mervan Celik, Mikael Lustig, Niklas Hult och Linus Hallenius. Huvudpersonen hävdar att han aldrig uppgett sig företräda någon av spelarna, att någon utomstående lade till spelarna under hans namn på www.transfermarkt.de. Året dessförinnan skulle han möta René Makondele i Göteborgs tingsrätt, men parterna gjorde upp i godo.

•  MIRALEM JAGANJAC (BOSNIEN-HERCEGOVINA)

• Ålder: 29 år.
• Bor: Sarajevo, Bosnien och Hercegovina.
• Bolag: Dea.
• Ur kundregistret: Astrit Ajdarevic, James Frempong, Nordin Gerzic, Nedim Halilovic, Shpetim Hasani, Ali Jasim, Alexander Kacaniklic, David Myrestam, Nebojsa Novakovic, Vladimir Sudar, Armin Tankovic, Kevin Walker, Patrick Walker, Robert Walker.
• Bakgrund: Flydde kriget i forna Jugoslavien med sin familj och hamnade 1992 i Hedemora, där han började spela fotboll. Flyttlasset gick senare till Malmö, där ”Miro” lärde känna Adnan Huseincehajic. De scoutade åt brittiska S3 Sports Management innan de fick Fifa-licens och startade egna verksamheter. ”Miro” är sedan 2010 bosatt och verksam i Sarajevo. Hans far, Ahmet Jaganjac, var proffs i Jugoslavien.

•  TOMASZ KACZMARCZYK (POLEN)

• Ålder: 47 år.
• Bor: Lodz, Polen.
• Bolag: Now Football.
• Ur kundregistret: Semir Hadzibulic, Ireniusz Jelen, Przemyslaw Kazimierczak, Aleksandr Kovpak, Marcin Smolinsk, Milos Stojcev, Bojan Trkulja, Nikola Vasiljevic.
• Bakgrund: Polsk agent som 2005 startade Now Football tillsammans med göteborgaren Jens Leidewall, 48. Den senare, som verkar inom hälsobranschen och har ett förflutet som sportreporter på Dala-Demokraten och Borlänge Tidning, bodde i Warszawa under sex och ett halvt år och knöt då många kontakter inom polsk fotboll. Affärsidén bygger på att hjälpa skandinaviska spelare till Polen och vice versa.

• NASER KERIMOVSKI (MAKEDONIEN)

• Ålder: 42 år.
• Bor: Malmö.
• Inkomst: 661 300 kronor (2010).
• Ur kundregistret: Nyetablerad.
• Bakgrund: Var bara ett par månader gammal när han flyttade till Sverige med sina föräldrar. Naser har spelat fotboll för IFK Malmö, Turk Anadolu FF och KSF Prespa Birlik, där han i år har fungerat som sportansvarig. Han har även suttit i styrelsen för Mabi, som 2008 ändrade namn till FC Rosengård. Civilt har Naser, sedan 1991, drivit städfirman Gullvik städ. Han kvitterade nyligen ut Fifa-licensen via förbundet i Makedonien och ska nästa år starta en agentfirma. Hittills har han fungerat som rådgivare åt sin morbrors son, Malmö FF:s Zia Sakirovski. 15-åringen har provspelat för Manchester City och var nyligen i Ajax.

• NENAD LUKIC (SERBIEN)

• 

  Ålder: 37 år.

• Bor: Stockholm.
• Inkomst: 121 665 kronor (2010).
• Underskott av näringsverksamhet: 72 496 kronor (2010).
• Bolag: Enskild firma.
• Ur kundregistret: Valentic Azrudin, Nabil Bahoui, Admir Catovic, Panajotis Dimitriadis, Jiloan Hamad, Stefan Ilic, Alexander Milosevic, Nebojsa Novakovic, Yussuf Saleh, Emir Smajic.
• Bakgrund: Serbisk fotbollsspelare som kom till Sverige 1998. Nenad provspelade för Örebro, men hamnade i Assyriska, Plavi Team och till slut i Vasalund, där han öste in mål. Anfallaren fick 2006 chansen i AIK, men redan efter tre matcher återvände han till Vasalund där han avslutade karriären 2007. Nenad startade egen firma 2010 och specialtränar sina klienter på Skytteholms IP. Han samarbetar med Ferhat Cifci och Goran Milosevic, pappa till AIK-backen Alexander Milosevic.

• ALFRED OBROU (ELFENBENSKUSTEN)

• Ålder: 49 år.
• Bor: Abidjan, Elfenbenskusten.
• Bolag: Egen firma.
• Ur kundregistret: Abdul Kader Keïta, Didier Konan Ya, Yssouf Koné, Christian Kouakou, Arnaud Monkam, Somen A. Tchoyi.
• Bakgrund: Ivorian som 1985 flyttade till Stockholm, där han jobbade som städare och delade ut direktreklam. Vad ingen kunde föreställa sig då var att Obrou 2007 skulle sälja Abdul Kader Keïta från Lille till Lyon, men det var precis vad han gjorde. Agenten, som har gjort sitt ett namn i Afrika och hjälper norska Rosenborg att hitta spelare i Elfenbenskusten och Mali, är skriven i Abidjan men besöker Sverige en gång i månaden för att hälsa på sina barn och sin mor. Obrou jobbar inte på den svenska marknaden men har en klient i systersonen Christian Kouakou, som spelar för AIK.

•  JOZO PALAC (BOSNIEN-HERCEGOVINA)

• Ålder: 42 år.
• Bor: Zagreb, Kroatien.
• Bolag: Gamescout Ltd.
• Ur kundregistret: Tobias Grahn, Alban Jusufi, Patrice Kwedi, Luka Modric, Paulinho, Goran Slavkovski.
• Bakgrund: Baskettalang från Malmö, som spelade för Malbas och nådde Jugoslaviens juniorlandslag. Inom fotbollen var han i början av 2000-talet ordförande i NK Croatia. Palac lämnade uppdraget 2004, då han fick sin Fifa-licens och startade ISA AB, som sattes i konkurs tre år senare. Han samarbetade inledningsvis med Landskrona Bois förre sportchef Issa Manglind, som drev Manglind Promotion Management. Innan Jozo Palac gav sig in i agentbranschen, fram till 2004, jobbade han som vd på Pacific Continental Rådgivning AB och systerbolaget Proverum Fondkommission AB, som gick i konkurs 2006. Malmö Redhawks stämde 2005 Pacific Continental Rådgivning och Palac på 3 miljoner kronor, då företaget inte betalat enligt ett gällande sponsoravtal. Företaget hävdade att Palac, som skrev under avtalet, inte var behörig firmatecknare men tingsrätten i Malmö konstaterade att det var han som inofficiellt styrde bolaget och gav ishockeyklubben rätt. Han förekommer i brottsregistret efter att 2000 ha dömts till villkorlig dom med 75 timmars samhällstjänst för misshandel. Sedan 2010 är Palac anställd av brittiska Gamescout. Han ansvarar för Balkan, där han i dag räknas som en av de största agenterna. Han var involverad i Luka Modrics övergång från Tottenham till Real Madrid och samarbetar med Hajduk Split, Dynamo Zagreb och Röda Stjärnan. Palac har i dagsläget ett 50-tal spelare i sitt stall.

• ANATYOLI PONOMAREV (AZERBAJDZJAN)

• Ålder: 30 år.
• Bor: Stockholm.
• Inkomst: 0 kronor (2011).
• Bolag: Ponomarev Agency (enskild firma).
• Ur kundregistret: Dulee Johnson.
• Bakgrund: Son till Igor Ponomarev, som blev svensk mästare med IFK Norrköping 1989. Anatyoli hade själv en framgångsrik karriär och hann med klubbar i sex olika länder och landslagsspel för Azerbajdzjan. Förutom Sverige, där han tillhörde IFK Norrköping, Djurgården, Kalmar FF, Gais, Degerfors och Vasalund, har han spelat i Grekland, Ryssland, Azerbaijan, Liechtenstein och Turkiet. Han avslutade karriären i turkiska Orduspor 2011 men stannade kvar inom fotbollen som agent.

• MINO RAIOLA (HOLLAND)

• Ålder: 45 år.
• Bor: Monte Carlo, Monaco.
• Bolag: Maguire Tax & Legal.
• Ur kundregistret: Mario Balotelli, Mark van Bommel, Zlatan Ibrahimovic, Felipe Mattioni, Maxwell, Pavel Nedved, Kerlon Moura Souza, Marvin Zeegelaar.
• Bakgrund: Carmine, som han egentligen heter, var ett år när familjen Raiola lämnade italienska Nocera Inferiore, flyttade till Holland och startade en restaurangrörelse i Haarlem utanför Amsterdam. Raiola spelade fotboll för FC Haarlem, blev ungdomsansvarig som 18-åring och tog snart plats i styrelsen. I dag är han, som är mästerlig på att utnyttja media i eget syfte, en av världens ledande agenter. Mannen bakom bland andra Zlatan Ibrahimovic jobbar i regel mot klubbarna och har, enligt Sky Italia, en årslön på runt 50 miljoner kronor.

• MARCO SALVATORE (ITALIEN)

• Ålder: 34 år.
• Bor: Nacka.
• Inkomst: 145 700 kronor (2011).
• Bolag: Sport Business Nordic AB, som är bolaget i Sthlm in Football AB.
• Omsättning/resultat: 2 940 503 kronor/-1 448 994 kronor (2010).
• Ur kundregistret: Oskar Cederling, John Chibuike, Christoffer Gatara, Petteri Forsell, Alexander Michel, Marcus Minari, William Sheriff.
• Bakgrund: Italienare som studerade juridik i Perugia, där han träffade sin blivande svenska fru. Salvatore fick Fifa-licens 2006, har bott i Sverige i fyra år och jobbar sedan 2011 på Sport Business Nordic. Företagets fotbollsavdelning sköttes tidigare av Glenn Schiller, som har sagt upp sin licens.

•  GYLFI SIGURDSSON (ISLAND)

• Ålder: 36 år.
• Bor: Kristianstad.
• Inkomst: 0 kronor (2010).
• Bolag: EG Poxpro Kommanditbolag och Pox Pro ehf. (Island)
• Ur kundregistret: Viktor Agardius, Andreas Dahlén, Mikael Eklund, Frans Elvarsson, Adam Gradén, Björn Gudmundsson, Gunnlaugur Gudmundsson, Heidar Geir Juliusson, Gudjon Petur Lydsson, Anders Wikström.
• Bakgrund: Islänning som flyttade till Sverige 2009, då hans fru Elisabet Gunnarsdottir fick jobb som tränare i Kristianstad DFF. Sigurdsson, som fick licens 2011, arbetade inledningsvis för LTA Agency men driver i dag egen agentfirma. Han samarbetar närmast med scouten Mikael Lundh.

• LAMINE TOURÉ (GUINEA)

• Ålder: 31 år.
• Bor: Malmö.
• Inkomst: 263 000 kronor (2011).
• Bolag: Made Sports.
• Ur kundregistret: Mostapha El Kabir, Erton Fejzullahu, Robin Simovic.
• Bakgrund: Touré, som är mest känd från hiphop- och dansscenen och sitt arbete med olika ungdomsprojekt i Malmö, gick på fotbollsgymnasiet i Markaryd. Han tvingades dock, på grund av ischiasbesvär, avbryta elitsatsningen vid 17 års ålder. 2010 återvände han till fotbollen i rollen som agent. Licensen utfärdades av förbundet i Guinea, som är hans pappas födelseland.

•  ANDERS WALLSTÉN (SCHWEIZ)

• 

  Ålder: 60 år.

• Bor: Mies, Schweiz.
• Bolag: Pamsport Sàrl.
• Ur kundregistret: Lucas Andersen, Andreas Andersson, Niclas Alexandersson, Mattias Asper, Jesper Blomqvist, Johan Elmander, Samuel Holmén, Andreas Jakobsson, Olof Mellberg, Håkan Mild, Johan Mjällby, Stefan Rehn, Teemu Tainio, Pär Zetterberg.
• Bakgrund: Växte upp i Dals Långed utanför Bengtsfors och blev 1968, som pojklagsspelare, distriktsmästare med Fengersfors IF. Anders Wallstén hamnade senare i SK Sifhälla, där han var lagkamrat med en viss Sven-Göran Eriksson. I mitten av 1980-talet flyttade han till Genève för att jobba med marknadsföring åt Inventing SA, ett industribolag som ingick i Bonnierkoncernen. Wallstén blev våren 1995 förste svensk att få Fifa-licens, via förbundet i Schweiz. Han hade då redan startat Manmark SA och kontrakterade en rad landslagsspelare. 2001 sålde han bolaget till den brittiska agentjätten SEM, som numera ingår i Kentaro-gruppen. 2008 lämnade Wallstén SEM och startade Pamsport.