Deftones Chino Moreno på Getaway Rock. (Foto: Jerker Ivarsson)

Coheed & Cambrias Claudio Sanchez på Metaltown. (Foto: David Johansson)

Den 29 november är ett datum att komma ihåg för alla vänner av finsmakarmetal av det såväl emotionella som progressiva slaget.

Då möts nämligen Kalifornien och New York på Arenan i Stockholm i en väldigt spännande uppställning.

Både Coheed & Cambria och Deftones följer upp sina festivalgig på svensk mark i somras med en inomhusspelning som lär bli av det mer minnesvärda slaget.

Claudio Sanchez och hans mannar besökte för några månader sedan Metaltown-festivalen i Göteborg. Ett trevligt gig, helt klart, även om de snirkliga låtstrukturerna inte riktigt fick rätt skjuts i eftermiddagssolen. Tre plus blev i alla fall betyget i Aftonbladet, recensionen kan ni läsa här.

Bättre lyckades då Deftones, på besöket på Getaway Rock i Gävle. Speciellt imponerades jag av frontmannen Chino Morenos återfunna energi och delade gladeligen ut fyra plus i min anmälning.

Biljetterna till vinterns dubbelmacka finns att köpa nu via Live Nation eller Ticnet (telefon 077-170 70 70).

Ja, rubriken här ovan anger ju ganska tydligt vad det handlar om.

Det nyrenoverade Aftonbladetpriset, för året med mer livefokus än en belöning för prestationer på skiva, har fått fram de som kan knipa en nalle vid prisutdelningen på Djurgården i Stockholm den 1 september.

Som vanligt är det Aftonbladets läsare som har fått rösta och nominera finalisterna, vilka har fördelat sig på åtta kategorier. Flertalet av dessa torde vara ganska ointressanta för läsarna av just den här bloggen, men det finns ändå metalrelaterat godis som går att rösta på med start i morgon den 17 augusti på Nöjesbladets fina nätsida. 

Det handlar om In Flames, som är nominerade i kategorin ”Årets livegrupp”, samt ”Årets festival” där alla de potentiella pristagarna har mer eller mindre metalstämpel. Självklart är Sweden Rock med i matchen, liksom etablerade Metaltown i Göteborg, men även uppstickaren Getaway Rock i Gävle kan sälla sig till finalisterna tillsammans med Arvikafestivalen samt Peace & Love i Borlänge.

Den 1 september presenteras alla vinnarna på en stor gala i ett tält på Biskopsudden på Djurgården. Enligt inbjudan är den rekommenderade klädseln ”festival”, vilket i mitt fall skulle innebära långkalsonger, vantar, regnställ och mössa. 

Festligt värre, liksom.

Hallå alla, Raubtier här som lånar bloggen.

Vi har precis upplevt en av de mest magiska dagarna i våra liv. 

Vi har Gurra (till vänster på bilden) med oss, vi har mött en publik som inte är av denna värld och vi hoppas att alla fick samma utdelning av konserten som vi själva fick.

Vi har inget annat att säga till göteborgarna och Metaltownpubliken – ni har fyllt ett stort hålrum i våra hjärtan. Vi har även signerat skivor ute på området och det var magiskt. Det var så mycket folk att vissa var tvungna att vända för att de inte kom in.

Nu ska vi supa norrländsk dunk och kolla in Sabaton, ett av Sveriges bästa band tillsammans med Sonic Syndicate och Pain/Hypocrisy. Pekka är en riktig king!

I morgon blir det att kolla in Sodom och Hellyeah!

Fuck the world, hail and kill – Raubtier will survive.

Claudio och Michael.

Hello readers of Aftonbladet! 

Michael and Claudio here from Coheed and Cambria! 

Made it back to Sweden finally for the festival season and we are fucking hungry. Like… starving.  We want sushi, kebabs…  anything!  But first –  we will rock!  We’re playing Metaltown today and then moving on through Europe.  

We will be back soon hopefully to play a proper tour.  And thanks for reading this and come see us play. We are hungry…

Efter ett alltför kort vardagsbesök rullar festivalkärran nu igen. Sitter i skrivande stund på ett X2000 med slutstation Göteborg och kämpar mot en uppkoppling som inte tillåter mig att använda Aftonbladets säkerhetsprogram så att jag kan lämna min Ozzy Osbourne-recension (dragplåster i Nöjesbladet på fredag) på avsett sätt.

I stället blir det till att, i sann SRF-anda, mejla in 2 800 tecken text (med tilläggen) och be en stilla bön för att inga konstiga tecken eller liknande försvinner.

Let me hear you scream – for a steady Wi-Fi on the railroad.

Men, i alla fall. En hektisk men kul vecka väntar på Sveriges baksida. Inleder redan i kväll med att recensera Rise Againsts klubbspelning på Sticky Fingers, betar mig igenom West Coast Riot och In Flames intima gig i morgon kväll. Och sen väntar ju Metaltown, och där vet man aldrig vad som kan ske, innan målgång sker när söndag har blivit måndag och en recension av HIM:s framträdande på Pier Pressure har nått redaktionen i Stockholm.

Det kommer att bli hektiskt. Säkert kommer jag att bryta ihop både en och två gånger. Svära över diverse umbäranden och vara redo att sätta mig på närmsta färdmedel hem till huvudstaden igen.

Men det gör jag inte, så klart. Så – häng med mig i veckan, vet jag. Det kan ju bli riktigt kul.

Snacka om tajt schema i Göteborg torsdagen den 17 juni.

Ungefär samtidigt som The Hives headlinar West Coast Riot-festivalen i Frihamnen så värmer hemmasönerna i In Flames upp inför sitt headlinegig under Metaltown på lördagen. Med ett klubbgig. På trånga Sticky Fingers.

Det kan ju bli hur tufft som helst. 

För korrekt uppvärmning inför denna exklusiva händelse rekommenderas bandets live-dvd ”Used and abused… In live we trust”, där ett omfattande kapitel är inspelat just på denna klassiska Göteborgsklubb.

Den så kallade supergruppen – med folk från Pantera/Damageplan, Mudvayne och Nothingface – var aktuell för hårdrocksfesten i Göteborg redan för några år sedan. Men i år får vi hoppas på bättre närvaro för Hellyeah, som är en av Metaltowns senaste bokningar.

Övriga nya bidrag till uppställningen i Frihamnen den 18–19 juni är brittiska Skindred, samt den svenska treklövern Katatonia, Walking With Strangers samt From This Moment.

Dessutom meddelar arrangörerna att man i morgon, onsdag den 5 maj, vid tio på morgonen släpper ett begränsat antal endagsbiljetter för 850 kronor stycket. För att snyta åt dig en sådan rekommenderas ett kvickt besök på evenemangets hemsida.

Utan att överdriva kan man säga att det rasar in nya attraktioner på sommarens festivaler.

Metaltown (Göteborg 18–19 juni) presenterar inte mindre än tio nya akter, av skiftande rang och kvalitet. De nya bokningarna innefattar Coheed & Cambria, Amon Amarth, Hatebreed, The 69 Eyes samt gamle Korn-gitarristen Brian ”Head” Welch. För en komplett uppdatering, besök hemsidan. 

Även Sweden Rock (Norje 9–12 juni) har fortsatt sin presenationsparad med bland andra Steelwing, utmärkta thrashensemblen F.K.Ü, Dundertåget, Michael Monroe, Winger samt Sator. Dessutom har en utökad version av speldagsordningen presenterats på hemsidan.

Passande lyssning?

Så klart Sators finfina ”I wanna go home” från ”Headquake”-skivan.

Hårdrocksfesten på Bananpiren i Göteborg har knutit walesiska Bullet For My Valentine till startfältet. Gruppen, som just nu färdigställer sitt tredje album för release i april, spelade även på Metaltown 2008 och fick då tre glada plus av undertecknad för en övertygande dos popthrash.

Andra färska bokningar till evenemanget, som hålls den 18–19 juni, är tyska Kreator, amerikanska Bleeding Through, nyligen Bandit Rock Awards-prisade Sonic Syndicate samt hemmasönerna i Dream Evil.

Ja, nu blev det ju tydligen inte som utlovat. Lika lite som att headlineframträdandet på Sweden Rock förra året blev den enda spelningen på svensk mark 2009, lika lite blir decembervändan det sista vi ser av In Flames innan den aviserade semestern och arbetet med nya skivan.

I sommar blir det nämligen (minst) två tillfällen att se färgsprakande Göteborgsmetal på blågula festivalscener. Den 19/6 blir det urladdning på hemmaplan under Metaltownevenemanget, medan Arvika får sin beskärda del bomber och granater den 16/7.

Det låter gott. Speciellt som gruppen och Metaltown bildar ett synnerligen bra par, vilket inte minst bevisades under avslutningsframträdandet för två år sedan. Det var en så kallad klassisk konsert. En sån där då kväll vuxna män faller i gråt inför öppen ridå och då publiken knäböjer lika mycket som den hoppar och studsar.

Här nedan finns ett riktigt skakigt Youtube-klipp som visar den magnifika finalen med ”My sweet shadow”.