Du vet redan att det är bra att träna, av massor av anledningar. Men visste du att träning också gör dig lyckligare?

Träning är faktiskt en helt fungerande ”quick fix” för välbefinnandet! Du får en endorfinboost direkt när du börjar träna och den håller i sig flera timmar efteråt. Studier visar också att träning fungerar lika bra mot depression som antidepressiv medicin. Egentligen ännu bättre – återfallsrisken är mindre när depression behandlas med träning istället för med psykofarmaka och en viktig faktor är att man själv upplever att man kan påverka hur man mår utan att vara beroende av läkare eller preparat.

Träning är bevisligen en väldigt kraftfull humörhöjare och det gäller i allra högsta grad även den som inte är i närheten av deprimerad och jag tycker det känns jätteskönt att veta att jag aldrig är mer än ett träningspass bort från att må bättre.

När jag började träna för att det skapar emotionellt och psykologiskt välbefinnande istället för att fokusera på diverse (ofta utseenderelaterade) resultat jag ville uppnå med kroppen flög min träningsmotivation i taket!

Jag blev helt paff över att en så liten skiftning i fokus kunde göra så stor skillnad. Naturligtvis ledde det till att träningsresultaten kom på köpet och att kroppen började må mycket bättre, men det var fortfarande inte mitt huvudfokus utan mer en trevlig bieffekt.

Mina främsta skäl till att träna är numera att det hjälper mig tänka klart, skapar struktur i min vardag och håller välbefinnandet i balans. Den största skillnaden är att jag tränar för att må bra idag, inte för att jag längtar efter en förändring i framtiden. ”Må fantastiskt om en halvtimme” känns iaf för mig som bättre motivation än ”du slipper diabetes om 30 år”. 😉

Här kan du läsa en artikel jag skrivit om lycka och träning med ännu mer lyckorelaterad träningsmotivation, bland annat att det kan hjälpa dig att uppnå flow och stärka dina sociala relationer om du tränar tillsammans med andra.

Kontakt och närhet med andra människor har en enastående positiv effekt på välbefinnandet. Vi har ett stort behov av att vara nära varandra och känna samhörighet, både fysiskt, psykiskt och emotionellt. Att kramas ofta är ett effektivt sätt att tillgodose det behovet.

I en studie uppmanades försökspersoner att krama minst fem personer varje dag (pojk/flickvänner räknades inte) under en fyraveckorsperiod. Resultatet visade såklart att de blev betydligt lyckligare. Vissa av dem tyckte att det var lite pinsamt i början men eftersom övning alltid ger färdighet lärde de sig snabbt att det finns många bra skäl att spontankrama sina medmänniskor.

Vi lever i en värld med oändliga möjligheter. Det går alltid att hitta ett alternativ som är lite bättre, lite nyare eller lite smartare. Men det är väldigt krävande att leta sig igenom alla alternativ för att hitta det allra bästa och på vägen riskerar vi att bli stressade, frustrerade och känna oss otillräckliga, eftersom vi plågas av tanken på om något av alternativen vi inte valde kanske trots allt är bättre..? Jakten på perfektion är tidskrävande, omöjlig och leder definitivt inte till ett lyckligare liv.

En bättre strategi är att titta på ett begränsat urval och därefter välja ett alternativ som är tillräckligt bra för att tillgodose dina behov och sen vara nöjd med det valet. Den som kan göra ett tillräckligt bra val, vara nöjd med det och sen gå vidare i livet utan att se tillbaka ökar sitt välbefinnande avsevärt (och sparar väldigt mycket tid) jämfört med den som alltid är på jakt efter det ultimata valet.

Prova idag när du står inför ett vardagsval, tex ska välja elavtal, inte vet vad du vill ha på dig eller väljer lunchrestaurang.

Studier har visat att människor som kan förlåta är lyckligare, friskare och lugnare än personer som håller fast vid sin ilska. Oförmåga att förlåta resulterar ofta i grubblerier och hämndtankar medan förlåtelse gör det möjligt att gå vidare och är förknippat med mer positiva känslor och starkare självkänsla.

Men hur gör man? Förlåtelse är faktiskt en färdighet som går att öva upp. Det kräver dock lite vilja och ansträngning men det innebär också att belöningen är desto större. Ett sätt som i studier visat sig vara väldigt effektivt är att skriva – men inte skicka – ett förlåtelsebrev. Skriv ner hur situationen kändes för dig och hur du önskat att personen agerat istället. Reflektera kring varför personen betedde sig så mot dig och avsluta brevet med att tydligt visa att du förlåter honom eller henne (i stil med ”jag förstår att du gjorde så gott du kunde och jag förlåter dig”).