Valstugorna hade knappt hunnit invigas förrän storbråk drog i gång mellan huvudmotståndarna.

– Ren och skär lögn! utbrast en irriterad och upprörd Fredrik Reinfeldt om Socialdemokraternas nya kampanj där man räknat samman alla alliansförslag som finns om möjliga skattesänkningar nästa mandatperiod och kommit fram till summan 92,5 miljarder i sänkta skatter. Dessa mastiga skattesänkningen skulle, enligt (S), ske genom massuppsägningar i välfärden. Omkring 100 000 sjuksköterskor, lärare, poliser och andra samhällsbärare skulle få sparken. Hilfe! Skräckpropaganda när den är som… mest valfebrig.

Man kan faktiskt ha viss förståelse för Reinfeldts reaktion. För ingen tror väl på allvar att alla fyra allianspartier kommer att få igenom alla sina önskemål på skatteområdet de kommande fyra åren (lät snarare tvärtom när Anders Borg lekte Gunnar Sträng i går).

Men metoden att måla fan på väggen är vare sig särskilt ny eller särskilt röd. Den som minns hösten för ett år sedan kanske också minns en rapport från alliansen där man lite enligt konceptet ovan slog samman de enskilda budgetmotionerna från S + V + MP och drog slutsatsen att en gemensam rödgrön politik skulle leda till omkring 140 000 i lägre sysselsättning på lång sikt. Till alliansens försvar bör sägas att man i sin granskning kom fram till ett slags, visserligen hypotetiskt, genomsnitt av de tre partiernas förslag.

– Gangsterkalkyl brukar sådant här kallas, sa Thomas Östros.

Det enda man kan hoppas är att väljarna tar denna skräckpropaganda men några nypor salt och inser att det är valrörelse just nu.

Det gäller att hålla isär begreppen den här valrörelsen, i alla fall om man ska förstå finansminister Anders Borgs budskap. Vallöften? Glöm det. Här handlar det om att skilja mellan skarpa förslag och reformambitioner.

Skarpa förslag är det vi i dagligt tal kallar vallöften, eller valfläsk. De gäller endast för 2011 och kan väntas uppgå till cirka 10 miljarder kronor. Hur de pengarna ska fördelas är vad partiledarna i dagarna diskuterar ute på Harpsund (här antecknar Anders Borg ministerkollegan Göran Hägglunds små önskemål).

Reformambitioner gäller för 2012 – 2014 (om regeringen vinner valet). Här talar vi om saker som kan hända, skatter som kan komma att sänkas men sänks de inte är det inget löftesbrott. En ambition är bara en ambition, ett löfte är ett löfte eller möjligen ett skarpt förslag. Ambitionerna ser i dagsläget ut att rymma 30 – 40 miljarder (inkl de 10 som gäller för 2011). Anders Borg vill sänka skatterna för åtminstone 20 av dessa ambitionsmiljarder. Enligt Anders Borg har förhandlingarna så här långt ”gått väldigt bra”. I kväll får han fira med kräftor. Carl Bildt förfestar redan på sin blogg. ”Skål!” säger utrikesministern.

Aftonbladet TV sände live när Anders Borg berättade om det ekonomiska läget i en timrad stuga på Harpsund.

Vem gynnas på Harpsund i dag? Fredrik Reinfeldt och Moderaterna som tappar över tre procentenheter i Synovates senaste mätning eller Jan Björklund och de andra små som ser ut att norpa åt sig moderata väljare?

Moderaterna är i mätningen inte längre Sveriges största parti och det gillas så klart inte av Reinfeldt som vill leda det nya statsbärande partiet. Och vem tror att hans sommartal från i lördags bara var tomma ord? Verkar troligt att motsvarande halvlöften om nya skattesänkningar, villkorat med en god ekonomi, också kommer att finnas med i alliansens gemensamma valplattform senare i augusti.

Samtidigt i Stockholm håller Mona Sahlin och Socialdemokraterna valupptakt och strategerna gnuggar belåtet händerna och konstaterar att med Reinfeldts nya skattelöften närmar han sig företrädaren Bo Lundgrens dröm om 130 miljarder i sänkta skatter (på den tiden ansågs Lundgren närmast extrem).

Spänningen stiger, nästan timme för timme, och för den som går i väntans tider är en valrörelse det perfekta tidsfördrivet!

Mona Sahlin är i en värmländsk park. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg står på ett östgötskt torg. De har en stor blå buss och gjorde nyss ett stopp på en kebabfabrik i Linköping.  Anders Borg i vit mundering undrar om inte ägg behövs för att hålla köttsmeten ihop. Nej då, oj då. Kebabfabrikören tycker svenska ungdomar är lata, Anders Borg och Fredrik Reinfeldt föreslår fler jobbcoacher för (lata) arbetslösa unga. I den värmländska parken säger en kvinna: ”Jag tycker de är så lika och så allihop” och vet inte hur hon ska rösta. Mona Sahlin sågar jobbcoacher och moderat pensionärsskattesänkning fast hon också vill sänka skatten för pensionärer, ja till och med ännu mer än Fredrik Reinfeldt men av andra skäl: Hon bär en ideologisk övertygelse. Han vill bara vinna röster. I en radiostudio i Stockholm försvarar Peter Eriksson och Göran Hägglund varför skatten för pensionärer alls ska sänkas för ekonomer skriver på DN Debatt att det inte alls är synd om pensionärer, löntagare betalar mer i skatt. Eriksson och Hägglund borde visa enad front men lyckas vara oense och Erikssons tonläge är högt och aggressivt mot Hägglunds resonerande stil och man undrar hur han alls ska lyckas besegra hyenor och andra farliga djur. På morgonen partiledarutfrågas Maud Olofsson av Ekot och hela dagen får vi höra hur Olofsson inte kan siffror och säger att avskaffad turordning i småföretagen kan ge 10 000 nya jobb. Va? Säger utfrågaren. Ja, alltså, det sa Anders Borg nu i sommar, säger Maud. I Östergötland säger Anders att kanske rör det sig om 2000 jobb, men inte tillräckligt för att luckra upp någon arbetsrätt. Moderaternas kommunikationschef Pär Henriksson springer fem kilometer i Hagaparken. I Rapport är det synd om pensionärerna igen.

Göran Hägglund gjorde helt rätt i går när han valde Jesus framför Fredrik Reinfeldt i Ekots partiledarutfrågning.

För vad fick KD-ledaren till skänks när det var Reinfeldts tur att frågas ut i dag? Blankt nej till hjärtefrågan om utbyggt vårdnadsbidrag och på område efter område nobbade Moderatledaren sina allianskollegors önskningar om allt från statlig skola, avskaffad värnskatt till förändringar av Lagen om anställningsskydd.

Som lite plåster på såren valde Reinfeldt Göran Hägglund före Jesus och till Jan Björklunds möjliga glädje föredrog Reinfeldt Berlusconi framför Putin (FP-ledaren verkar ju lida av viss rysskräck). Statsministern valde också Feministiskt initiativ före Piratpartiet (kvinnornas röster är viktiga för M) och Sveriges television framför TV4 (känns på något sätt helt i linje med de nya Moderaterna). Fredrik Reinfeldt avslöjade även att han föredrar Lars Ohly framför Jimmie Åkesson. Hade annars kunnat bli en riktig braständning i valrörelsens början.

Fredrik Reinfeldt började sitt tal vid Slussen  i går med konstaterandet att Sverige är på väg att bli ett ”skatteparadis för låginkomsttagare”.

I dag inledde Mona Sahlin sitt sommartal  på en annan del av Söder med att prata om jämlikhet.

I går stekte solen och himlen var blå och det mesta i Sverige ganska fantastiskt och bra.

I dag var himlen vit/ svagt ljusgrå och några regndroppar föll när Sahlin beskrev Sverige med betydligt mer dystra ord.

Vore väl konstigt annars med tanke på att  Reinfeldt har fyra år att försvara – Sahlin samma år att hata, men den här helgen kändes det också på allvar att valet blir spännande inte bara för att det är jämnt mellan blocken: Skillnaderna dem emellan är också stora och både Reinfeldt och Sahlin har i dag och i går gjort allt för att förstärka den bilden.

Trötta väljare brukar säga att det inte är någon större skillnad mellan partierna och därför inte så viktigt att rösta. Aftonbladet har i dag gjort en utmärkt uträkning av vad som skiljer blockens privatekonomiska politik åt – i kronor. Det handlar om allt från just några kronor (snus- och alkoholskatt) till tusenlappar (som i fråga om a-kassa och rut-avdrag). I många fall några hundralappar som det kanske egentligen inte är så mycket att bråka om. När det gäller inkomstskatter har ju de rödgröna köpt större delen av alliansens sänkningar och ekonomin blir inte så katastrofalt mycket sämre för en samhällsbärande sjuksköterska med rödgrön politik.

Men efter helgens tal kan man konstatera att hundralapparna kommer växa i antal med allians- respektive rödgrön politik. Reinfeldt utlovade ytterligare sänkt skatt för de som jobbar (på villkor att ekonomin är tillräckligt god) medan Sahlin skällde på alla skattesänkningar utom den som vänder sig till landets pensionärer.  På område efter område visade såväl M- som S-ledaren att de vill åt olika håll med Sverige.

Det sades att valrörelsen började den här helgen. Det började riktigt bra. Den som inte tycker det här blir spännande förstår i alla fall inte jag mig på.

Fredrik Reinfeldt går till val med hängslena på och skärpet ordentligt knäppt. Och han kör på ett tidigare vinnande recept. Som redan sagt väntar inga skattesänkningar nästa år, men därefter hägrar desto mer – OM ekonomin tillåter och överskottsmålet om en procent av BNP finns inom räckhåll. Det där har Reinfeldt redan sagt. Nytt för i dag är siffrorna. 12 nya miljarder i sänkt skatt för de som jobbar. Ytterligare tre miljarder ska gå till att höja gränsen för vem som betalar statlig skatt.

Dessutom ska skatten för pensionärerna fortsätta sänkas – men inte nästa år som en hel del allianskollegor önskar. När Moderaterna anser att tiden är mogen handlar skattesänkningen om 4,8 miljarder kronor.

Nya löften för nästa år? Inga alls. Bara upprepningar av vad som tidigare sagts om mer pengar till kommunerna, satsningar på skolan samt sänkt skatt för pensionärer (pengar som till stora delar äts upp på grund av bromsen som slår till i pensionssystemet även nästa år).

Taktiken: BÅDE lova fett OCH ta ansvar för allas våra pengar. Ganska snart vet vi om väljarna köper konceptet.

Morgonen efter SVT:s valupptakt ”Demokratifesten” är det sågen som dominerar. Gudrun Schyman, en av deltagarna, på Twitter:

”Surar över att SVT degraderade politiken i Demokratigalan i kväll. Bottennapp för svt:s början på valrörelsen. Tur att det finns torg!”

Det börjar bli hektiskt att följa valrörelsen från sidan av. Det kräver i princip ständig uppkoppling och med en radio nära till hands. I går de största partiernas valaffischer, I dag ett folkpartistiskt valmanifest och socialdemokratiska prioriteringar. Det börjar varva upp och fredag eller inte, SVT:s valsatsning ”Demokratifesten” kändes plötsligt som ett måste.

Så nu sitter jag här med frågesports-Rickard, debatt-Belinda, myskuddar, salta pinnar, Charlotte Perelli, Husvagnssverige samt Anders Björck, Margareta Winberg, Alf Svensson med flera veteraner inom svensk politik. Alltihop är samlat på en scen i Göteborg och jag antar att meningen är att väcka intresse för det stundande valet. Man undrar. Det pendlar mellan en känsla av pinsamhet när ingen skrattar åt tänkta skämt till viss nostalgiunderhållning med Anders Björck i KU.

Alla aspekter ska med: opinion, analys, humor, underhållning, nostalgi, styling, politikerförakt – allt. Det ska bli väldigt spännande att höra kommentarerna till SVT:s lätt udda fredagsunderhållning.

I morgon blir det allvar när Fredrik Reinfeldt håller sommartal och väntas leverera ett moderat vallöfte. Jag gissar på välfärden, eller välfärdens kärna som det heter när Reinfeldt pratar vård, skola och omsorg. Alternativet skulle kunna heta trygghet och insatser mot kriminalitet. Det lär i alla fall handla om något som kostar pengar för när Reinfeldt presenterar talets nyhet för journalisterna vid lunchtid har han finansminister Anders Borg vid sin sida.

Nu förs Björn Ranelid in på scenen i SVT:s direktsända valshow ”Demokratifesten”, eskorterad av två körsångerskor med fjäderboor runt axlarna. Jag förstår inte riktigt om det här är ett återkommande fredagsnöje eller inte..  Är det så kan det tänkas att jag hoppar över fortsättningen. Eller så kan jag inte låta bli att titta igen. Smått farsartat var det.

I  veckan började valrörelsen och så här från sidan av var det en lätt trevande, till och med lite rörig start.

En ny kampanj här, en debattartikel där samt ett och annat utspel om något vi redan kände till.

Mest spektakulärt var väl Göran Hägglunds arga leken med dumma djur som strutsar, hyenor, bufflar och gorillor. Ganska roligt men frågan är om budskapet når fram. Redan har parodier skapats och det är jättebra tycker KD.

I övrigt har vi åter fått höra hur de rödgröna vill göra livet lättare för företagen, att Mona Sahlin vill bekämpa långtidsarbetslösheten med gamla beprövade plus-jobb, att Jan Björklund vill ha allmänt hårdare tag i skolan, att Göran Hägglund gillar vårdnadsbidrag och att Fredrik Reinfeldts moderater ska bli lite nyare igen och knipa åt sig ännu fler S-röster. Alliansen ska gå framåt, inte bakåt och Moderaterna vill att alla ska med – ”Tillsammans” är ledordet för den pinfärska affischkampanjen som är betydligt mer alldaglig och rätt så mycket tråkigare än Socialdemokraternas mer konstnärliga anslag med unga arbetslösa som med sina bara händer visar hur gärna de vill bidra i samhället – om politiken bara gav dem en möjlighet. Ungdomsarbetslösheten är grejen för S och i veckan har vi även kunnat se hur Thomas Bodström spelat in radiojingel på temat.

Lite av varje, ganska rörigt och kanske inte så klargörande för den som ska rösta om knappt 40 dagar. Sist gick Moderaterna till val som det nya arbetarpartiet, nu har man uppgraderat sig till det enda arbetarpartiet. Socialdemokraterna kör vidare med angreppet som Fredrik Reinfeldt bjöd helt gratis på i våras då han beskrev statistiken bakom ungdomsarbetslösheten som en ”synvilla”.

Men vänta bara. Det här var bara tjuvstart, för säkerhets skull.

I helgen drar det igång på allvar när Reinfeldt och Sahlin sommartalar i Stockholm. För då måste det väl komma lite mer riktiga besked till väljarna om vad som väntar de kommande åren? Det börjar bli hög tid nu om vi inte ska tröttna innan det ens har börjat.