Kalmar FF har samarbetat med Oliver Cabrera sedan 2002. Redan 2005 rotade Fitness och jag i affären kring Dede Anderson – minns ni honom? I den vevan bekräftade Cabrera att Anderson ägdes av ett brasilianskt bolag (som – om det är samma bolag – verkar ligga i Panama men ändå).

– Det är givetvis främmande för västerländsk rättstradition att en spelare kan ägas av någon, sa Svenska Fotbollförbundets chefsjurist Krister Malmsten men SvFF undersökte aldrig historien närmare.

Skatteverket i Kalmar granskade däremot affärerna vilket senare resulterade i att klubben skulle betala 1,5 miljoner kronor i uteblivna skatteintäkter, vilket senare överklagades och KFF slapp betala.

I TV4-Sporten nu i kväll berättades om försäljningen av Ari da Silva. Det är sedan tidigare känt att Kalmar bara fick cirka hälften av summan (40 miljoner kronor) när brassen såldes till holländska AZ, medan övriga stålar slussades vidare till ett annat bolag, OML Sport Marketing Ltd (som alltså i sin tur ägs av bolaget i Panama). Att hälften av summan gick vidare till hemliga bolag är kända uppgifter som SvFF när som helst kunnat undersöka – vi får se om de väljer att göra det nu när en stor TV-kanal publicerat uppgifterna på bästa sändningstid. Lika länge som det i branschen har snackats om Cabreras mystiska affärer, lika länge har det nämligen snackats om Kalmars delaktighet.

KFF borde rimligen sitta ännu värre till än Gais – i alla fall moraliskt, skicka 20 millar till ett skatteparadis, vill vi ha det så i svensk fotboll? Och de här affärerna har faktiskt genomförts till skillnad från Wanderson-övergången som aldrig blev av.

Men antagligen känner SvFF och dess disciplinnämnd sig nöjda med markeringen tidigare i dag. Får se om deras ”oberoende utredning” kommer fram till något alls.

Bosse Johansson, ordförande i Svensk Elitfotboll, uttalade sig senare under kvällen. Han efterlyste ”mer transparens”. Det låter jättebra men…

…inga regler i världen hjälper om agenter och klubbar inte följer dessa regler. De Cabrera-avtal som nu misstänks vara regelvidriga och som träffats med allsvenska klubbar har knappast skickats in till förbundet – trots att reglerna är solklara på detta, vilket alla klubbar vet. Alla i svensk fotboll har under en lång tid känt till vad Cabrera misstänks för – ändå har ett flertal gjort affärer med, och gett mandat till honom. Många väljer i det här läget att kasta skit på agenterna, men klubbledarna är medskyldiga, vi ska inte glömma det.

Jag har dock svårt att se att SvFF och deras disciplinnämnd vågar röra runt i den här grytan fullt ut. Även om de naturligtvis borde göra det.

Förbundets stora problem är att de själva – i det viktigaste avtalet för svensk fotboll, nämligen TV-avtalet – samarbetar med en agent (Rune Hauge) som dels blivit avstängd för mutbrott, dels misstänks placera de hundratals miljoner han får i ersättning från svensk fotboll i skatteparadis.

Det blir lite som i Johannesevangeliet 8:7 (fast i omskriven version här): ”Den av er som inte själv är korrupt skall kasta första stenen på Cabrera”.