Besökte familjen Niva/Tiberg and Hugo Nikolaj häromdagen. Vi kom in på den här bloggen.

– En obegriplig PR-kupp, menade Niva apropå att jag efter semestern offentliggjorde att bloggen är nedlagd.

Det är fan ingen PR-kupp, det är dagens sanning, svarade jag.

– Det är klart det är en PR-kupp, sa Erik.

Hur fan skulle det vara en PR-kupp, vad skulle den PR:n vara bra för?

–Ja det är helt obegripligt. Du har försökt med en PR-kupp som blev en blindgångare, fortsatte Niva.

Så här är det: bloggen är nedlagd. Men ibland kliar det i fingrarna. Då skriver jag något. Men jag vill slå mig fri från rapporteringsansvar. Jag vill inte behöva sammanfatta varenda allsvensk omgång som jag gjorde under våren.

– Någon sådan sammanfattning har jag aldrig läst, bräkte Niva vidare.

Sedan klev fru Anna Tiberg in i diskussionen och berömde ett gammalt blogginlägg, nämligen när Bank och jag var ute för att köpa en dammsugare åt Bank. 

– Jag sökte fram det och läste det igen för ett tag sen, sa Anna.

Faktum är att min egen dammsugare har börjat falla samman. Dels suger han svagt, dels dör han efter cirka tio minuters jobb. Efter lite vila går han igång igen men så kan vi inte ha det, min dammsugare och jag. Löning i dag passande nog, och jag ska direkt köpa mig en Cyclone XL. Eller jag får vänta tills på söndag när jag är tillbaka i Stockholm. En av grundreglerna kring dammsugarhandel: du köper den på hemmaplan.

Jag är alltså i Göteborg via ett X2000 som höll tiden. Hamnade vid ett bord med plats för fyra. Där satt tre morsor, två ungar och jag. Morsorna skulle av allt att döma till bokmässan. De pratade om vilka fester som skulle besökas under kvällarna. Någon förlagshöjdare slash författare hade hyrt en svit där det vankades party. Ordfront hade en annan tillställning. En unge spydde. Någon skulle stå i Bangs monter. Det stuket. Hem reser jag första klass.

Niva gör också bokmässan. I Aftonbladets monter. Han hade nosat rätt på ett mingel med fri bar för kvällen. Jag höll mig i skinnet och stannade i soffan.

På TV pratade de också om bokmässan. Författaren Nuruddin Farah från Somalia fick frågan om årets upplaga: ”För mycket folk, för mycket böcker”. Låter som mässan som jag minns den.

Under lördagen ska jag vidare till Ljungskile folkhögskola. Min journalistutbildning – jag har faktiskt läst en sådan – fyller 25 år. Det firas med fest och föredrag, bland annat av gamla elever som Daniel Nyhlén och jag själv. Han om nöjesjournalistik, jag om sport. Eller var det tvärtom.

Blev intervjuad av lokalradion på 25-årstemat. Min gamle lärare Janne Lindvall i studion, jag på telefon. Lindvall berättade om sitt starkaste minne av mig: under en match med Ljungskile SK la han märke till vilka enorma lår jag hade. 

…mina studieresultat brädade av mina lår, jag vet inte riktigt vad det säger.