Arkiv för tagg allsvenskan

- Sida 29 av 137

Pekalski och Ranégie ut – Friberg och Thern in

av Robbie Lauler

Dagen före avresan till Qatar kom de första avhoppen:

Ivo Pekalski lämnar återbud då han fortfarande rehabtränar efter en operation i november. Det är – om jag inte räknar fel – tredje gången Ivo tackar nej till landslagsspel. Att beskedet kommer så sent som dagen innan gör mig lite misstänksam.

Mathias Ranégie är nyligen hemkommen från en långsemester i Mexiko och har angett personliga skäl bakom sitt ”nej tack”. Tydligen är det familjerelaterat och det får man förstås respektera. Men det innebär att den EM-dröm som Ranégie gett uttryck för vid flera tillfällen försvinner. Anfallarens chanser är minimala, en riktigt stark januariturné kunde åtminstone ha bättrat på oddsen.

Ersätter Pekalski gör Malmö FF:s nyförvärv Erik Friberg, 25, en central mittfältare som länge legat mig varmt om hjärtat. Han bytte Häcken mot Seattle Sounders i fjol och det ska bli spännande att se om han tagit ytterligare kliv i MLS. Inget för EM-truppen men en bra allsvensk fotbollsspelare.

Då är jag mer konfunderad över att MFF:s Simon Thern, 19, ersätter Ranégie. Dels för att Thern inte alls känns mogen denna uppgift, dels för att en anfallare borde ha ersatts med en anfallare. I truppen återfinns nu bara två forwards, Tobias Hysén och Elfsborgs Victor Claesson, 20. En vinstlott för unge herr Claesson som därmed lär vara garanterad en match från start även om vissa menar att han är mer ”nummer tio” än renodlad anfallare.

Lovar att berätta mer om Claesson efter några träningar, det är en intressant talang, tydligen klev han fram som Elfsborgs snabbaste spelare under ett träningstest i dag. Men var Niklas Hult verkligen med där?

…i stället för Thern, om det nu var en mittfältare som skulle tas ut, varför inte IFK Norrköpings Astrit Ajdarevic?

Sverige möter Bahrain 18:e januari och Qatar 23:e. Båda matcherna spelas i huvudstaden Doha. Mer om januariturnén hittar ni i ett inlägg nedan.

Allsvenskt tips 2012 – PRELIMINÄRT

av Robbie Lauler

I dag publicerades traditionsenligt mitt PRELIMINÄRA allsvenska tips. Det DEFINITIVA, det som gäller, publiceras som alltid två veckor innan premiären då allsvenska fotbollsbibeln går i tryck.

Här kan ni läsa det och om ni inte orkar trycka på länken ser ni det nedan.

Upp-och-ner förstås, också det en liten bloggtradition:

16. Syrianska
15. Mjällby
14. Gif Sundsvall
13. Åtvidaberg
12. IFK Norrköping
11. Gefle
10. Djurgården
9. Kalmar FF
8. Örebro
7. Gais
6. Häcken
5. Elfsborg
4. Helsingborg
3. AIK
2. Malmö FF
1. IFK Göteborg

Tur att Tobias åker till Qatar och inte Anton

av Robbie Lauler

På fredag lyfter planet mot Doha – huvudstad i Qatar – för den knappt två veckor långa januariturnén. Väderprognosen talar om 21 grader och sol i det blivande VM-arrangörslandet (2022). 

Sverige möter Bahrain 18:e januari och Qatar 23:e.

Qatar har precis sparkat sin förbundskapten Sebastiao Lazaroni på grund av bleka resultat i Pan Arab Games som hölls i just Doha under december. Lazaroni var förbundskapten för Brasilien VM 1990 där han testade ett 3-5-2-system med libero men när brassarna rök mot värsta rivalen Argentina i åttondelen rök Lazaroni också. OS-lagets coach Paulo Autuori, även han från Brasilien, har ansvar för det Qatar-landslag Sverige ska möta.

Bahrain coachas av Peter Taylor som spelade för Tottenham 1976-80 samt var engelsk U21-förbundskapten under mitten av 2000-talet. Taylor var faktiskt interimkapten för Englands A-landslag en match hösten 2000 (0-1 mot Italien) innan en viss Sven-Göran ”Svennis” Eriksson släpptes loss från Lazio.

Vad Bahrain och Qatar kommer med för trupper har jag inte fått kläm på ännu.

Jag har tidigare skrivit om den svenska truppen här.

Man kan förstås tycka att valet av resmål är tveksamt då homosexualitet inte är tillåtet i Qatar, det bestraffas med fängelse, plus att Bahrain är ett land UD avråder svenskar från att resa till. Amnesty har uttalat sig om att svenska landslaget borde ta chansen att protestera mot kungastyret som bland annat fängslade fotbollslandslagets målvakt Ali Saeed efter en protestaktion i fjol som hängde samman med arabiska våren. Människorättsorganisationer i Bahrain har krävt att Internationella fotbollförbundet Fifa ska agera i frågan.

Samtidigt är det länder Sverige har handelsförbindelser med och då anses att samma regler ska gälla för idrottsutbyten.

…men det kanske är tur att Tobias Hysén och inte hans brorsa Anton är aktuell för den här landslagsresan.

TT-Skiöld och jag har i alla fall bokat in oss på Swiss Belhotel och det ser inte så dumt ut.

Andra delen av miniserien Hinsehäxan på SVT höll samma höga klass. Om ni missat, ge det en chans på SVT Play.

Nästan alla Sportbladets ”experter” är överens om att Messi är bäst genom tiderna – men inte bäst genom tiderna. Om ni förstår.

Diskussionen om Lars Winnerbäcks eventuella folkkärhet går vidare. I går blandade sig Niva i – men exakt vad han egentligen tycker fick jag inte riktigt greppp om.

I dagens papper skriver jag om den allsvenska förbannelsen – att vara favorit. Och varför Elfsborgs nye tränare Jörgen Lennartsson inlett ”Operation: stoppa guldsnacket”.

Sverige nobbade Ronaldo på Fifa-galan

av Robbie Lauler

Messi vann, Ronaldo kom tvåa och Xavi trea – ungefär som jag gissade i inlägget nedan fast jag hade missat att Iniesta inte var med på topp tre vilket redan var utannonserat. Får skylla på semestern.

Alltså, Messi fick 48 procent av rösterna mot Ronaldos 22 och Xavis nio procent.

Själva omröstningen består av att förbundskaptener, lagkaptener och journalister från jordens alla hörn delar ut poäng till tre spelare enligt 5-3-1-modellen.

Sveriges lagkapten Zlatan Ibrahimovic:
I fjol: Iniesta – Sneijder – Xavi
I år: Messi – Rooney – Iniesta.

Sveriges förbundskapten Erik Hamrén:
I fjol: Sneijder – Puyol – Forlán.
I år: Messi – Xavi – Rooney.

Tidingen Offside – som står för svenska mediers röst – var mer ”rätt på det”: Messi – Ronaldo – Iniesta. Så hade nog jag själv också resonerat.

Annat noterbart:

Zlatan ska ha röstat på Pep Guardiola – José Mourinho – André Villas-Boas i tränarkategorin (Pep vann) och det framstår som märkligt för alla som läst Z:s bok där han hyllar många tränare – Guardiola är inte en av dem. Milt uttryckt.

…och Pep framhöll i sitt tacktal att han ”ville dela priset med Mister Mourinho”. Så blev Fifa-galan rena försoningsfesten.

Men jag undrar vilken tränare DN-Esk hade lagt sin röst på?

Messi valde polarna Xavi och Iniesta – och landsmannen Sergio Agüero som trea. Lite snålt mot Ronaldo, eller?

Wales förre förbundskapten Gary Speed som nyligen tog livet av sig hann rösta innan det. Speed gick på Messi – Xavi – Iniesta.

Qatars lagkapten Bilal Rajab röstade på Messi – men ingen mer.

Greklands lagkapten Giorgos Karagounis hade inte med Messi överhuvudtaget utan valde Ronaldo – Suárez – Iniesta. Även Portugals Nuno Gomes nobbade Messi – troligen för att hjälpa Christiano.

Om ni hittar något annat intressant kan ni tipsa om det i kommentarsfältet – här är hela skiten.

Måste erkänna att jag hajade till av nyheten att Thierry Henry hoppade in och gjorde mål direkt för Arsenal. I FA-cupen mot Leeds men ändå. Det är nånstans rätt stort.

Intressant tanke: tränar Roland Nilsson Helsingborg från 2013? Conny Karlssons kontrakt verkar inte förlängas och ”Rolle” har en bakgrund i klubben. Här mina tankar om det som hände i går.

Miniserien Hinsehäxan – som började på SVT i går kväll och fortsätter i dag – är väldigt sevärd.

Bank och jag har fastnat i en diskussion vi inte kommer ur. Han menar att Lars Winnerbäck är folkkär, jag hävdar att du måste slå i kategorin kvinnor 60+ för att anses folkkär. Det har Winnerbäck ännu inte gjort.

Vilka toppar nästa års Ballon D’or-lista? Jag säger Ronaldo – Messi – Schweinsteiger.

Messi vinner Guldbollen – de blir tvåa och trea

av Robbie Lauler

Tillbaka från semestern lagom till en hyfsat stor nyhetsbomb small av: Roland Nilsson sparkas från FC Köpenhamn efter bara ett halvår i klubben. Att svenske landslagsmålvakten Johan Wiland konstaterar med en axelryckning att ”Vi stödjer klubbens beslut” tyder på att Nilsson aldrig hann göra sig särskilt populär i omklädningsrummet. Även om det alltid är oväntat när tränare sparkas redan efter ett halvår är jag inte särskilt förvånad att ”Rolle” fick gå. Skriver mer i morgondagens tidning.

Sportsligt har jul- och nyårshelgen mest handlat om juniorhockeyn. Debatten gick het på Twitter och jag förvånades framför allt över snacket om frimärken och bragdguld för en seger i en juniortävling. Dels saknades de bästa 20-åringarna i detta U20-mästerskap (släpptes ej loss av NHL-klubbarna), dels brukar junioridrott inte värderas särskilt högt. Intresset i stugorna var stort, 600 000 såg finalen på TV, Kungsträdgården fylldes och jag förstod aldrig riktigt varför. Jag förstod inte varför damernas VM-brons i somras skulle firas på scen heller. Men om folk vill fira – låt folk fira. Ingen stor sak.

…fast då kan man fråga sig varför Marcus Hellner inte firades när han kom hem från silverbragden i Val di Fiemme?

I TV grät kommentatorerna av glädje, hockeykrönikörerna skrev om det största som hänt på hundra år och att småkronorna var odödliga. Jag vet inte…vad minns vi egentligen från JVM-guldet 1981?

Paralleller drogs till fotbollens U21-EM i Sverige 2009 där intresset också var ovanligt stort men där var det åtminstone ingen som pratade om frimärken eller bragdguld. Men det berodde kanske på att Sverige åkte ut i semin, vad vet jag.

Sammanfattningsvis: överraskande stort intresse för en juniorturnering och gott om överord i medierna. Till exempel ägnade Sportbladet ett uppslag som raljerade över kritiken mot hajpen. En text som hade ifrågasatt hysterin vore mer berättigad ur ett journalistiskt perspektiv, för att nyansera bilden intill all glädje, tjo och tjim.

Kvällens stora händelse är att Ballon d’Or delas ut och allt annat än att Leo Messi får den vore förstås en makalös skräll. Ronaldo tvåa och Xavi eller Iniesta trea, vad tror ni om det?

…om/när Messi får priset kopierar han Michel Platinis tre raka titlar (1983-85). Då kan man börja snacka om att vara odödlig.

Vad gjorde ni när vi protesterade mot EU?

av Robbie Lauler

Hammarby har gjort klart med tränare de närmaste två åren, amerikanen Gregg Berhalter, 38. En chansning – men samtidigt ett spännande namn. Här mina tankar kring ”Groggen” som han tydligen kallas.

…”Groggen 2″ skulle jag föreslå, smeknamnet är redan upptaget av Fröken Frändéns farsa.

Gårdagens stora bomb var annars Peter Ijeh till Gais. Klubbdirektören Mats Persson Informerar åkte in på kåken ett år första gången han värvade Ijeh, i går hälsade han välkommen till presskonferensen med:
– Jag och Peter haft presskonferens förr. För dåligt väder för Storan, därför är vi inomhus på Ullevi istället…skämt åsido.

 …Mats Persson Informerar har sonat sitt brott, suttit av sitt straff och är onekligen en artist ut i fingerspetsarna. Sportsligt är det ingen jättevärvning även om Ijeh säkert kommer att göra sina mål för Gais också med rätt understöd. Symboliskt är det typ den coolaste värvningen i allsvenskans historia.

Apropå coolt: Mario Balotellis ledningsmål efter två minuter i går kväll. Nu hjälpte inte det, min PL-vinnare Chelsea van El Cashico och håller spänningen i ligan vid liv.

Lite i skymundan hämtar Malmö FF hem ex-Häckenspelaren Erik Friberg från Seattle Sounders, det är en mittfältare jag alltid har haft ett extra gott öga till. Bra värvning.

…Häcken kontrar med Andreas Drugge från IFK Göteborg och det blir säkert också bra – spelare som inte platsar i Blåvitt brukar ju göra succé i Häcken.

Kulturdepartementet föreslår reklamavbrott under matcher (till exempel vid skador) för att göra radio- och tv-lagen förenlig med EU-direktiv. Innan ni börjar gnälla, vad gjorde ni när jag drev organisationen JME – Jonsered mot EU – inför folkomröstningen 1994?

…skämt åsido, det låter skräddarsytt för TV4:s landskampssändningar detta, jag minns att under fotbolls-VM 2010 åts det mesta av paussnacket upp av reklam. Det vill nog TV4 undvika framöver (ändringen gäller tidigast från 2013 dock). Men om reklamavbrott mitt under matcherna ska accepteras någorlunda av tittarna, då gäller det att halvtidsreklamen verkligen blir märkbart kortare i tid

I morgon presenteras truppen till januariturnén och ett namn som kommer med är Ivo Pekalski som väljer svenska landslaget framför det polska. Bra det. Han lär få sällskap av lagkamraterna Mathias RanegiePontus Jansson och Jiloan Hamad. Andra namn är AIK:s mittbackspar Alex Milosevic och Niklas Backman, Elfsborgs mittfältare Anders SvenssonNiklas Hult och Oscar Hiljemark, Kalmars Mattias Johansson, IFK Norrköpings Astrit Ajdarevic och IFK Göteborgs Tobias Hysén. Bara för att nämna några.

…frågan är vilka spelare mästarna Helsingborg får med? Pär Hansson givetvis men mer? Joseph Baffo? Markus Holgersson? Simon Thern? Mer tveksamt.

Jag tycker att P-O Ljung borde få åka med. Det hade varit intressant.

En händelserik helg

av Robbie Lauler

Ja det har sannerligen hänt en hel del senaste dagarna.

Fröken Frändén debuterade i På Spåret, jag recenserade Nobelfestens klänningar och Mikael Wiehe höll hov i Så mycket bättre. Det var första gången det programmet blev intressant på riktigt. Plus att Wiehe bjöd på en och annan oneliner:
– Jag är ingen drinkkille. Jag halsar hellre renat i en port, som han sa inför en måltid.

…nu är nog Wiehe folkkär bland borgarna också.

Till fotbollen då.

Vi fick ett bra El Clásico, en ganska jämn match men som dog efter Barcelonas 3-1-mål. Xavis 2-1-skott som styrdes i mål av Marcelo och Ronaldos två grova missar blev avgörande. Annars var skillnaden inte så stor även om Real hade behövt en Puyol i sitt försvar – vilken insats den gamle mittbacken gjorde till höger. Framåt fick Iniesta de ytor han behövde när di María inte orkade längre. Det var också en nyckel till att Barca tog över. Slutsatsen är ändå att min CL-vinnare Real har närmat sig regerande mästarna.

Sebastian Larsson tog revansch för sin straffmiss förra veckan med en klassfrispark på tilläggstid mot Blackburn. Svår vinkel långt ut till höger, bollen dök vid första stolproten och 2-1. Viktiga poäng i bottenstriden för Sunderland, extra viktigt för nye managern Martin O’Neill och Seb Larsson är Premier Leagues effektivaste frisparksskytt.

Johan Elmander, Markus Rosenberg och John Guidetti målskyttar för sina klubblag (Galatasaray, Werder Bremen och Feyenoord) och även om jag och många med mig vill se Guidetti i EM-truppen ska Rosenberg nog inte räknas bort. 

Zlatan Ibrahimovic satte en straff för Milan i 2-2-matchen borta mot Bologna. Straffen hade han fixat själv och säg så här: det är inte ofta Zlatan filmar men i dag föll han lätt. Jag har inget emot det, filmningar är en del av spelet men det är sällan Zlatan utnyttjar knepet. Jag skrev en krönika härom året om anfallaren som står när de andra faller.

Apropå Serie A så hängde Klose ett i vardera halvlek borta mot jumbon Lecce när Lazio vann med 3-2 borta. Fint det.

Under halvtidspausen i Viasat i lördags konstaterade Erik Niva stillsamt att Liverpool och Luis Suárez haft problem med målskyttet under hösten. En minut in på andra halvlek nickade Suárez in mot 1-0 QPR som blev slutresultatet. Fint det också.

Väldigt många män gick i taket över den här krönikan. Men är det så konstigt att fundera kring att herrlandslagets andreman tjänar mer än damernas nummer ett?

…då blir jag mer upprörd när Radiosporten beskriver damernas innebandylag som Sveriges just nu bästa landslag alla kategorier. Ett EM-avancemang för fotbollsherrarna eller ett VM-brons för fotbollsdamerna smäller väl ungefär tiotusen gånger högre än ett VM-guld i innebandy?

30 minuter Zlatan – på norsk

av Robbie Lauler

En norsk, en svensk och en Zlatanist – vad händer när man dissekerar Zlatan Ibrahimovic ihop med tre norrmän och en halvdansk?

Jo, jag reste till Norge igår för att vara med i just det programmet.

Det slutade med att jag var tvungen att såga dem för att de fortfarande använder ordet ”brassemål” för bicycleta.

När sluttade Arne säga brassespark? 1975? 1982? Inte sennare i vårt fall.

Nu räcker det med artiklar om Zlatans bok

av Robbie Lauler

Mycket reaktioner på mitt senaste blogginlägg om Zlatan. Vissa förstod det, andra inte.

Det Zlatan gör – att skriva en bok rakt från hjärtat om hur han är, hur han tänkt, vad han gjort, vad som hänt – är det jag älskar och beundrar.

Sedan håller jag förstås med om att Zlatan i många av de situationer som han beskriver agerar som ett barn, eller rättare sagt: som en upprorisk tonåring. Han resonerar som en tjurig egoist utan förmåga till reflektion.

Men det spelar ingen roll.

Det här handlar inte om att stämpla Zlatan som människa. Han har gjort något unikt, ärligt och modigt – det är det jag hyllar.

Däremot kan det räcka med förhandsartiklar i tidningarna nu. Man vill ha något kvar att läsa.

Det är självklart inte okomplicerat att vara så öppen – hur reagerar landslagskompisarna, vad vågar förbundskapten Erik Hamrén säga i omklädningsrummet i fortsättningen? Ur mitt perspektiv som journalist välkomnar jag självklart öppenhet framför slutenhet och kan bara applådera och hoppas att fler tar efter.

Det mest fascinerande är ändå omvärldens tolkning av Zlatan-journalistiken. Under många många år beskylldes sportmedierna för att vara rasistiska (!), för att vi bara vinklade på det negativa kring Zlatan. Vi är samma människor som skriver i dag, rasistisk har journalistiken kring Zlatan aldrig varit (herregud så dumt) men vi vinklar fortfarande ofta på det negativa (rubrikerna från boken handlar ju mest om Zlatans bråk) men när vi gör det nu, slickar vi i stället Zlatans röv heter det enligt till exempel Johan Croneman.

Alltså: när vi skrev om Zlatans bråk för fem-tio år sedan var det Zlatan-hat, när vi skriver om Zlatans bråk nu är det Zlatan-fjäsk. Hur ska ni ha det?

Ingenting har alltså hänt med journalistiken, det som hänt är att Zlatan släppt en bok som är helt unik i sitt slag. Att Croneman & kompani tycker av vi borde såga boken visar mest att han saknar insyn i den internationella toppfotbollen.

Det är också fascinerande att vissa inte tycks kunna hålla två saker i huvudet samtidigt: man kan älska att Zlatan har skrivit en bok utan censur, man kan tycka att han beter sig som en idiot emellanåt ändå. Är det verkligen så svårt att hålla två saker i huvudet samtidigt?

I tio år har jag blivit kallad Zlatan-hatare, nu slickar jag tydligen hans röv. Ändå skriver jag precis samma sak som tidigare: jag hyllar öppenhet, jag går igång på skandaler och bråk (annars ska man inte jobba på en kvällstidning).

Det är rätt uppenbart att det är perspektivet utifrån som har förändrats snarare än journalistiken kring Zlatan. Vi sportjournalister som skriver har inga dolda agendor även om jag börjar lära mig att till och med andra journalister tror det (läs; Croneman). Så starka känslor väcker alltså Zlatan.

Varför skulle det inte gå att tycka ett par-tre olika saker om Zlatan, måste man antingen vara för eller emot, välja sida? Jag är oberoende journalist, vissa saker gillar jag med Zlatan, andra gillar jag inte. Det är inte svårare än så.

Croneman & kompani borde läsa mitt blogginlägg från när Zlatan blev klar för Milan.

Att påstå att jag slickat röv för Zlatan, det är som att påstå att jag slickar röv för Lasse Lava också. Påståendet är lika absurt. Men visst, om Lava tar Island till VM-guld, då kommer jag att hylla honom och då kommer Croneman komma farande med att jag slickat Lavas röv sedan Sverige fick stryk mot Spanien med 4-0 i den där träningslandskampen.

Men nog om boken nu.

I stället rekommenderar jag Banks och min intervju med Lennart Johansson. Vi träffade honom i veckan och han levererar också.

Det mest intressanta är att han inte tror på Michel Platinis baby Financial Fair Play:
”– Jag tror varken resurserna eller kunskapen att efterleva det finns. Väldigt många av storklubbarna i Europa är på ruinens brant. Det är att kräva för mycket. Det är en noggranhet i kontrollen som är större än för ett vanligt företag. Det finns enklare sätt. Att leva efter de regler och lagar som finns.
Behövs det inte en ekonomisk styrning av fotbolls-Europa?
– Jo, men jag tror att man har tagit i för kraftigt. Jag tror inte många klarar av att orka uppfylla kraven.

Så vad händer med FFP?
– Jag tror att det dör ut, att det läggs ner. Det finns inte kapacitet att dra igenom”
.

Vad gäller cupfinalen mellan Helsingborg-Kalmar (3-1) är den första reflektionen:
Har Mikael Stahre och Håkan Mild verkligen gjort läxan ordentligt, Daniel Sobralense ska spela i IFK Göteborg nästa säsong. I går skämde han ut sig rejält i sin sista match för Kalmar.

Den andra är:
Helsingborgs historiska trippel – eller kvadrupel – ger en bra bild av svensk klubblagsfotboll 2011: den domineras av Helsingborgs IF och Helsingborgs IF endast. De har gjort något som går att kopiera men inte att göra bättre.

Mer om finalen här.

I övrigt är jag krasslig och har legat hemma några dagar, vi får se man hinner repa sig till morgondagens fotbollsgala.

Avslöjar: Han tar över efter Lagrell

av Robbie Lauler

Karl-Erik vem?
Jag tvivlar inte på att svensk fotbolls blivande boss är väl förankrad i nämnder och distrikt, klubbar och kommittér.
Men ni vanliga, dödliga läktarfans, hur har ni fått chansen att påverka vem som snart blir allsmäktig i svensk fotboll?
Vad vet ni om Karl-Erik Nilsson, 55, från Emmaboda?
Ja, förutom att han har dubbelnamn och tagit ett antal feldomslut mot just din klubb genom åren.

Den framtida förbundsbasens fotbollsbakgrund är alltså domare. Karl-Erik Nilsson dömde 150 allsvenska matcher och hade 100 internationella uppdrag under sin tid som Fifa-domare i skarven -90- och -00-talet. 
Därefter har han varit socialdemokratiskt kommunalråd i Emmaboda, är ordförande i Bohusläns fotbollsförbund, vice ordförande IK Oddevold och valdes så sent som i våras in i SvFF:s styrelse. Nilsson är av riksdag och regering utsedd till ordförande i organisationen ”Hela Sverige ska leva” som ekonomiskt är direkt underställd Näringsdepartementet.

55-åringens kontaktnät sträcker sig därmed från internationella fotbollspampar som Michel Platini via en mängd riksdagspolitiker till Beatrice Eriksson på Nätverket för vindbruk i Halland.

Karl-Erik Nilsson seglade på allvar upp som alternativ till ny fotbollsbas efter insatsen som EM-general 2009 under det lyckade U21-mästerskapet.
Eller ”seglade upp” är fel ord.

Nilsson bars fram av starka krafter som verkar i det fördolda inom svensk fotboll. I den U21-EM-stab som Nilsson rattade var Bengt Madsen (Malmö), Khennet Tallinger (Skåne) och Gunnar Larsson (Göteborg) ordförande i de lokala organisationskommittérna – samma personer försökte redan 2010 kuppa bort Lars-Åke Lagrell med ”distriktens man” Karl-Erik Nilsson, uppbackade av Raul Björck i valberedningen. Den gången föll det på att tre socialdemokrater försökte föra fram en fjärde och det blev aldrig majoritet ens bland distrikten.

I den nu pågående ”valkampanjen” mot intresseorganisationen Svensk elitfotbolls (Sef) kandidat Lars-Christer Olsson står Nilsson på egna ben och har distriktens stöd medan elitklubbarna i själva verket är splittrade i olika viljor vilket ger Nilsson klar majoritet.
Vissa oroar sig för att förre Uefa-vd:n Olssons ansträngda relationer med såväl Fifa-bossen Sepp Blatter som Uefa-basen Michel Platini ligger honom i fatet i ett internationellt perspektiv då Olsson stod på Lennart Johanssons sida i alla strider förr om åren. Plus att det krävs en stadgeändring för att Olsson ska kunna bli förbundsordförande (han är inte skriven i Sverige utan i Schweiz).

Samtidigt har Olsson ett internationella kontaktnät som Karl-Erik Nilsson bara kan dreggla över och för allsvenskan vore det synd att inte nyttja honom när han nu är intresserad – varför inte Lars-Christer Olsson som en klubbneutral ordförande för Sef? Då kan det bli fart på debatten.

Men den stora frågan kvarstår: vad exakt vill Karl-Erik Nilsson som SvFF-bas? Vad vill han förändra, driva, utveckla?
Det går knappt att hitta en intervju med honom i medierna vilket även Sportbladet får bakläxa på fram till i dag. Visst, inför årsmötet i mars kommer han säkert synas mer frekvent men vad spelar det för roll när valet i praktiken är avgjort redan i dag?
Samtidigt kan frågan ställas till de engagerade supportrar som länge krävt Lagrells avgång: bryr någon sig vem det blir i stället? Eller nöjer man sig helt enkelt med att det blir en snubbe med dubbelnamn – Karl-Erik efter Lars-Åke…

JANIS-ROBERT LAUL

Sida 29 av 137