I vanliga fall skriver jag bara herrfotboll. Det är mot den bakgrunden detta blogginlägg ska läsas.

Tisdagen blev en intressant arbetsdag som jag fick ägna åt att diskutera två krönikor som bägge delvis handlar om kvinnor på olika sätt.

Jag skrev om Magnus Hedman till nyhetstidningen (papper). Det var inte många som reagerade. En artikel berättade om det sexköp Magnus dömdes för, min krönika bredvid gav en fördjupning av hans tidigare liv som fotbollsstjärna. Det var uppgörelsen och direktivet från nyhetscheferna – jag skulle skriva om Magnus fotbollskarriär och berätta vem han var innan rättegångar och skandalartiklar. Jag tycker att krönikan är saklig och nyanserad.

Men när den under kvällen lades ut på nätet blev det ett himla liv.

Birgitta F mejlade:

”Har du tappat ner hjärnan i kuken som de flesta män har gjort? Magnus Hedman är inget annat än en skitstövel som utnyttjar kvinnor som handelsvara. Naturligtvis är han inte ett fotbollsgeni i första hand. I första hand är han ett svin som utnyttjar kvinnor i andra hand är han en mansgris som tycker att kvinnor skall betjäna honom sexuellt. I tredje hand liknar han dig som fortfarande har en plats i Aftonbladet.
/Birgitta”.

Nåväl, min andra krönika handlade om Pia Sundhage. Jag drog en lans att det är dags för kvinnliga chefstränare i herrallsvenskan – varför inte Pia? Här fick jag också många reaktioner. Förra förbundskaptenen för herrarnas innebandylandslag Kristina Landgren Carestam, som jag nämner i krönikan, skickade ett mejl:

”Hej!
Kul att du minns mig och bra artikel. För egen del är man numera sportchef för Pixbo Wallenstam IBK både för dam och herrlaget, återigen inte många kvinnliga sportchefer som har herrsidan. Jag ville bara säga att med lite ironi att det är fantastiskt att fotbollen kommit så lång att man har så många påtänkta kompetenta elittränare att man inte ens har Sundhage i sina register som elitklubb. Är jag förvånad, tyvärr inte.
Med vänliga hälsningar
Kristina Landgren Carestam
Sportchef Pixbo Wallenstam”.

Se där. En liten känga som ramlade in framåt natten. Piggar alltid upp.

Nu är det onsdag. Ny dag, nya diskussioner.

…för den svaga uppdateringen senaste dagarna men dels är bloggen nedlagd, dels är det snart jul och framför allt har jag jobbat en del för tidningen.

Tidningsarbetet resulterade i ett smått vansinnigt utspel om att Syrianska kan vinna allsvenskan men det är fan inte mitt fel – vi har världens jämnaste, mest oförutsägbara och tokiga fotbollsliga, då blir tipsen därefter. 

Angående Vikingstads avslöjande att AIK:s klubbmärke är ingjutet i betongen på nya nationalarenan har jag en teori: många AIK:are är avogt inställda till Gnaget-spel på Swedbank Arena. Med klubbmärket ingjutet i grunden kanske de svänger. Det hela är en djävulskt briljant kupp av Lars-Åke Lagrell.

…måste säga att jag diggar den här typen av spex men nästa som görs kommer att kännas som en trist upprepning.

Cornelis, filmen alltså, rörde mig nästan till tårar. Slutscenerna från Roskilde-festivalen…det var så vackert. Starka L L L till filmen men högsta betyg för sista femtedelen.

Ska strax röra mig mot Centralstationen för tåg mot Göteborg. I mina öron ringer Uno Hedins ”Lycka till”.

– Där ser ut som Bangladesh, sa Bank om centralen med alla försenade passagerare och deras väskor och julklappspåsar.

Farsan vill ha sällskap i bilen och tycker att jag ska åka med honom efter han slutat jobba i natt i stället (problemet är att jag då kommer bli avsläppt i Halmstad i morgon bitti vid sju-snåret, ingen klinisk början på julafton).

Men Farsan tjötar vidare:

– En varm och go V50, halvpanna whisky, Dylan i stereon och gött tjöt.

…men vem är det som kör egentligen? som Långben brukar säga i morgon.

Bevittnade kravallerna utanför Globen från första parkett, mitt skrivbordsfönster vetter rakt ner mot där våldsmännen smällde ihop med polis. Det de här ligisterna håller på med är mer svårbegripligt än Palestina-konflikten.

Sedan blev det tydligen ännu värre inne på Globen, och om någon vill förklara vad ni håller på med får ni gärna göra det i kommentarsfältet, jag tror att många undrar.

Medan Gefle tvingas skicka ett ”tiggarbrev” till sina supportrar gör Carlos Tevez en U-sväng och drar tillbaka sin transferrequest. Snacka om skilda världar – Gefle behöver få in halv mille för att behålla mittbacken Daniel Theorin. Dessutom ställs vårens träningsläger in. Vad får Tevez i påökt fått av Manchester City för att lugna sig – 100 miljoner? 200 miljoner?

AIK:s nya styrelse är snart ännu nyare. Supportrarna får in en representant också, Rickard Henze. Då klubbas sammansättningen med före detta spelaragent (advokat) Johan Strömberg i spetsen som ordförande.

Kapitalförvaltningsfirman Brummer & Partners pekas ut som det bolag som ska lasta in pengar – alltså köpa andelar i Niklas Backman och kompani – för att sedan göra vinst när spelarna säljs utomlands. Även en nyemission ska genomföras.

Brummer & Partners är samma bolag som tidigare skjutit in kulor i Elfsborg i samband med att Anders och Mattias Svensson värvades hem till föreningen. Eller delägarna Svante Elfving och Per Josefsson sköt in pengar – och fick tillbaka allt plus avkastning redan efter ett år.

Kanske fick kapitalförvaltarna blodad tand även om alla dementerar här, med VD:n Klaus Jäntti i spetsen:

– Aldrig i livet. Det är verkligen skräpprat. Jag har aldrig varit på en match. Fotboll är ingen sport.

…kul att få käka upp den rekordlögnen i morgon, om eurosport.se:s uppgifter nu stämmer. Men enligt vad jag hört under kvällen, ska Brummer & Partners INTE in i AIK på något sätt. Mindre kul för eurosport.se i så fall.

Ändå: Fotboll är ingen sport? Var kom den i från? Vem är Klaus Jäntti att säga det? Fotboll  ä r  sport.

Hinner inte jaga så mycket nyheter längre, därför är det alltid skönt när man kan knäppa Lur & Lund och till och med Ek Wallraff och kompani på fingrarna med ett riktigt scoop, en sådan där nyhet som alla i branschen verkligen jagar, som alla vill vara först med – när avgår Lars-Åke Lagrell?

Konkurrenten – samt DN.se och SvD.se – har fortfarande klockan 11.00 inte fått ut storyn på sina sajter vilket säger en hel del om hur mycket det måste svida. Det har vi inget emot.

Men nog med skryt nu.

Jag fick höra av en bra källa i går att 2012 är det slut och ringde upp Lars-Åke som inte försökte slingra sig. Lite typiskt Lars-Åke, en hedersknyffel som han är.

Det är blandade tankar kring att Lagrell slutar.

Å ena sidan har han gjort otroligt mycket för svensk fotboll, varit en stark och tuff ledare som hållit rörelsen enad. Svensk fotboll under Lagrell – han blev ordförande 1991 – har varit en framgångssaga på många sätt: landslaget, allsvenskan, ekonomin, publiksiffrorna, tv-utbudet. Den som protesterar mot det är mer historielös än Ulf Nilson.

…visst går det att invända mot att allsvenskan var en betydligt högre rankad liga på 1980- och -90-talet men det ska vi snarare tacka IFK Göteborg för än att knyta som en kvarnsten runt Lars-Åkes hals. Hellre en levande allsvenska med folk på läktarna än ett framgångsrikt lag i Europa, säger jag. På -80 och i början av -90-talet var det bara de närmast sörjande som gick på allsvensk fotboll.

Men lika självklart som att Lagrell är en av de stora idrottsledarna i Sverige i modern tid, lika självklart är att han nu kliver av. Det har varit för mycket negativt kring svensk fotboll senaste åren. Trenden är nedåtgående, spiralen ond och det höjs röster både här och var för hans avgång. Faktum är att även om Lagrell som ordförande inte varit direkt ansvarig för senaste årens många märkligheter, är det dags att få in en person som kan vara mer förutseende när något är på väg i fel riktning.

Klubbarna – genom intresseorganisationen Svensk Elitfotboll – är mer aggressiva än tidigare och utmanar från sitt håll genom förre Uefa-VD:n Lars-Christer Olsson som just nu arbetar för Sef på konsultbasis. Hans viktigaste uppgift är att få elitklubbarna att dra åt samma håll. Att Olsson bedöms behövas för den uppgiften är ett annat tecken på att Lagrells grepp har veknat.

Viktigt för en ny ordförande är att tala publikens språk, att på ett annat sätt förstå att elitfotboll, eller åtminstone allsvenskan och landslaget, är publikevenemang där man måste lyssna på supportrarna, vilka synpunkter har de på schemaläggning, arenor, arrangemang och så vidare. Till exempel kan man fråga sig varför förbundet placerade en landskamp mot Tyskland på Nya Ullevi i november, och tog hutlösa 300 kronor för biljetterna utan att Zlatan ens var med. Hur tänker man då? Vill man inte ha publik? Vill man inte ha en fullsatt arena?

Men oavsett senaste åren ska vi inte glömma de insatser Lagrell gjort för svensk fotboll totalt. När man läser att vissa supportrar kallar Lagrell ”fotbollsmördare”, ja då får man nästan en tår i ögat. Jag vet hur hårt han har slitit för att att göra det bästa för allsvenskan och landslaget. Bemötandet är lika felaktigt som respektlöst. Å andra sidan har de som svänger sig med uttrycket sällan en aning vad de pratar om.

Här läser ni om Lagrell samt mina kommentarer på kandidaterna som är aktuella att ta över. Doldisen Karl-Erik Nilsson är ett intressant namn som jag avslöjar kliver in i förbundsstyrelsen från 2011. Men han kan vara för grön.

Firar min nyhet gör jag ikväll då Sportbladet årliga julbord går av stapeln. Det brukar vara en tillställning i Nordin Gerzics smak. Vi hotar givetvis inga tjänstemän, däremot är det fullt blås från 18.00. Problemet är att nästan alla sportens brudjournalister har tackat nej i år av olika anledningar. Det öppnar å andra sidan för ett tyngre sjöslag än vanligt.

Dålig tajming, Nordin Gerzic.

Dagen efter att ÖSK-mittfältaren blir uttagen i landslaget för första gången, kommer det fram att han polisanmälts för hot och våld mot tjänsteman. Det är naturligtvis inte bra.

Däremot väntar jag med moralpekpinnen över att han ska ha tagit sig ett par stänkare för mycket på krogen – det kan hända den bäste. Alla som kan sin krogmiljö vet att det som händer där kan bero på både det ena och det andra. Så mycket mer finns inte i nuläget. Tajmingen är som sagt dålig men jag tycker inte att förbundskapten Erik Hamrén bör peta Gerzic från januaritruppen utifrån den information som nu är känd.

Hur mycket medeltid är man förresten inte om man använder ord som ”pursvensk”?

…apropå medeltid: Vikingstad och jag har skrattat gott i några dagar åt detta gamla spontana tillrop: ”Hey look! It’s Enrico Pallazzo!”.

Rasbiologerna kan ägna kommande artiklar åt att räkna ut hur många spelare i januaritruppen som är ”pursvenska”. Känns viktigt att veta det.

…eller inte.

Johan Strömberg ny ordförande i AIK Fotboll AB. A blast from the past.

…självklart rätt att förre ordförande Mats Gustavsson, storägaren Per Bystedt och några till försvinner ur bolagsstyrelsen – de gjorde alla fel som gick att göra under 2010. Nu gäller att det nya styrelsefolket får ordning på skutan vilket kan bli en gungig resa. Å andra sidan får man förmoda att fansen har ett visst tålamod den här gången, när de själva varit drivande i förändringen.

Det här är en intressant nyhet. Antonio Cassano nära att bli lagkamrat med Zlatan Ibrahimovic. En gång – i en annan tid, ett annat liv – ringde jag upp Zlatan via agenten Mino Raiola. Zlatan ville diskutera att jag jämfört honom med ”Italiens bad boy Cassano” i en artikel.

– Du jämför mig med någon som sparkar omkull hörnflaggor och som varken kan läsa eller skriva, sa Zlatan som någonstans ändå lät ganska road över situationen:

– Nu har du gjort bort dig tre gånger. Hur många chanser ska jag ge dig? undrade Zlatan och sedan var samtalet över.

Jag fick inga fler, kan tilläggas.

…men Zlatan kanske kan hjälpa Cassano med grammatiken om de nu blir lagkamrater?

Funderar över framtiden för svenska landslaget i en krönika i dagens papperstidning (finns på nätet), och jag och Erik Hamrén är helt överens om att det är ont om högerbackar och centrala mittfältare (defensiva) om man scannar utbudet. Kanske kan man även lägga till mittbackar. Eller hur imponerade är vi egentligen av det som kommer bakom Olof Mellberg och Daniel Majstorovic?

…nog för att Mikael Antonsson har ett skägg som flåser Mellbergs i nacken men är inte där ännu.

Till sist: Robbie Lauler-Stefan 5-0.

Traskade till förbundets gratislunch med inställningen att käka mig proppmät för att sedan sedan såga maten som brukar vara rätt risig. Men nu hade förbundet bytt leverantör till Operakällaren och julbordet höll bra kvalitet. Framför allt revbensspjällen var högklassiga. 

…men bäst var när Vikingstad mitt under presskonferensen välte en silverbricka. Hela presskonferensen stannade upp och det ekar fortfarande på Råsunda.

Man kan säga att Vikingstad revbenen.

…om ni hängde med på den göteborgaren. 

SFS – Sveriges Fotbollshistoriker & statistiker – ansvarar för att välja in folk i svensk fotbolls egen Hall of fame. Tomas Brolin valdes in i dag, som 37:e medlem.

…han hade väl platsat även i Hall of shame?

Skämt åsido.

”Brollan” intervjuades på scen och fick frågan vad han gör i dag:

– Poker, restaurang Undici och dammsugarmunstycken är mina tre ben i livet.

…såg senare att Vikingstad intervjuade honom, hoppas han inte river några av de benen också…

Januariresan går till Sydafrika för landskamper mot Sydafrika och Mocambique (a.k.a The Black Mambas). Sydafrika kan nog ställa en vass elva på benen men Mocambique ska Sverige köra över. 

…inte för att jag har någon järnkoll på mocambikanern…mocambiern…mocamb…afrikanerna men det känns som att Sverige ska vinna den matchen.

Efter sju raka januariturnéer lämnar jag över stafettpinnen till en annan reporter på Sportbladet. Det är årets bästa jobbresa – utan tvekan. Känns lite sorgligt att missa den.

…men jag har i alla fall kommit över Lars-Åke Lagrells hemliga anteckningar och lusläser nu efter ett scoop.

Erik Hamrén sammanfattade landslagsåret 2010. Han var nöjd på det stora hela – men erkände att:

– Hollandsmatchen avslöjade en del brister vi inte upptäckt tidigare.

…bra. Bortförklaringen direkt efteråt, att Sverige inte var modiga nog, var alltså struntprat.

Truppen då…kraftig skånedominans, fem MFF:are, fyra HIF:are och en Viktor Noring, Trelleborg.

Bara 21 man – konstigt nog – jag trodde på fler. I mitt tidigare inlägg prickade jag alla förutom Niklas Backman och Emil Johansson. Johansson hade jag – my bad – glömt bort medan Backman är med enbart eftersom FC Köpenhamn och Rosenborg stoppar spelare från resan, annars hade Mikael Antonsson och Mattias Bjärsmyr varit gjutna.

En väldigt orutinerad trupp och fråga är om matchen mot Sydafrika inte riskerar att bli ett test utan värde. Det behövs rutinerade krafter, det är inte bara att kasta in unga talanger hur som helst.

…utöver den invändningen saknar jag egentligen bara Rasmus Jönsson.

Spelarna jag är mest nyfiken på att se:

Ivo Pekalski, Malmö FF.

Alexander Gerndt, Helsingborg.

Adam Johansson, IFK Göteborg.

Efter allt var klart skakade jag hand lite extra länge med Lasse Tick-Tack och informationschef Nystedt.

Den enligt vissa tyckare så otroligt erfarne Andreas Alm, med hela tre säsonger som tränare i bagaget, bedöms nu av AIK-ledningen inte mer erfaren än att Stuart Baxter kommer finnas med som rådgivare och mentor.

Det är förstås ett klokt val men låter nog häftigare än det är: frågan är hur stort Baxters engagemang blir den dag han gör klart med ny klubb. Och vad den klubben i så fall tycker om att han lägger energi på en annan förening?

Jag ser det mest som en smart PR-kupp: AIK vill visa att de gör allt i deras makt för attr det ska bli så bra som möjligt. Det ska vi inte kritisera – men vi ska ta det för vad det är.

Och som sagt, jag tror på Andreas Alm som fotbollstränare.

I morgon offentliggörs truppen för januariturnén 2011 i Sydafrika. Exakt hur den kommer att se ut är svårt att sia om, framför allt nu när FC Köpenhamn och Rosenborg inte släpper sina svenska spelare.

Här i alla fall några unga killar/oprövade kort som har en bra chans att komma med:

Viktor Noring, Trelleborg.

Johan Dahlin, Agon Mehmeti, Daniel Larsson, Guilermo Molins, Ivo Pekalski, Jimmy Durmaz och Jiloan Hamad, Malmö FF.

Pär Hansson, Joel Ekstrand (om han inte säljs), Marcus Nilsson, Alexander Gerndt och Rasmus Jönsson, Helsingborg.

Johan Larsson och Denni Avdic, Elfsborg.

Nordin Gerzic och Michael Almebäck, Örebro.

Adam Johansson och Sebastian Eriksson, IFK Göteborg.

Emil Salomonsson, Halmstad.

Kristoffer Nordfeldt, Brommapojkarna.

Pierre Bengtsson, Nordsjälland.

Sedan bör väl även Erik Edman, Anders Svensson, Tobias Hysén, Marcus Lantz och Tobias Grahn åka med för att ge lite stadga. One touch-Danne har uttryckligen sagt nej till landslagsspel – men kanske sugen på Kapstadens sol?

Förbundskapten Erik Hamrén presenterar truppen vid förbundets årliga julbord där Lagrell bjuder oss murvlar på prinskorv och köttbullar för att försäkra sig om stöd ett år till.

Jullunchrapport kommer under tisdagen.

Jag finner ingen anledning att ändra på listan över världens fem just nu mest underhållande lag – även om matchen mellan Manchester United och Arsenal inte hade många döda stunder. Men en koncentrerad defensiv och två oftast samlade försvar – framför allt Man U:s – innebar att det inte skapades särskilt många målchanser.

…tycker att United vann rättvist, även om kinesens nickmål på brassens inlägg var ett slumpmål de inte gör om på tusen försök.

Rooneys straffansats var märklig. Ett par danssteg i sidled, sedan snabb attack snett framåt och skottet högt, högt över. Han får testa att snurra ett varv nästa gång. Som hockeyliraren.

Manchester United tar hem Premier League. Jag är fortfarande säker på det.

SVT text tv om hur handbollsbrudarna firade segern mot Norge:
Glögg och klappar dagen efter

Rubriken på Sportbladets handbollsblogg:
Firade med att dricka whisky och smygröka

 …är det mr Flinch eller SVT:s text tv som inte känner skillnad på glögg och whisky?

Tranås ligger ganska exakt mittemellan Jönköping och Linköping om man reser fågelvägen. Ett par mil öster om Vättern, alltså. Avlidna personer som satt orten på kartan: Lennart Hyland, Fritiof Nilsson Piraten och – sedan i lördags – Taimour Abdulwahap.

…var det honom Piraten såg framför sig redan när han skrev Bombi Bitt och jag?

Nä förlåt, den kanske var opassande.

På samma tema: här har ni kvällsläsningen.

Jag börjar med en reflektion: i mitt förra inlägg skrev jag väldigt ironiskt apropå att Barcelona säljer ut sin matchtröja efter 112 år:

”Och allt är alltså Zlatans fel som kostade för mycket pengar och såldes för för lite”.

Den meningen väckte vissa Näthatare som blev upprörda och arga. Vilket de inte hade behövt bli eftersom det, återigen, var ett ironiskt sätt att beskriva Barcelonas svaga ekonomi.

I alla fall, i meningen efter skrev jag: 

”…annars väldigt mycket Qatar just nu. När går de in i Polen?”.

Också ironi men betydligt känsligare och på gränsen, en mening som borde väckt protester och reaktioner – men icke en kommentar om detta. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att Näthatarna inte bara hatar väldigt mycket – de är dessutom korkade och historielösa.

Det spelar ingen roll om den här nedlagda bloggens läsekrets sjunker till noll: jag kommer aldrig sluta med min humor och ironi. Vad vore världen utan att man får garva ibland? Sedan kanske inte alla diggar min humor och min ironi. Men dra då för helvete och läs en annan blogg. Jag bryr mig inte.

Skriver i dagens papperstidning om läget i allsvenskan där klubbarna nu tvingas minska antalet namn i sina trupper. En intressant diskussion som bland annat fortsatt på Facebook där den prisbelönte sportjournalisten TT-Skiöld plockade upp följande stycke ur min krönika:

”Precis som man själv tvingas göra emellanåt på krogen – gå på ett tredjeval – kommer en mängd hyfsade spelare intressera sig för allsvenskan, en av få ligor där transferfönstret är öppet mars ut”.

Prisbelönte TT-Skiöld gjorde sedan följande egna reflektion:

”Jag som trodde att tricket var att jobba hårt på trean så fick man ettan. Men vad vet jag om sånt”.

Bastumannen blandade sig snabbt i debatten om den ekonomiska krisen i allsvenskan:

”02.45 tas vad som finns kvar. Att hitta ett tredjehandsval i sista stund är en lyckträff”.

Härligt att vår högsta serie väcker ett sådant engagemang. Var står ni i debatten?

I kväll samlas filmklubben hemma hos familjen Niva. Den består av Niva, fru Niva, Hugo Niva och jag. Bank har länge suktat efter medlemskap men platsar inte riktigt eftersom han spelar fotboll i det översittargäng som kallar sig Andrea Doria. I kväll tänkte filmklubben ge sig på en riktig raritet – Citizen Kane. Vad är en filmklubb som inte analyserat Orson Welles tidiga mästerverk, filmen som kännare anser vara världens genom tiderna bästa rulle?

Blev en hel del snack efter min krönika om AIK och Andreas Alm. Som jag skrev ordagrant: jag tror på Alm som tränare. Men att han är oerfaren, herregud, hur kan man invända mot det? Han har jobbat som fotbollstränare i tre år. Ett år i division två, två år som assisterande i AIK. Om inte det är brist på erfarenhet, vad är då brist på erfarenhet? Men jag tror på Alm som fotbollstränare. Dock så ifrågasatte jag tidpunkten att komma in i AIK: klubben har inte en krona att värva för och en ganska medioker trupp. Men jag tror på Alm som fotbollstränare. Däremot väckte jag frågan jag att så många av de ansvariga för årets fiasko är kvar: det känns lite som att T-Sportchef plockat ut ett team av polare enligt devisen ”Alla ska med”. Men jag tror på Andreas Alm som fotbollstränare.

Till sist: Det här med brudar och att gå på toa samtidigt, vad handlar det om?

Jag kan inte skriva om AIK:s sportchef Jens T Andersson utan att tänka på den här gamle storyn. Andersson fick lämna Sirius några veckor senare – och när han dök upp i AIK i år hade han även lämnat T:et bakom dig. Numera skrivs han bara som Jens Andersson. Det är beklagligt. När jag träffade Jens häromveckan diskuterade vi saken och han skyllde på media. Så nu vädjar jag till mina kollegor – ge Jens hans T tillbaka.

…sedan om T är vägen, framtiden och ljuset för AIK är en annan diskussion, jag är inte övertygad. Mer om AIK:s nya ledning med Andreas Alm i spetsen i den här krönikan.

Bjuder på ett litet utdrag:

”Men bortsett från den uppenbara bristen på erfarenhet tror jag på Andreas Alm. Han är den typen av människa som fungerar i ett fotbollslag. För några veckor sedan var han uppe på redaktionen för att diskutera ett bokprojekt. Jag satt en bit bort vid mitt skrivbord och knapprade på en text. Plötsligt small det till i en stolpe bredvid. Jag lyfte blicken och förstod att Andreas Alm hade svinat en fotboll mot mig – och missat med någon decimeter. Han flinade busigt”. 

Kalmar är på väg att låna hem Elm från Fulham. Det skulle så klart bli en bra förstärkning under 2011 – sedan lär han väl ändå hamna i Danmark eller Norge när nästa kontrakt ska skrivas, tror ni inte det?

…vilken Elm? Det vete fan.

Det tog 112 år, nu blir den här stiftelsen – Qatar Foundation – först med reklam på Barceolnas matchtröja. Unicef som finns där gratis blir kvar medan Qatar Foundation pröjsar motsvarande 1,5 miljarder kronor över fem år. Och allt är alltså Zlatans fel som kostade för mycket pengar och såldes för för lite.

…annars väldigt mycket Qatar just nu. När går de in i Polen?

Peter Larsson, FCK, vore givetvis en oerhört bra värvning för Elfsborg.

Ikväll bänkar jag mig framför På Spåret hemma hos miss Modin med en bättre påse löst.