…förutom att hon är en varm, öppen, ärlig och fotbollskunnig människa som välförtjänt tycks ha gått rakt i den svenska folksjälen?

Fotboll handlar om resultat, och det är Pia Sundhages resultat som förbundskapten som i första hand ska granskas och analyseras.

Eller visst, vi kan enbart betrakta EM och damlandslaget ur ett politiskt perspektiv, att damfotbollen har vuxit som idrott och att landslaget fått den medieexponering, kärlek och respekt de förtjänar. Det är viktiga bitar men det har denna gång inte haft så mycket med resultat och prestation att göra, som är det vi normalt dissekerar när det kommer till idrott.

Jag vet inte om någon minns det nu men några dagar innan premiären avgick plötsligt en man vi kan kalla Birger. Denna Birger var då och är nu – åtminstone för mig – ett blankt ark. Jag vet inget om honom, jag hade aldrig hört talas om honom tidigare.

Birger var den assisterande tränaren som hade ansvar för försvarsspelet. Varför han lämnade framkom aldrig exakt men det tycks ha varit en kombination av missnöje från spelarna och att han inte var helt överens med Pia Sundhage om defensiven (som ju var hans område).

Det svenska försvarsspelet haltade mot Danmark, testades aldrig av vare sig Finland, Italien eller Island, och rämnade åter mot Tyskland.

Hur mycket handlade det om att Pia Sundhage – och landslagsledningen – gjorde en dålig rekrytering inför EM i denne Birger?

Om Pia & Co. inför den viktigaste turneringen i svensk damfotbollshistoria kunde gå bort sig helt i en nyckelrekrytering, hur mycket har det då slarvats med övriga förberedelser?

Ursäkta att jag ställer frågor snarare än ger svar men jag har inte bevakat mästerskapet som journalist, jag har bara följt det som en vanlig glad och förväntansfull landslagssupporter.

Åter till huvudfrågan: Vad gjorde Pia sportsligt med landslaget som motiverar de hyllningar hon nu mottar?

* Hon fick spelarna att prestera i andramatchen mot Finland när pressen vilade tung på dem. Det knöt sig aldrig, hon tog ut rätt startelva.

* Hon gjorde Sverige till ett bra lag på fasta situationer.

Mer?

Jag vet inte riktigt. Egentligen fick hon ju bara Sverige att göra det man kunde förvänta sig av dem mot Italien (som vilade sex ordinarie spelare) och mot Island (som man kan fråga sig hur de egentligen nådde kvartsfinalen).

Då är frågan ”Vad lyckades hon inte med?” mer intressant att ställa:

* Pia fick inte spelarna att kliva ut avslappnade till premiären vilket är en av ledarskapets huvuduppgifter i det läget: Att balansera anspänningsnivån. Det är inte lätt men det ska inte vara lätt att vara förbundskapten heller.

* Pia tog inte ut rätt straffskytt (Lotta Schelin missade ju) och hon var uppenbarligen inte en tillräcklig auktoritet för att alla spelare skulle respektera den förutbestämda straffordningen (Kosovare Asllani).

* Pia tog inte ut rätt startelva i premiären, åtminstone sett till att hon underkände den på flera positioner redan till matchen efter.

* Pia gjorde inte rätt byten när Sverige var i underläge mot Tyskland, jag tycker i alla fall inte att bytena fick någon effekt.

* Till sist: Pia fick aldrig spelarna att prestera på en sådan nivå att de överträffade sig själva och nådde den där finalen. Betyget för Sveriges sportsliga prestation blir godkänt, inte mer.

Jag är inte dummare än att jag vet att förbundskaptenens betydelse är av mindre betydelse. Man brukar tala om 10-20 procent är vad en coach/ett team kan bidra med till prestationen, sedan står spelarna för 80-90 procent. Men om en förbundskapten nu mottar enorma hyllningar, då måste man fundera på varför? Gjorde Pia Sundhage verkligen något rent sportsligt som motiverar hyllningarna? Hade vi sett sämre resultat med Thomas Dennerby – eller hade Sverige varit i final då? Får man ens formulera den tanken i dag?

Pia Sundhage hade visserligen inte så lång tid på sig, däremot hade hon väldigt mycket tid med spelarna under vårvintern, mer än någon annan förbundskapten hade med respektive lag. Hon är en spännande ledare som har gjort fantastiska resultat och är en svensk idrottsikon, en viktig röst, en hjältinna. Att hon är rätt person på posten är jag fortfarande övertygad om men tvärtemot majoriteten av de svenska fotbollsfansen känner jag mig i dag mindre säker på Pia Sundhage som förbundskapten än vad jag gjorde innan EM började (å andra sidan höll/håller jag henne väldigt högt).

Till hösten börjar ett VM-kval då jag hoppas att hon visar att jag kände helt fel den där kvällen Sverige gjorde det man kunde förvänta sig av dem – inget mer.

Min förstamejlare C-J uppmärksammar mig på följande intressanta miss av Svenska Fotbollförbundet.

Elin Rubensson, LDB Malmö, är nominerad till priset för Årets genombrott på damsidan.

Problemet?

Att Rubensson var nominerad till priset redan i fjol.

Så här skriver SvFF om vad som gäller för Årets genombrott: ”För kategorin Årets Genombrott gäller att spelaren ska vara svensk, ung, talangfull och under året fått sitt genombrott i Damallsvenskan eller Damlandslaget. Spelaren får vara i högst U21-åldern”.

Elin är född 1993 och fick alltså sitt genombrott 2011 även om Sofia Jakobsson vann utmärkelsen. Jag vet inte om det bryter mot reglerna på något sätt men genom nomineringen 2011 anser SvFF rimligen att hon fick sitt genombrott 2011 och hur hon då kan vara nominerad igen övergår åtminstone mitt förstånd.

Jag vet inte om ni minns Anders Svenssons gamla beef med Radio Sjuhärad för ganska exakt ett år sedan?

Svensson slog i direktsändning fast att han inte tyckte Pia Sundhage kunde bli förbundskapten för herrlandslaget.

Då ringde en lyssnare in och sa:

 – Men snälle Anders Svensson, vad spelar det för roll om kärringa heter Sundhage eller Lagerbäck?

Detta lyssnarcitat spelade Radio Sjuhärad upp gång på gång under en tid, Svensson kände sig hånad och sedan pratade han helst inte med lokalradion på ett tag.

Elfsborgs supporterklubb Guliganerna lanserade 2004 Pia Sundhage som tränarkandidat men klubbledningen valde Magnus Haglund i stället. Många år senare gjorde vi på Sportbladet en enkät med allsvenska herrlag om de kunde tänka sig en kvinnlig chefstränare? De flesta svarade ja men inte mycket har hänt på den fronten. 

Jag skrev där och då krönikan Det vore ett genidrag att ge Sundhage chansen och utöver den rent PR-mässiga vinsten tänkte jag så här:

”Vad är egentligen probemet? Att fotbollsspelare inte skulle ta kvinnliga tränare på allvar? Äh, finns kompetensen är ingen dummare än att acceptera idéerna, alla vill vinna.
Att hon inte kan vistas i omklädningsrummet? Bah, vi hade en kvinnlig sjukgymnast när jag spelade i Ljungskile för tio år sedan, hon gick som barn i huset bland nakna killar och knådade våra hårt ansträngda muskler, det var inga konstigheter”.

Jag såg få problem då, ser ännu färre nu. I USA:s damlandslag är Pia bossen, Tony Tiger som knådar hennes fötter.

Andra raka OS-guldet är förstås otroligt strort. De lärdomar hon måste ha gjort under åren i USA, de utmaningar hon måste ha ställts inför…klart att det kvalificerar henne för jobbet i vilket herrallsvenskt lag som helst.

Till att börja med.

Men Pia ska naturligtvis inte ta något allsvenskt herrlag nu. 2013 arrangerar Sverige EM och förbundsordföranden Karl-Erik Nilsson och gänget på SvFF har just nu bara en punkt på agendan: försöka få Pia att ta över Sveriges damlandslag så snart som möjligt.

Hennes kontrakt med the U.S. team löper ut i dagarna och helst ska hon ha ett samtal från förbundet i dag.

När jag pratade med ordförande Nilsson i samband med tisdagens presskonferens öppnade han för Sundhage men några diskussioner om en roll i det svenska landslaget hade inte förekommit.

Jag har hennes OS-nummer, Karl-Erik. Bara att höra av dig så får du det.

Jag har också en ganska stark känsla att hon är sugen på jobbet som svensk förbundskapten…vid tillfälle ska jag återkomma till varför jag misstänker det.

OS-finalen USA-Japan – inför åttio-jävla-tusen på nya Wembley – var den bästa damfotbollsmatch jag nånsin sett. Inte lika dramatisk som fjolårets VM-final mellan samma lag men den så bespottade kvaliteten har gjort en resa man knappt hängt med på. Debatten om ”dålig fotboll” hörs allt mer sällan. Jag har skrivit en hel del om OS-turneringen på Twitter och glåpsvaren är få om ens några. Det är glädjande.

Carli Lloyd gjorde två klassmål och om Usain Bolt bara kutat lite fortare innan han ryckte åt sig J-Wix kamera igen hade jag inte missat hennes andra. Ett tag var det japanskor, japanskor, japanskor i USA:s straffområde men det räckte bara till en reducering. Sedan var guldet USA:s och Pias.

Det kan bli ett sjujäkla drag här hemma sommaren 2013 och inget hade varit större än om Pia Sundhage från Ulricehamn leder Sveriges landslag då.

”Ärade Redaktörer,

Jag och min hustru Xxxxxx, köper Aftonbladet dagligen sedan tolv år tillbaka. Vi önskar ingenting hellre än att vidhålla denna vana – ni har sedan sent 90-tal varit Expressen överlägsen ifråga om fotbollsbevakning – men vi ser framtiden an med viss oro.

Anledningen till begynnande oro, är sportbilagan, som vi båda alltså läser med stort intresse. Ibland, från och till, märker vi en viss politiskt korrekthet (och snarast ett föreskrivande) i er inställning till damfotboll. På tok, alldeles, fullkomligt för stort utrymme bereds stundom denna, i efterfråge-perspektiv, parantetiska gren av världssporten fotboll. Och det är framför allt i relationen till hur stor plats herrfotboll ges, som vi – både min hustru(!) och jag – reagerar. Inte är det väl meningen, att damallsvenskan i mjugg ska närma sig allsvenskan (för herrar) ifråga om tidningsutrymme? För jag är rädd, att Sportbladet går den utvecklingen till mötes.

Publiksnittet för damallsvenskan ligger i år runt 600 åskådare per match; herrarnas allsvenska lockar i genomsnitt ca 8000 till varje match. (Exakta siffror kan ni säkert själva snabbt framskaffa.)

Visst ska damallsvenskan förlänas en viss bevakning; det enda jag önskar, är, att det tidningsutrymme som viks åt den står i proportion till det rådande intresset. Min och min frus önskan borde vi således – i rimlighetens namn – även dela med er!

Med Önskan om Svar

Anhåller,

Xxxx Xxxxxxxxxx”

Jag gillar framför allt meningen ”På tok, alldeles, fullkomligt för stort utrymme bereds stundom denna, i efterfråge-perspektiv, parantetiska gren av världssporten fotboll”.

Vad ska vi svara snubben?

Ni har väl koll på Fotbollsbladet.se i morgon? Går även att se på sportbladet.se. 12.00 är tiden som gäller. Missa inte.

Djurgården fick alltså böta 70 000 kronor för skandalscenerna på Söderstad…f’låt ursäkta, för skandalen på Station…nä men vad fan…för skandalscenerna på S T A D I O N och spontant känns det som att Dif kom hyfsat billigt undan. 70 000 – det är inte ens en månadslön för Johan Oremo som är skadad och lyfter lön från något försäkringsbolag för tillfället.

Läser i konkurrenten om gamla Slitz-bruden Sarah Johansson som vek ut sig för sex år sedan. Nu har hon skaffat tre barn, studerar till präst och blivit ihop med ”Idol”-juryns Anders Bagge – då publicerar Slitz bilderna på nytt under rubriken ”Bagges brud”. Tjejen är förkrossad, Bagge rasar i konkurrenten men min gamle chef Mats Drougge är stenhård:

– Det är arkivbilder som vi hade liggande, säger han.

Det är gjort så att man tror att bilderna är nytagna?

– Det är inte avsiktligt.

…underhållande soppa.

Apropå Slitz; vad sysslade den här lastbildschauffören egentligen med?

I kväll blir det Djurgården-Halmstad, en riktigt intressant match för bottenstriden samtidigt som Öis har Trelleborg hemma och BP möter Elfsborg borta. Är Djurgården kvällens vinnare efter den omgången? Annars är det nog kört att undvika nedflyttning eller kvalspel.

Kosovare Asllani fick mycket oförtjänt kritik under EM i Finland, placerades på kant och var allmänt felhandlad. I går fick Zlataninha chansen från start som forward och hängde ett drömmål direkt mot Belgien. De som känner mig vet att jag inte är förvånad.

Ikväll kan vi kanske hälsa Mjällby välkomna till allsvenskan 2010. Frågan är om vi vill?

…och som sagt, i morgon 12.00, missa inte.

Nästa fredag klockan tolv börjar Laul Calling. Bank och Niva i studion.

Ställdes inför ett dilemma nyss. En kommentar till bloggen undrade om ”Ingvar Oldsberg är en Hammer”? Med tanke på min reaktion på Marcello Lippis antiböguttalande trodde jag att kommentaren syftade på att Oldsberg var lagd åt det hållet, alltså någon som…”hamrar på” typ, och skvaller om Oldsbergs privatliv kanske inte ska avhandlas här. Men precis när jag raderat inlägget slog det mig: Hammer = en West Ham-supporter. Så kan det gå.

Dam-EM är i full gång och nu slutar Zlataninha att ge intervjuer. Det är synd men jag kan ha viss förståelse – hon är ovan vid den plötsliga och stora uppmärksamheten och anser att kritiken mot henne är överdriven. Hon har en poäng, de som bevakar dam-EM är alldeles för tuffa, bara för att hon kallas ”damernas Zlatan” och är ett tekniskt geni kan man inte ställa högre krav på henne än på de som lirat landslagsfotboll i 25 år.

…däremot finns en annan mediebojkott som är helt uppåt väggarna. Konkurrentens ende Krönikör är nämligen i blåsväder igen. En krönika om höjdhopparen Linus Thörnblad har retat upp friidrottsförbundet och saken avhandlas i branschpressen. Det anmärkningsväda är Krönikörens svar:

– Jag talar inte med Resumé. Det är bara en massa skit som ni skriver.

Resumé är en ganska snäll tidning (eller snäll är fel ord, en seriös tidning inom sitt gebit) och om jag varit chef på konkurrenten hade jag gett Krönikören sparken. En journalist som bojkottar media 2009 känns ungefär lika modernt som senaste Indiana Jones-filmen och Marcello Lippi ihop. Dags att släppa fram Orrenius.

När det gäller Lur luras han vidare sin vana trogen med att ta åt sig äran för andras nyheter. En text i dagens tidning om att Rasmus Elm är klar för AZ Alkmaar inleds med ”Det blir som SPORT-Expressen avslöjat”. Vilket ryggradslöst agerande! Dags att släppa fram Disco.

Så, nu lämnar vi gnället eftersom många av er som läser här inte gillar gnäll. Men när det verkligen är befogat måste man ibland sätta ner foten.

…en sista grej angående Thörnblad bara. På presskonferensen dagen efter VM-femman blivit avrättad i krönikan ska han ha gått fram till en av konkurrentens reportrar och sagt:

– Eftersom Olsson inte här här, hälsa honom tid och plats.

Jag är inne på Punkt SE-polackens linje här, Thörnblad är nog rätt cool i alla fall.

Avslöjar i dag att Martin Klette slutar som advokat. Om han tagit beslutet själv eller om det pressades fram efter Advokatsamfundets hårda uttalande i somras kan man bara spekulera i…

Hur jag än letar lyckas jag varken hitta resultat, referat eller vilka som möttes i den där danska ligamatchen i badminton som var något alldeles extra och som inte gick att lyfta ur TV2 Sports tablå. Någon som haft bättre jaktlycka?

Bilder från damernas OS-kval dök upp i Sporten på TV4, men inga bilder från badminton-matchen, det är för dåligt.

Eric mejlar apropå José Mourinhos eventuella medverkan på Fotbollsgalan:
Kan det vara priset till årets svenska domare Mourinho ska dela ut? 
/Eric

Jag pratade faktiskt med Anders Frisk i går och han går sedan två år inte på galan eftersom han inte längre har någon funktion inom svensk fotboll.

Apropå Fotbollsgalan; Daniel Anderssons enhandsräddning på vem-det-nu-var-i-Galatasaray-som-sköt borde få något slags pris. Helsingborgs seger gör att laget börjar bli riktigt intressant att följa i den annars rätt svala Uefa-cupen.

Tyngre för Elfsborg. 1-6 mot Fiorentina är möjligen ett lärorikt resultat, inte mycket mer.

Damernas OS-kval mot Danmark i kväll visas inte på TV eftersom ingen kanal producerar. Danska betalkanlen TV2 – som brukar producera och sända Danmarks damlandskamper – väljer att visa en klubbmatch från den inhemska badmintonligan i stället.
– Torsdagar sänder vi seriematcher i badmintonligan och det kan vi inte flytta på, säger Bo Andersen, presschef för TV2 Sport i Danmark till 3f.dk.
Jag har aldrig sett en badmintonmatch i hela mitt liv, men den danska ligan måste ju vara något alldeles extra. Tyvärr har jag inte TV2 Sport men ett skriftligt referat från någon entusiast tas tacksamt emot för publicering här på bloggen.

…och skicka gärna ett badminton-magasin när ni ändå håller på.

Till sist; är inte badminton bara något som ingår i racketlon?