På fredag lyfter planet mot Doha – huvudstad i Qatar – för den knappt två veckor långa januariturnén. Väderprognosen talar om 21 grader och sol i det blivande VM-arrangörslandet (2022). 

Sverige möter Bahrain 18:e januari och Qatar 23:e.

Qatar har precis sparkat sin förbundskapten Sebastiao Lazaroni på grund av bleka resultat i Pan Arab Games som hölls i just Doha under december. Lazaroni var förbundskapten för Brasilien VM 1990 där han testade ett 3-5-2-system med libero men när brassarna rök mot värsta rivalen Argentina i åttondelen rök Lazaroni också. OS-lagets coach Paulo Autuori, även han från Brasilien, har ansvar för det Qatar-landslag Sverige ska möta.

Bahrain coachas av Peter Taylor som spelade för Tottenham 1976-80 samt var engelsk U21-förbundskapten under mitten av 2000-talet. Taylor var faktiskt interimkapten för Englands A-landslag en match hösten 2000 (0-1 mot Italien) innan en viss Sven-Göran ”Svennis” Eriksson släpptes loss från Lazio.

Vad Bahrain och Qatar kommer med för trupper har jag inte fått kläm på ännu.

Jag har tidigare skrivit om den svenska truppen här.

Man kan förstås tycka att valet av resmål är tveksamt då homosexualitet inte är tillåtet i Qatar, det bestraffas med fängelse, plus att Bahrain är ett land UD avråder svenskar från att resa till. Amnesty har uttalat sig om att svenska landslaget borde ta chansen att protestera mot kungastyret som bland annat fängslade fotbollslandslagets målvakt Ali Saeed efter en protestaktion i fjol som hängde samman med arabiska våren. Människorättsorganisationer i Bahrain har krävt att Internationella fotbollförbundet Fifa ska agera i frågan.

Samtidigt är det länder Sverige har handelsförbindelser med och då anses att samma regler ska gälla för idrottsutbyten.

…men det kanske är tur att Tobias Hysén och inte hans brorsa Anton är aktuell för den här landslagsresan.

TT-Skiöld och jag har i alla fall bokat in oss på Swiss Belhotel och det ser inte så dumt ut.

Andra delen av miniserien Hinsehäxan på SVT höll samma höga klass. Om ni missat, ge det en chans på SVT Play.

Nästan alla Sportbladets ”experter” är överens om att Messi är bäst genom tiderna – men inte bäst genom tiderna. Om ni förstår.

Diskussionen om Lars Winnerbäcks eventuella folkkärhet går vidare. I går blandade sig Niva i – men exakt vad han egentligen tycker fick jag inte riktigt greppp om.

I dagens papper skriver jag om den allsvenska förbannelsen – att vara favorit. Och varför Elfsborgs nye tränare Jörgen Lennartsson inlett ”Operation: stoppa guldsnacket”.

Tillbaka från semestern lagom till en hyfsat stor nyhetsbomb small av: Roland Nilsson sparkas från FC Köpenhamn efter bara ett halvår i klubben. Att svenske landslagsmålvakten Johan Wiland konstaterar med en axelryckning att ”Vi stödjer klubbens beslut” tyder på att Nilsson aldrig hann göra sig särskilt populär i omklädningsrummet. Även om det alltid är oväntat när tränare sparkas redan efter ett halvår är jag inte särskilt förvånad att ”Rolle” fick gå. Skriver mer i morgondagens tidning.

Sportsligt har jul- och nyårshelgen mest handlat om juniorhockeyn. Debatten gick het på Twitter och jag förvånades framför allt över snacket om frimärken och bragdguld för en seger i en juniortävling. Dels saknades de bästa 20-åringarna i detta U20-mästerskap (släpptes ej loss av NHL-klubbarna), dels brukar junioridrott inte värderas särskilt högt. Intresset i stugorna var stort, 600 000 såg finalen på TV, Kungsträdgården fylldes och jag förstod aldrig riktigt varför. Jag förstod inte varför damernas VM-brons i somras skulle firas på scen heller. Men om folk vill fira – låt folk fira. Ingen stor sak.

…fast då kan man fråga sig varför Marcus Hellner inte firades när han kom hem från silverbragden i Val di Fiemme?

I TV grät kommentatorerna av glädje, hockeykrönikörerna skrev om det största som hänt på hundra år och att småkronorna var odödliga. Jag vet inte…vad minns vi egentligen från JVM-guldet 1981?

Paralleller drogs till fotbollens U21-EM i Sverige 2009 där intresset också var ovanligt stort men där var det åtminstone ingen som pratade om frimärken eller bragdguld. Men det berodde kanske på att Sverige åkte ut i semin, vad vet jag.

Sammanfattningsvis: överraskande stort intresse för en juniorturnering och gott om överord i medierna. Till exempel ägnade Sportbladet ett uppslag som raljerade över kritiken mot hajpen. En text som hade ifrågasatt hysterin vore mer berättigad ur ett journalistiskt perspektiv, för att nyansera bilden intill all glädje, tjo och tjim.

Kvällens stora händelse är att Ballon d’Or delas ut och allt annat än att Leo Messi får den vore förstås en makalös skräll. Ronaldo tvåa och Xavi eller Iniesta trea, vad tror ni om det?

…om/när Messi får priset kopierar han Michel Platinis tre raka titlar (1983-85). Då kan man börja snacka om att vara odödlig.

Måndag. Fem arbetsdagar kvar till jul och långledighet. Första som hände var att jag hittade ett paket bredvid min plats adresserat till Bank (som gått på semester sedan länge). Jag ringde och frågade om jag fick öppna det:
– Det är säkert Ekwalls bok, sa Bank och mycket riktigt…

…jag har skumläst ”känslobuffén” och visst, rent personligen är det trevlig nostalgi eftersom jag själv varit med på många av de resor och mästerskap som beskrivs.

Men 174 kronor (ink. frakt om du beställer via fotbollskanalen.se) för en  p o c k e t där innehållet (det mesta) redan är publicerat en gång?

…känns som att boken kan bli svårsåld.

Förlåt.

Själv fick jag också ett ex (det dök upp framåt eftermiddagen) plus en annan fin bok, Christer Norströms ”Vallaguiden – den vetenskapliga vägen till snabbare och roligare längdskidåkning”.

…ett år för sent men ändå.

Skriver om John Guidetti i dag och den frågeställning jag lyfter är om det inte är dags att börja betrakta 19-åringen som ett anfallsalternativ snarare än att han ska fylla talangkvoten i EM-truppen.

Rätt eller fel får framtiden utvisa.

…mycket fokus på Guidetti förstås men man ska inte glömma att även Zlatan (tio mål), Johan Elmander (sex mål) och Ola Toivonen (tio mål) går starkt i sina klubblag. Det lovar gott inför EM…eller har våra anfallare toppat formen för tidigt?

Helgens stora fråga är annars: hur kunde The Guardians läsare rösta fram Johan Elmanders mål till Premier Leagues snyggaste genom alla tider? Inget fel på målet men snyggaste någonsin? Direkt felaktigt. Tycker Erik Edmans långskott mot Liverpool var häftigare. För att bara nämna ett.

I morse spelade vi in ett årsprogram med Alex Schulman och Karin Magnusson. Lillebror och jag hamnade i diskussion om vilken sport som är störst i Sverige – fotboll eller ishockey? Årsprogrammet ute torsdag kväll.

…annars vaknade man alltså upp till nyheten att Kim Jong-Il påstås vara död.

Det har framförts att Joel Ekstrand är ordinarie i Udinese men han har startat två Serie A-matcher i höst. Mot Lazio i går var han inte ens med i truppen.

…apropå Lazio får jag ingen klarhet i om Kloses mål räknas som Kloses mål eller som självmål av Ferronetti? Olika uppgifter florerar. Min åsikt? Ge Klose målet.

Liverpool är på frammarsch lite i skymundan. Släppt in minst antal mål i hela Premier League (13).

…men bara 20 gjorda räcker inte långt mot Manchester Citys otroliga 50 på 16 matcher.

Celtic-tränaren Neil Lennon om Daniel Majstorovics och David Robertsons kollision:
– Det var exakt en sådan tackling man vill se från sin mittback. Men den här gången fick Daniel själv ta smällen.

…tacklingen slutade med hjärnskakning för Robertson och ok- och käkbensfrakturer för ”Maestro”.

Svensk elitfotboll, Sef, omorganiserar. I dag tillsattes en VD, Mats Enquist (PO:s grabb):
”Sef satsar framåt i ett femårsperspektiv för att göra allsvenskan till Nordens bästa liga och fördubbla intäkterna till elitfotbollen”.

…vi får väl säga ”Lycka till” till den gamle golfpampen. Här ett länktips om bråket som tvingade bort honom från posten som gen. sek i golfförbundet.

Därmed försvinner Tommy Theorins roll inom Sef. Theorin går i pension under 2012.

För övrigt börjar jag bli riktigt sugen på att se ”The girl with the dragon tattoo”.

…dock inte i närheten så sugen som jag är på The Dark Knight Rises vars prolog läckte ut i dag.

Blev snabbt borttagen, dock.

THE LEGEND ENDS
THE DARK KNIGHT RISES

…i dagarna har den riktiga trailern premiär. Hur stort som helst.

Fick en kommentar till bloggen som jag lyfter upp här:

”Hej Laul,
Jag tycker att det är DU som är anledningen till varför SvFF-styrelsen (Lagrell) tog beslutet att tills vidare stänga av Gerndt. Jag föjlde onsdagens presskonferens live, och du satte Lagrell i en svår sitts, där han var tvungen att ge ett exempel på när man kunde stänga av spelare från landslagspel. Till slut gick han i fällan av en potentiell bra rubrik.
Din följdfråga om vad skillnaden var mellan knarklangning och hustrumisshandel undvek Lagrell…och man kunde se hans min stråla ånger att han gick i fällan när han senare besvarade frågor från andra journalister.
SvFF (läs; Lagrell) ville sedan undvika rubriker som ’SvFF tycker hustrumisshandel är ok’ eller ’Dörren öppen för kvinnomisshandlare men ej för knarklangare’. Därmed ’tills vidare avstängd’. Han är väldigt hal denna Lagrell…det är Du med Laul.
Förövrigt uppskattar jag ditt engagemang, samtidigt som jag tycker att Gerndt bör ej vara tillgänglig för landslagsspel under tiden han avtjänar villkorlig dom.
Tyckte bara att det var intressant att notera att din fråga, och Lagrells miss kan ha påverkat beslutet”.

När det gäller förbundets hantering av fallet Gerndt har den kritiserats och kritiken är relevant. Mellan tisdag och onsdag eftermiddag gjordes en helomvändning som Fitness beskriver bra i den här artikeln. Men att helomvändningen skulle bero på en enskild fråga under en presskonferens tror jag är att göra det väl enkelt för sig.

Däremot är det fortfarande höljt i dunkel exakt vad som fick förbundet att tänka om. Det har spekulerats att det handlar om storsponsorn Svenska Spels uttalanden, styrelseledamoten Rose-Marie Frebran, den stora uppmärksamheten i medierna…men exakt vilken detalj som fick Lagrell & Co att ändra kurs är fortfarande oklart.

Det kan förstås vara en kombination av olika saker, däremot tror jag, till skillnad från kommentarskrivaren ovan, att min roll varit ytterst marginell. Jag har inte drivit att Gerndt ska stängas av och frågorna på presskonferensen var normal journalistik om var förbundet stod i frågan.

Mina åsikter om frågans alla delar kan ni läsa här, i en Plus-krönika.

Snabbt sammanfattat tycker jag att Erik Hamrén skötte sig bra på pressträffen, att förbundet efter alla turer nu har skickat en tydlig signal att fotbollen inte accepterar våld. Det är självklart bra och viktigt. Men om Gerndt överklagar till hovrätten och skulle bli friad kommer det inte kännas lika självklart att han varit avstängd. Oavsett har förbundet inte för avsikt att ha honom avstängd för all framtid vilket låter humant. Han förtjänar också en andra chans i denna historia som är en tragedi för de inblandade.

Hammarby har gjort klart med tränare de närmaste två åren, amerikanen Gregg Berhalter, 38. En chansning – men samtidigt ett spännande namn. Här mina tankar kring ”Groggen” som han tydligen kallas.

…”Groggen 2″ skulle jag föreslå, smeknamnet är redan upptaget av Fröken Frändéns farsa.

Gårdagens stora bomb var annars Peter Ijeh till Gais. Klubbdirektören Mats Persson Informerar åkte in på kåken ett år första gången han värvade Ijeh, i går hälsade han välkommen till presskonferensen med:
– Jag och Peter haft presskonferens förr. För dåligt väder för Storan, därför är vi inomhus på Ullevi istället…skämt åsido.

 …Mats Persson Informerar har sonat sitt brott, suttit av sitt straff och är onekligen en artist ut i fingerspetsarna. Sportsligt är det ingen jättevärvning även om Ijeh säkert kommer att göra sina mål för Gais också med rätt understöd. Symboliskt är det typ den coolaste värvningen i allsvenskans historia.

Apropå coolt: Mario Balotellis ledningsmål efter två minuter i går kväll. Nu hjälpte inte det, min PL-vinnare Chelsea van El Cashico och håller spänningen i ligan vid liv.

Lite i skymundan hämtar Malmö FF hem ex-Häckenspelaren Erik Friberg från Seattle Sounders, det är en mittfältare jag alltid har haft ett extra gott öga till. Bra värvning.

…Häcken kontrar med Andreas Drugge från IFK Göteborg och det blir säkert också bra – spelare som inte platsar i Blåvitt brukar ju göra succé i Häcken.

Kulturdepartementet föreslår reklamavbrott under matcher (till exempel vid skador) för att göra radio- och tv-lagen förenlig med EU-direktiv. Innan ni börjar gnälla, vad gjorde ni när jag drev organisationen JME – Jonsered mot EU – inför folkomröstningen 1994?

…skämt åsido, det låter skräddarsytt för TV4:s landskampssändningar detta, jag minns att under fotbolls-VM 2010 åts det mesta av paussnacket upp av reklam. Det vill nog TV4 undvika framöver (ändringen gäller tidigast från 2013 dock). Men om reklamavbrott mitt under matcherna ska accepteras någorlunda av tittarna, då gäller det att halvtidsreklamen verkligen blir märkbart kortare i tid

I morgon presenteras truppen till januariturnén och ett namn som kommer med är Ivo Pekalski som väljer svenska landslaget framför det polska. Bra det. Han lär få sällskap av lagkamraterna Mathias Ranegie, Pontus Jansson och Jiloan Hamad. Andra namn är AIK:s mittbackspar Alex Milosevic och Niklas Backman, Elfsborgs mittfältare Anders Svensson, Niklas Hult och Oscar Hiljemark, Kalmars Mattias Johansson, IFK Norrköpings Astrit Ajdarevic och IFK Göteborgs Tobias Hysén. Bara för att nämna några.

…frågan är vilka spelare mästarna Helsingborg får med? Pär Hansson givetvis men mer? Joseph Baffo? Markus Holgersson? Simon Thern? Mer tveksamt.

Jag tycker att P-O Ljung borde få åka med. Det hade varit intressant.

Ja det har sannerligen hänt en hel del senaste dagarna.

Fröken Frändén debuterade i På Spåret, jag recenserade Nobelfestens klänningar och Mikael Wiehe höll hov i Så mycket bättre. Det var första gången det programmet blev intressant på riktigt. Plus att Wiehe bjöd på en och annan oneliner:
– Jag är ingen drinkkille. Jag halsar hellre renat i en port, som han sa inför en måltid.

…nu är nog Wiehe folkkär bland borgarna också.

Till fotbollen då.

Vi fick ett bra El Clásico, en ganska jämn match men som dog efter Barcelonas 3-1-mål. Xavis 2-1-skott som styrdes i mål av Marcelo och Ronaldos två grova missar blev avgörande. Annars var skillnaden inte så stor även om Real hade behövt en Puyol i sitt försvar – vilken insats den gamle mittbacken gjorde till höger. Framåt fick Iniesta de ytor han behövde när di María inte orkade längre. Det var också en nyckel till att Barca tog över. Slutsatsen är ändå att min CL-vinnare Real har närmat sig regerande mästarna.

Sebastian Larsson tog revansch för sin straffmiss förra veckan med en klassfrispark på tilläggstid mot Blackburn. Svår vinkel långt ut till höger, bollen dök vid första stolproten och 2-1. Viktiga poäng i bottenstriden för Sunderland, extra viktigt för nye managern Martin O’Neill och Seb Larsson är Premier Leagues effektivaste frisparksskytt.

Johan Elmander, Markus Rosenberg och John Guidetti målskyttar för sina klubblag (Galatasaray, Werder Bremen och Feyenoord) och även om jag och många med mig vill se Guidetti i EM-truppen ska Rosenberg nog inte räknas bort. 

Zlatan Ibrahimovic satte en straff för Milan i 2-2-matchen borta mot Bologna. Straffen hade han fixat själv och säg så här: det är inte ofta Zlatan filmar men i dag föll han lätt. Jag har inget emot det, filmningar är en del av spelet men det är sällan Zlatan utnyttjar knepet. Jag skrev en krönika härom året om anfallaren som står när de andra faller.

Apropå Serie A så hängde Klose ett i vardera halvlek borta mot jumbon Lecce när Lazio vann med 3-2 borta. Fint det.

Under halvtidspausen i Viasat i lördags konstaterade Erik Niva stillsamt att Liverpool och Luis Suárez haft problem med målskyttet under hösten. En minut in på andra halvlek nickade Suárez in mot 1-0 QPR som blev slutresultatet. Fint det också.

Väldigt många män gick i taket över den här krönikan. Men är det så konstigt att fundera kring att herrlandslagets andreman tjänar mer än damernas nummer ett?

…då blir jag mer upprörd när Radiosporten beskriver damernas innebandylag som Sveriges just nu bästa landslag alla kategorier. Ett EM-avancemang för fotbollsherrarna eller ett VM-brons för fotbollsdamerna smäller väl ungefär tiotusen gånger högre än ett VM-guld i innebandy?

Härom veckan blev jag kontaktad av några glada grabbar som ligger bakom Facebook-sidan ”Vi som älskar Erik Niva”. De ville göra en intervju med mig för att få lite fart på sajten.

Sagt och gjort.

I går kväll läste jag på aftonbladet.se att Erik vunnit Guldpennan – och det är inget dussinpris mina vänner – men om detta hade han inte sagt ett ljud, trots att vi satt mittemot varandra hela dagen i går på redaktionen. Det enda Erik tjattrade om var att han ”gått om” mig i antal followers på Twitter. 

Eftersom förberedelsetiden därmed har varit knapp nöjer jag mig med att rekapitulera intervjun från ”Vi som älskar Erik Niva”-sidan som en personlig hyllning till den man som antagligen kommer att bli den mest framgångsrika journalist man fick äran att arbeta tätt intill.

I går mindes vi Sócrates, i dag hyllar vi Erik Niva.

Håll till godo:

Vad är Eriks styrkor som journalist?
– Hans förmåga att paketera nördigheten i ett sammanhang som gör det intressant att läsa och lyssna till även för gemene man. Det är en snudd på oslagbar kombination om du ska vara expert inom ett område och göra journalistik av det. Han är fyndig i både tal och skrift, en snabbtänkt debattör med pedagogisk skicklighet. Det gör att han behärskar alla situationer han kastas in i. Sedan är han beredd att lägga ned den tid och kraft som krävs för att ha den position han har. Allt sammantaget gör det honom unik inom svensk sportjournalistik.

Beskriv Erik som person.
– Han är en sådan där snubbe som man vill stöta och blöta med. Det är kul att berätta något för Erik för att höra hans reaktion på det, oavsett det gäller fotboll, livet eller Asta Kask. Lite som en flickvän man är stolt över: man vill visa upp honom för farsan och sina polare. Han är en bredare samtalspartner än vad man kan tro, det är inte bara fotboll, Erik har nog fler intressen än många andra fotbollsexperter i form av musik, historia och politik. Sedan kan han vara lite upp-och-ner i humöret och är ganska karriärinriktad. Å andra sidan är det sistnämnda nästan en förutsättning i vår bransch. 

Kan Erik odla ett lika maffigt fyfan-vad-ful-du-är-skägg som du?
– En gång kom han till en tv-inspelning och upptäckte att han hade glömt att raka sig på någon vecka. Då slet han upp en eldriven ur bakfickan och tog väck sina sju glest placerade strån. Svaret är alltså nej. Växtligheten på Erik Nivas haka är mer deprimerande än förbjudna zonen i Tjernobyl strax efter explosionen i reaktor fyra. Jag vet att det sitter som en liten tagg i honom att troligtvis aldrig kommer kunna odla ett mer respektingivande utseende. 

Till sist: berätta något Erik inte vill ska komma allmänheten till kännedom?
– Han har vunnit ett pris för sin kinesiska keramiksamling.

Platium Hotel – den bästa EM-basen i Ukraina?
I så fall undrar jag hur alternativen såg ut.
Hotellet har visserligen allt från bowlingbana till vattenrutschkana, och det är inget fel på standarden men…jag har inte varit så långt bort från civilisationen sedan jag gick ur scouterna.

I går bekräftade Sverige att de bor på Platium Hotel under EM.
– Bästa ”base-campen” i Ukraina, sa landslagschefen Lasse Richt.
Fotograf Wagner och jag åkte dit på stört men hann ändå inte före vårt rykte.
– Välkomna, vi visste att ni skulle komma, hälsade hotellets försäljningschef Artyom Mkrtchian.

Kanske inte så konstigt, det tog nämligen ett tag att hitta fram. Vår taximan fräste och svor, ringde vänner och bekanta innan han lokaliserat byn Gozyn och snirklat sig genom förfallna fasader och välbeställda grindsamhällen till den lilla resorten som ligger nästan fyra mil söder om centrala Kiev.

Förutom aktiviteterna hotellområdet erbjuder består omgivningen av ingenting, ingenting och ännu mer ingenting. Det är en mil till närmaste galleria, en halvmil till lokala korvkiosken. Spelarna får hålla sig innanför murarna, helt enkelt.
– Men det är inte farligt att promenera i väg. Det är ett lugnt och tryggt område, försäkrar försäljningschefen Artyom.

Skulle spelarna tröttna på att spela pingis, bowla, åka vattenrutschkana och hänga i arkadhallen finns även en mindre sjö med sandstrand och båtutlåning för fiske. Egna spön krävs, sedan är det fritt fram att ta sig an sjöns karpodling. Zlatan kan alltid försöka slå det svenska karprekordet på 22,6 kilo, uppfiskad i Lomma i april i år av Metebolagets Johan Emmertz.

Jag frågar försäljningschefen om han kan ordna en karp åt oss för provsmakning?
– Då tar det lite längre tid innan middagen serveras, säger Artyom blygsamt.
Vi beställer ett grillat rådjur från hotellrestaurangen i stället. Det går också ner.

Innan vi skiljs åt tvingas jag berätta om missödet när vi inspekterade en av de sex sviterna. Traditionsenligt provhoppade jag sängen varpå botten gick ur och jag fick pussla en bra stund bland plankor och spån innan den var i ridbart skick igen.

Vi kan konstatera att sängarna på Platium Hotel inte håller någon vidare kvalitet, genom åren har jag studsat på hotell från Stockholm till Lugano utan problem.

Å andra sidan är landslagets boendeval ett budgetalternativ. Två veckor kostar uppskattningsvis runt halvmiljonen. Det är inte mycket för ett ställe med 52 rum helt för sig själva, dit spelarfruarna kan komma på besök och med lekplats för barnen. En annan fördel är att Dynamo Kievs träningsanläggning – som Sverige väntas dela med Ukraina under mästerskapet – ligger en kvarts bussresa bort längs den bättre av Kievs södra motorvägar.

Allt sammantaget har Wagner och jag trots allt ändrat oss: när vi åkte mot Gozyn var planen att försöka hitta ett liknande ställe i närheten där Sportbladets EM-styrka kan bo i sommar. När vi åker därifrån framstår centrala Kiev som ett bättre val. Nog för att jag har en kort bakgrund i scouterna men jag gillade aldrig de där lägren in the middle of nowhere.

LÄGET ++
Hotellet ligger alltså 3,5 mil utanför Kiev i någon slags by mitt ute i ingenmansland. Här finns inga affärer, inga cafér, ingenting. Det positiva: endast 45 minuter bilvägen från Olympiastadion, 15 minuter från Dynamo Kievs träningsanläggning som landslaget väntas dela med Ukraina.

GYMMET +
Måste vara byggt när muren fortfarande stod kvar. Vi lyckades inte hitta en enda hantel. Dock lovade personalen att det skulle vara ordentligt uppgraderat lagom till att landslaget anländer, bland annat med löpband och fria vikter.

RUMMEN ++
Standardvarianten där spelarna ska bo är enkla, fyrkantiga och ganska små. Badrummen är trånga. Men det är fräscht och ljust – funkar. Hotellets ”infrastruktur” med trappor med metallgaller och öppet mellan våningsplanen påminner om ett fängelse.

IT ++++
Har blivit en viktig faktor då alla spelare har laptops, smartphones och Ipads. Det trådlösa nätverket på Platium Hotel är som Fredrik Ljungberg i hans glansdagar: snabbt och stabilt. Dessutom är sviterna utrustade med smart-TV (tv med internet).

SÄNGARNA +
Ett par enkla uppvärmningshopp – sedan gick botten ur. För dåligt. Dessutom är sängarna alldeles för korta. Jag är 174 cm och hade inte mycket marginal. Zlatan, 194 cm, får kasta ut sin (och Andreas Isakssons) genom fönstret och be om större.

UPPEHÅLLSRUMMET +++++
Finns både bowlingbana och arkadhall men jag gissar spelarna hänger mest vid pingisbordet. Testmatchen mellan Wagner och mig blev dramatisk. Han inledde starkt, försökte muta den ukrainske gyminstruktör som skötte poängtavlan men min kobraserve avgjorde till slut.

VATTENRUTSCHKANAN +++
Att det överhuvudtaget finns en vattenrutschkana är egentligen värt fem plus bara det. Men nu är det behållningen som ska bedömas. Jämfört med exempelvis rutschkanan vid Nickstabadet i Nynäshamn (norra Europas snabbaste) är åkturen på Platium Hotel inte vatten värd. Möjligen kan den roa ”Chippen”.

RESTAURANGEN ++++
Det grillade rådjuret var en aning torrt men med tranbärssås och päron rinner det ner fint. Saknar dock betydelse, när landslaget anländer är det kocken Mats Broström och kostexperten Henning Svendsen som bestämmer menyn.

Efter att ha studerat alternativen ännu noggrannare (läs; studerat dem med Fitness-Wagner) byter jag ut Italien mot Tyskland…

…här Fitness bredvid en jättelik ukrainsk julgran.

Alltså: drömgrupp i kväll är Polen, Tyskland, Sverige och Irland.

Italien vet man aldrig riktigt var man har i ett gruppspel medan tyskarna kommer köra över allt och alla vinna på nio poäng. Och det passar Sverige perfekt att bli tvåa i gruppen (dessutom är det fan så mycket roligare med Tyskland än Italien som motståndare, ett sådant drag det skulle bli).

En andraplats i grupp A ger nämligen kvartsfinal i Gdansk, nära landslagsbasen och fancampen i Gdynia, på färjeavstånd från Karlskrona. Dessutom på självaste midsommarafton 22 juni. ”…och nu firar vi midsommar i Pontiac Silverdome” och allt det där. Eventuell kvartsfinalmotståndare är Holland som vi har en oplockad gås med sedan Algarve 2004.

Det kan bli en blågul fest à la Berlin 2006.

En andraplats i grupp A innebär att Sverige ”slipper” spel i Ukraina fram till finalen på Olympiastadion i Kiev och det kan vi leva med.

Sverige är dessutom bättre när vi får slå ur underläge, visar min högst ovetenskapliga forskning, och den breda allmänheten samt spelarna själva kommer aldrig att uppfatta en grupp med Tyskland som en drömgrupp.

Landade i just Kiev i går kväll och inom två timmar hade jag sett en jätteaffisch på Roxette (de spelar här på tisdag), min taximan hade blivit stoppad av polis för fortkörning (blev motsvarade 100 kronor i böter) och jag hade provat inhemska specialiteten ugnsbakad kanin (mycket gott)…

…som ni hör och ser kan allt hända.

Nu några timmars sömn innan det är dags att hugga i igen…

…är det något de kan i östeuropa är det att bygga flådiga hotell.

Lottningen ska börja klockan 18.00 svensk tid men räkna med förseningar, det brukar det bli. Fram till dess kan ni drömma om det här…

En norsk, en svensk och en Zlatanist – vad händer när man dissekerar Zlatan Ibrahimovic ihop med tre norrmän och en halvdansk?

Jo, jag reste till Norge igår för att vara med i just det programmet.

Det slutade med att jag var tvungen att såga dem för att de fortfarande använder ordet ”brassemål” för bicycleta.

När sluttade Arne säga brassespark? 1975? 1982? Inte sennare i vårt fall.