Som ett led i att öka säkerhetsmedvetandet på Aftonbladet får vi med jämna mellanrum information hur vi ska göra och tänka när vi vistas på redaktionen.

I våras skedde en serie datorstölder och företaget vidtog åtgärder som vi medarbetare informerades om:

”Företaget har anlitat säkerhetsbolaget 2secure som hjälper oss med utredningen av stölderna. Pål Johansson, pensionerad chef för rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp, har tagit fram ett underlag som hjälper oss i jakten på gärningsmannen.
Enligt hans bedömning är sannoliktheten för nya stölder 5 på en femgradig skala, således den högsta risknivån
Det är därför mycket viktigt att vi tillsammans har en ökad vaksamhet i huset.
Följande gäller tills vidare:
* Externa besökare får inte röra sig fritt i lokalerna. Besökare ska hämtas och lämnas i receptionen.
* Datorn ska låsas in i skåp eller tas med hem efter avslutad arbetsdag.
* Låsvarjer att låsa fast datorn finns att hämta ut på Servicedesk.

Uppenbarligen var detta inte nog. I dag förtydligades instruktionerna hur man ska hantera den mest kritiska situationen, nämligen om du står öga mot öga med en potentiell gärningsman…

…möter du en person med Zorro-mask och kofot, utan personligt passerkort – släpp inte in honom. Möter du däremot en person utan Zorro-mask och kofot, med personligt passerkort, då kan du hålla upp dörren.

Det enda frågetecken är vad man ska göra om man möter en person med Zorro-mask, kofot OCH namnbricka. Där har pensionerade polismannen Pål något att fundera på.

Så var det dags för förbundets årliga julbord med tillhörande presentation av kommande januariturnétrupp.

Jag hann inte sätta mig till bords innan den fina, gamle högeryttern Roger Magnusson kom fram:

– Jag går till biblioteket varje dag. Sedan läser jag din blogg på datorn. Och Nivas också, berättade han.

Magnusson, 67, var på plats för att väljas in SFS Hall-of-fame tillsammans med salig Henry ”Garvis” Carlsson och Thomas Ravelli. När allt var över kom Magnusson tillbaka och ville diskutera vidare om bloggen:

– Jag skrattade som bara den när du döpte Lagerbäck till först Lasse Lagos och sedan till Lasse Lava.
Det gjorde inte Lagerbäck…, svarade jag.
– Det kan jag tänka mig, sa Magnusson och skrockade gott.

Skön lirare även utanför planen, le Garrincha suédois som han kallas i Marseille där han är en levande legend efter sex säsonger, 157 matcher, två gånger fransk mästare och fyra gånger utsedd till ligans bästa högerytter.

Mer från presskonferensen?

Tja, Informationschef Nystedt har fått en ny titel. Han blir ”rådgivare för fotbollspolitik och omvärldsbevakning”.

Jag frågade vad det kan tänkas betyda?
– Jag ska titta lite runt hörnet och hjälpa förbundsstyrelsen och Erik Hamrén, sa Nystedt.

…Omvärldsbevakare Nystedt som vi kallar honom numera.

Chef över den nybildade kommunikationsavdelningen blir Camilla Hagman som handplockats från Riksidrottsförbundet. Presschef för landslaget efter Hans Hultman är inte klar ännu utan det letas med ljus och lykta.
– Ska du söka? undrade Nystedt.

Truppen blev en blandning av gammalt och ungt: Daniel Majstorovic, Anders Svensson, Tobias Hysén och Adam Johansson ska stå för stadgan när lovande namn som Alexander Milosevic, Oscar Lewicki och Robin Quaison tar sina första, staplande landslagssteg i Thailand 18-26 januari.

Förbundskapten Erik Hamrén höll en intressant presskonferens där han summerade landslagsåret 2012 och redovisade hur de svenska målen gjorts och släppts in…

…jag resonerade kring defensiven i ett blogginlägg för några veckor sedan och det låter som att Hamrén är inne på samma linje: det måste bli bättre och det är där fokus ska ligga framöver.
– Vi jobbar med det varje samling, sa Hamrén.

Vi informerades om att Sverige möter Slovakien i en träningslandskamp 26 mars. Eller som Hamrén uttryckte det innan han korrigerades:
– Bra att få möta Tjeckien.

Det hörnet hade Omvärldsbevakare Nystedt uppenbarligen inte sett runt.

För den som kör en helg i soffan går det inte att undvika statstelevisionens satsning på vinteridrott. Konceptet är uppskattat i stugorna och det är inte konstigt: ett antal sporter där Sverige har framgångsrika idrottare i kombination med kunniga kommentatorer, en populär programledare och proffsiga sändningar. Ändå kan tittarsiffrorna inte mäta sig med de stora landskamperna i fotboll, man ska inte glömma det. Och dessa landskamper går i regel i reklamkanaler vilket avskräcker vissa jämfört med SVT som drar miljonpublik bara testbilden byter färg.

…noterade för övrigt en skidåkare som gnällde på att det var kallt i spåren. Vad hade han väntat sig? 25 grader och sol?

I alla fall, framåt natten började Så mycket bättre på TV4 och det var det bästa jag sett på länge. Jag föll för The Sounds för tio år sedan, åkte till Arvika för att se dem live. I går var det sångerskan Majas dag och vilket liv hon levt. Pappan söp ihjäl sig när hon var ”nio eller tio”, styvfarsan gav henne stryk, inlagd på behandlingshem när hon var 25 tillsammans med ”crakpundare och horor” och om allt detta elände berättade 33-åringen med rak rygg i gårdagens program samtidigt som hon strålade som en nysprungen ros. Sedan drog hon med Darin upp på rummet och gav tonårsidolen en resa han sent ska glömma, gissar jag. Sveriges enda kvinnliga rockstjärna verkar vara en skön snubba.

– Vi kramades väldigt länge, kommenterade Darin och den som kan sin Bamse vet vad det betyder: i nästa program får vi stifta bekantskap med tre små björnungar.

…bäst av artisterna som tolkade Maja? Pugh förstås med Painted by numbers.

Klippte även The Dark Night Rises på DVD för första gången och den funkar fint framför egna TV:n också. Sista fem minuterna är oerhörda men filmens bästa, enskilda sekvens är när Bane kliver upp på batmobiltaket utanför Arkham och pekar ut Gothams framtid.

Hade faktiskt ingen aning om att Christoper Nolan producerar en Stålmannen-rulle som går upp 2013, i regi av Zack Snyder som även gjort underskattade Watchmen. Trailern till Man of Steel är inte ute ännu men teasern är magisk. Säger exakt så lite och mycket som behöver sägas om en film. Hoppas de skippar trailer och nöjer sig med detta.

…kan Nolan göra episk filmhistoria av Stålmannen precis som han gjort med Batman? Det verkar onekligen lovande även om det är svårt att göra kryptonit trovärdigt.

Första advent ägnades åt en promenad genom ett snöigt och ljust Solna, ett besök på thaivagnen vid nya nationalarenan, kaffe plus lussebulle och kvällstidningarna på konditoriet i centrum. Ibland behövs inte mer för att sätta pricken över en bra helg.

Eller ja, man ska ta sig igenom kvällens Beck-film också.

Förlust i journalistlandskampen mot Finland med 3-0 på WO. Båten blev fem timmar försenad på grund av 30 sekundmeter vind och tio meter höga vågor. Matchen fick ställas in.

Eller är det verkligen WO när sådant inträffar? Vi är inte riktigt överens. Det kan bli så att vi spelar i februari i stället.

Förbundskapten Kalle Kalle Karlsson svär sig fri och hävdar att det logistiska inte faller på hans ansvar. Men vem ska avgå? President Rosqvist efter 30 hårda år i nationens tjänst? Helt klart är att rutinerna måste ses över.

Nåväl, det finns en hemresa att betygsätta. Det kräver sin man att stå pall ett sjöslag på Finlandsfärjan, framför allt fredagar från Helsingfors kort efter finsk löning.

Så håll till godo:

Tobias Rosvall, Expressen – L L
Efter en stark inledning med både bubbelpool och cognac efter middagen nådde keepern toppform i uppvärmningshytten och var två Salmiak-shots från en stark trea. Men kom aldrig upp de sista trappstegen till discot.

– – – – – – – – – – – – – – – – – –

Emil Karlsson, Sportbladet – L
Sportbladets expert på journalistfotboll, Oskar Månsson, menade redan på förhand att detta är journalistelvans akilleshäl. Oj så rätt han fick, Karlsson gav juniormisstaget ett ansikte. Högerbackens hytt är skickad på sanering och hyttkamraten Johan Larsson såg ut som att han varit inlåst hos Josef Fritzl när han kom ut på morgonen.

Christoffer Braw, Viasat – L L
En av fem debutanter i truppen. Ambitionen fanns där men lite ovan vid den krävande miljön. Tidigt utbytt.

Staffan Bohman, Frilans – L L L
Spelade upp sig efter en darrig inledning. Bland de starkare på båten kvart i tre. Bjöd på en hel del fotbollsgodis.

Anton Boström, Eurosport – L L L
En modern och irrationell vänsterback. Höll bordet bra och vågade sig ofta fram till baren.

– – – – – – – – – – – – – – – – – –

Kalle Karlsson, Sportbladet – L L
Hittade ytan mellan discot och stora restaurangen fint, kunde drivit upp tempot mer men tog helt slut och klev av innan det var dags att byta tröjor.

Joakim Ulfvebrand, Länstidningen – L L
Ulven från Södertälje är pålitligare än en GPS. Träffar rätt hytt med ögonbindel och var felfri i det anonyma men viktiga positionsspelet.

– – – – – – – – – – – – – – – – – –

Johan Larsson, Expressen – L L
Något av matchen besvikelse. Med de fötterna hade vi väntat oss betydligt mer på dansgolvet.

Robert Laul (C), Sportbladet – L L
Kvar till kranarna stängde men att Laul inte ens råkade väcka hyttkamrat Rosvall när han snubblade hem framåt natten drar ner betyget.

Andréas Sundberg, Fotbollskanalen – L L L L
Matchens lirare. Ganska färsk i Finlandsbåtsammanhang men det märktes inte. Aldrig rädd att ta de jobbiga löpningarna in i rökrummet.

– – – – – – – – – – – – – – – – – –

Niclas Kindvall, Täby Danderyd Tidning – L L L
Ex-stjärnan var hårt markerad av frågvisa journalister och fick ingen riktig rytm i löpning-avslut. Men en tydlig referenspunkt i anfallsspelet och stod för hytten vi värmde upp i.

ERSÄTTARE:

Per Bohman, Sportbladet – L L L L
Skrev in sig i historieböckerna direkt med ett debutanttal som tyvärr inte går att återge ens vad det handlade om.

Marco Päivärinne, frilans
För kort speltid för att betygsättas.

Robert Tennisberg, Radiosporten – L
Var han ens med på båten?

I morgon fredag möts Finland och Sverige i den årligen återkommande journalistlandskampen i Helsingfors.

Dessvärre har det stolta, svenska journalistlandslaget drabbats av ett minst sagt tungt bakslag.

Marcus Sennewald, den blixtsnabbe yttern, har tappat ett kylskåp på foten och tvingats lämna återbud.

Jo, ni läste rätt – ett kylskåp, på foten.

Låter som en skada man bara hör om i serietidningarnas värld men det är dagens sanning.

Även lagkaptenen själv, undertecknad alltså, är ett frågetecken på grund av en kraftig förkylning och smärtor i bröstet.

Också det ett tungt avbräck.

I dubbel bemärkelse.

Bloggen har ändå lyckats komma över den troliga startelvan som ska betvinga kärringkånkarna från öst:

Tobias Rosvall, Expressen
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Emil Karlsson, Sportbladet, Christoffer Braw, Viasat, Staffan Bohman, Frilans, Anton Boström, Eurosport
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Kalle Karlsson, Sportbladet, Joakim Ulfvebrand, Länstidningen
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Johan Larsson, Expressen, Robert Laul (C), Sportbladet, Andréas Sundberg, Fotbollskanalen
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Niclas Kindvall, Täby Danderyd Tidning

Sportbladets expert på journalistfotboll, Oskar Månsson, analyserar startelvan:
– Den ser ovanligt stark ut förutom på högerbacken. 

Förbundskapten Kalle Karlsson kommenterar de läckta startelvsuppgifterna:
– Vi har chansen att ta tredje raka segern. Vi kommer att köra vidare på den 4-2-3-1-taktik som varit lyckosam i de två senaste matcherna där vi lyckats neutralisera Finlands bäste spelare.

En matchrapport väntas på bloggen under morgondagen.

…men du kan inte tvinga honom att dricka.

Det uttrycket använde Erik Hamrén på sin första presskonferens som förbundskapten. Det handlade om att Zlatan Ibrahimovic saknade motivation till landslaget. Dagen efter fanns ett webb tv-klipp på sportbladet.se med rubriken ”Här jämför han Zlatan med en häst”.

Det började inte så bra, alltså. I går var det på väg att gå åt helvete på riktigt. Sverige och Hamrén var en halvtimme från ett historiskt fiasko, underläge 0-1 mot Färöarna inför 5015 personer – och en häst.

Jo, det är sant. Det här ståtliga fullblodet hade tagit sig hela vägen till Tórsvöllurs egen ”Snikens kulle”…

…och var säkert nöjd med första timmen.

Sverige inledde visserligen aggressivt, tryckte ner färingarna, vann tillbaka boll i bra lägen. Men efter 10-15 minuter sprack den planen. Forwards slutade pressa, mittfältet kom fel och backlinjen sjönk. Färöarna tog över (jo, du läste rätt).

Offensivt kom Zlatan för långt ner i planen, Mathias Ranégie såg ut att få en elstöt varje gång han skulle ta emot bollen och som jag misstänkte lyckades inte Kim Källström och Pontus Wernbloom hålla ett tillräckligt högt bolltempo för att dra i sär färingarna.

Efteråt klagade många spelare på konstgräset men jag vet inte om det kan ha kommit som en överraskning för någon att det är stor skillnad på underlagen. I så fall har de missat mina krönikor om Elfsborg i år.

I andra halvlek skickades Zlatan upp där han gör mest nytta – nära mål – och efter 0-1 kom Anders Svensson in på planen och hittade lösningar som vann meter framåt. 1-1-målet är ett bra exempel: Anders satte ett instick på Zlatan strax utanför straffområdet. Zlatan vände vidare på Alexander Kacaniklic som blev helt fri.

Det var avgörande förändringar av Erik Hamrén som gjorde att Sverige kvitterade och till slut vann matchen. Det visade också att Anders skulle ha spelat från start och att Zlatan ska spela högre upp i banan.

Samtidigt slog Tyskland Irland med 6-1 borta (Klose!) och det kan nog vara klokt att starta med tre mittfältare i en triangel bakom Zlatan på tisdag. Zlatan är en bra tia men som jag varit inne på tidigare: det är slöseri att ha en av världens bästa nior i ”fel” position.

Anders och Kim bakom Pontus är ett alternativ – Anders och Rasmus Elm bakom Kim är ett annat.

…Källström såg för övrigt inte glad ut när Hamrén bytte ut honom. Gick rakt förbi förbundskaptenen.

Sedan vet jag inte om det spelar någon roll hur Sverige ställer upp mot tyskarna, det blir nog ett par i arslet oavsett. Men man måste ge det ett ärligt försök, tro på det och skapa de bästa förutsättningarna för att ta poäng.

Kacaniklic sköt sitt livs viktigaste mål några minuter efter att han blivit inbytt, med fel fot dessutom. I övrigt hade han inte många rätt. Tyskarna kommer att äta honom levande, jag förutsätter att ”Chippen” startar den matchen också.

…apropå ”Chippen” åkte han på en hårtork av Zlatan i första halvlek och när han försökte förklara sig fräste Zlatan ”Håll käften” tillbaka (sådant hörs ända upp på läktaren här på Färöarna). Men ”Chippen” tyckte inte det var så farligt:
– Det är bra att han får ut sin ilska. Det går ut över mig en del men det får man ta.

Tre poäng är tre poäng, det var det viktiga. Men med Hamréns tal ringande i öronen där han drömde om VM-medaljer är det klart att vi har rätt att kräva mycket mer. Eller så blir vi överens om att drömmar inte vinner några fotbollsmatcher på den här nivån. Fotbollsmatcher vinns med bra spelare, rätt taktik och ett tydligt ledarskap. Där har Sverige fortfarande en bit kvar innan de utmanar om VM-medalljer.

En ganska bra bit.

Missa förresten inte Sportbladet i dag. Vi har spånat ihop de hundra roligaste ögonblicken i landslaget under 2000-talet och jag vågar utlova underhållande läsning. Plats 100-50 i dag, plats 49-1 i morgon. Hamréns häst ligger på 75:e plats. Min personliga favorit är nog 82:an:

”2003: Stolt drabbas av Göteborg
Sydsvenskan-krönikören Åke Stolt är försenad till en landslagsträning på Nya Ullevi. Stressad frågar han en vakt om ingången och får beskedet att han måste fortsätta till andra sidan:
– Vadå, måste jag gå runt hela arenan?
Vakten svarar på bred göteborska:
– Ja det kan la du göra om du vill. Men då kommer du tebaka hit igen”.

Till sist: vad hände med hästen på Tórsvöllurs kulle? Jodå, kusen drog hemåt när Zlatan brötade in 2-1. Hen var väl törstig.

Skrev en artikel tidigare i veckan om flygplatsen på Färöarna då jag hade hört att väldigt få bolag flyger hit. Bland annat krävs specialutbildade piloter.

Henrik Rydström, som var här med Kalmar FF 2010, twittrade bland annat om ”platsen som Gud glömde”. Jag ringde upp Rydström:
– Det var inte skitkul. Jag är inte superförtjust i att flyga och det kändes väldigt okontrollerat på något sätt. Det var inte så att man kände att ”hit återvänder jag gärna” när man kom hem. Inte nog med att man ska spela mot ett galet ö-folk, man ska överleva också. Jag hade hellre tagit båten, sa mittfältaren.

Så visst tänkte vi på det när vi slog oss ner i sätena på Atlantic Airways flight RC459. Jag höll till och med på att missa planet eftersom jag tappade bort min biljett men det är en annan historia (den låg i vänster jeansficka och det är också en annan historia).

Efter att vi lyft myntades snabbt begreppet att göra en ”Jane Björck”. SVT-profilen tappade sin mobiltelefon på golvet exakt när planet lyfte, nallen susade iväg bakåt under alla säten. Det tog ett tag innan den kom tillrätta.

I alla fall.

Simon Bank var antingen flygrädd eller deprimerad (möjligen både och), vinkade till sig flygvärdinnan och beställde ”en vodka med is och en vatten” varpå flygvärdinnan kom tillbaka med en Screwdriver och en Baileys.

Bank skakade på huvudet och upprepade beställningen – ”en vodka med is och ett glas vatten bredvid”, och denna gång kom flygvärdinnan tillbaka med en vodka med is, ett glas vatten – och ett glas apelsinjuice.

(Om ni är sugna på Screwdriver och Baileys nästa gång ni är på krogen, säg bara att ni ska ha en ”Bank”).

Efter en timme eller två närmade vi oss Vágar där vi damp ner lugnt och fint. Jag vet inte om Henrik Rydström flög luftballong hit men någon större anledning till oro fanns det alltså inte.

Under dagen har vi promenerat runt i Torshavn där det blåser och regnar men inte är särskilt kallt. Vi har handlat vykort och köpt vantar av fårull, stickade av stadens förtidspensionärer.

I bokhandeln noterade vi att den här självbiografin var framskjutet placerad…

…tyvärr gick Nobelpriset i litteratur till Mo Yan den här gången.

Folk här i Torshavn verkar vara som folk är mest, glada och trevliga. Levnadsstandarden förefaller hög, åtminstone i de centrala delarna även om vi såg en lodis som mr Flinch tyckte såg ut som en lodis han sett i Årsta en gång.

Städerskan på vårt hotell berättade att hon tjänar 14 000 danska kronor i månaden men att 45 procent går bort i skatt (hon har två jobb för att klara sig). Fiskarna tjänar betydligt mer men betalar mindre i skatt vilket tydligen är en het politisk diskussion. En latte på cafét vi besökte gick på 40 danska. Husen i Torshavn kan kosta upp till 2,5 miljoner danska kronor, de billigare går för runt miljonen. Att hyra en lägenhet (finns inte så många) eller del i ett hus kostar 2000-5000 danska i månaden.

Utbildningsmöjligheterna är få, många unga vuxna flyttar till Danmark eller vidare ut i världen. Sedan återvänder de på ålderns höst och slår sig till ro med ett par får. Typ.

Landslaget tränar på konstgräset vid 17-snåret svensk tid, det blir till att krypa ner i fårullsvantarna och knalla bortåt. Staden är inte större än att det är gångavstånd till det mesta. I morgon siktar vi på att även köpa oss var sitt fårskinn så vi kommer välklädda till matchen.

Zlatan Ibrahimovic höll hov efter landslagets stängda träning. Han fick en fråga om Erik Hamrén/spelarna satt för stor press på sig själva med snacket om en attraktiv fotboll. Zlatan tände till:

– Jag har missat det med rolig fotboll och inte rolig fotboll. Vi spelar vårt spel och vi spelar på ett annorlunda sätt. Det enda ni går och väntar på att det ska gå dåligt, det är så medierna fungerar. I början var det kul med Hamrén, sedan gör vi en dålig match och då väntar alla på det. Det var samma visa som med Lagerbäck.

Antingen är Zlatan glömsk eller så dribblar han även på presskonferenserna. Efter Sveriges sorti mot England i EM 17 juni sa han nämligen:

– Förut spelade vi tråkigt, nu spelar vi roligt, men då vill alla att vi ska tillbaka till det gamla. Men jag tycker vi ska fortsätta.

…jag tror att Zlatan är mycket väl medveten om att landslaget har lagt ett ganska tungt ok på sina axlar genom retoriken att det inte räcker att vinna, det ska vara underhållande också. Att han duckar frågan är ett tecken på att den är besvärlig.

Personligen bryr jag mig inte så länge Sverige vinner. Min kritik har handlat om Hamréns laguttagningar, ledarskap och roterande med startelvor och trupper.

…plus Talet då.

Och Huset (ska dra den storyn vid tillfälle).

Däremot köper jag Zlatans version av Alina Devecerskis ”Flytta på dig”:

”Jag bygger, bygger upp
O du river, river ner
Du gör mig så lack
Du vägrar ge upp

Börjar klättra, klättrar upp
O du drar mig, drar mig ner
Vi måste ta ett snack
Hör upp, du måste flytta på dig”.

Ja, sådan är mediedramaturgin.

Så länge det finns nyheter att mjölka ur det nya, då tenderar rapporteringen att vara mer positiv. Sedan kommer vardagen, alla vinklar uttömda, då återgår bevakningen till en mer kritiskt granskande (det brukar kallas att ”smekmånaden är över”). Det är inget unikt för sportens värld. De områden som är i mediernas strålkastarljus får räkna med negativ kritik mellan varven (precis som att vi journalister också får oss en känga då och då). Bästa skyddet är bra resultat. Därför är det onödigt att sätta sig under en större press än nödvändigt (läs; Hamréns snack om underhållande fotboll).

Zlatan sa också:

– Jag försöker vara mig själv. Det är ni som skriver om mig. Av det som står och skrivs i tidningen är 95 procent påhitt, 2,5 procent är fakta och resterande 2,5 är sanning. Det är samma sak i Frankrike. Det är synd bara att jag inte tjänar pengar på det.

Här är Zlatan ute och cyklar. Han han tjänat ENORMA pengar på sin fotboll och en starkt bidragande orsak är den stora mediebevakningen. Just nu drar väl Zlatan in 400 sjuksköterskeårslöner på ett år. Det känns lite småaktigt att gnälla om just den saken.

Vad gäller den matematiska uträkningen tror jag det ligger till ungefär tvärtom: 95 procent av tidningsartiklarna är korrekta, 2,5 procent kan diskuteras och 2,5 procent är felaktiga. Då jag läser flera tidningar varje dag och även följer upp gamla stories stup i kvarten vågar jag nog påstå att jag har en bra överblick.

…sedan kanske Zlatan pratade om nätjournalistiken och då har en möjligen en poäng.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Ola Toivonen skulle klacka en boll, sträckte baksida lår och missar Färöarna och Tyskland. En lika olycklig som bisarr skada. Synd om Toivonen som nog spelat från start mot Färöarna åtminstone.

Mathias Ranégie in framför Zlatan? Så kan det bli men det kan också bli som jag skrev i förra inlägget: Kim Källström bakom Zlatan, framför Anders Svensson och Rasmus Elm. Mer defensivt, å andra sidan får laget chansen att repetera på ”Tysklandsdödaren”.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Vi har mellanlandat i Köpenhamn och ska snart ta sats mot den fruktansvärda Vágarflygplatsen på Färöarna. Dit tas vi av specialutbildade piloter då landningsbanan är en av de svåraste. Bara att bita ihop och be om bra väder. Kan lösas med en dubbel eller två också.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

På Färöarna kan man studera främmande fåglar, köra bil genom tunnlar under vatten och flyga helikopter billigt (ett transportalternativ som är subventionerat av staten). Jag har aldrig suttit i en helikopter och det kan vara värt 280 danska kronor som en tur kostar. Däremot är det inte så lätt att äta val som många tycks tro. Finns inte alltid på restaurangernas menyer.

Där bor 48 000 människor och 72 000 får. Annars är fiske den stora näringen. Färingarna själva sägs vara mer förtjusta i får än fisk när det kommer till egna tallriken. Jag skriver under direkt.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Så blev det alltså en landskamp där man satt på läktaren, efter att Marcus Berg misslyckats med en tredje mottagning på kort tid, och tänkte: ”Var är Ranégie”?

Nu drar jag inga större växlar på storförlusten på Brasilien, och det är naturligtvis massa spelare före MFF-forwarden i kön som inte kunde vara med i onsdags men jag tror nog att Sverige hade hotat brassarna lite bättre om vi lyckats behålla bollen där uppe några sekunder i alla fall. Det dröjde till en bit in i andra halvlek, tror jag, innan Sverige kom upp i en sekvens där de hade bollen inom laget över tio passningar.

…annars var passningsspelet bedrövligt, rent ut sagt.

Men jag drar alltså inga större växlar, det var för många ordinarie som saknades och utan dem är Sverige inte bättre än så här, precis som jag inte drog några större växlar av segern mot Frankrike i EM.

Ni får rätta mig om jag har fel men jag tror inte att Sverige vunnit en enda match under Erik Hamrén där motståndarna varit bättre på papperet och santidigt haft något att spela för. Frankrike? Visst, men de var redan klara för EM-kvarten. Holland? Ja, men de var redan klara för EM.

Nåväl, försvarsspelet var inte så illa ändå trots tre insläppta. Organisationen satt bra, Andreas Granqvist var trygg och vårdad. Men Jonas Olsson tappade bort Leandro Damiao vid 0-1-målet, det var mindre bra, och Sebastian Larsson lät Neymar skicka in det där inlägget lite väl ostörd, det var också mindre bra.

Å andra sidan – Damiao och Neymar var brassarnas bästa och förr eller senare lyckas de naturligtvis såra ett lag som Sverige. Ingen kan vara förvånad över det.

Behrang Safari gjorde en helt okej insats till vänster och vi ska inte glömma, att det faktiskt inte släpptes in något mål på hörna.

Andreas Isaksson, för dagen lagkapten, var arg som jag aldrig sett honom förrut när Brasiilien fick (en feldömd) straff. I vredesmod sparkade målvakten iväg bollen som gick hela vägen över Råsundas tak och landade nånstans i närheten av den nya spårvagnsstationen. Andreas blev därmed den andra spelaren i världshistorien (?) att lyckas skicka ut en boll från Råsunda. Den förste ska ha varit Pontus Kåmark med sin första rensning för AIK. Detta påstår i alla fall (fd) TT-Johansson.

…historiskt arg var han i alla fall.

Ja, Isaksson alltså. (fd) TT-Johansson har jag egentligen bara sett arg en gång och det var när han skulle framföra ett officiellt klagomål från TT till presschefen Hans Hultman när vi inte fick tala med landslagsläkaren Leif Swärd under förlägret på Gotland.

(Fast jag vet inte om (fd) TT-Johansson var så arg egentligen, han var mest officiell).

I övrigt?

Nja, inte mycket. Tobias Hysén gjorde ett snyggt inhopp.

Sverige har bara förlorat med större eller liknande siffror två gånger tidigare på Råsunda: 1974 mot Holland (1-5) och 1958 mot Brasilien (2-5). Ödets ironi att det hände igen i just avskedsmatchen.

Pelé visade ett lätt steg på innerplan inför avspark när han sprang ett litet ärevarv och gjorde en mycket oväntad high five med svenska landslagsläkaren Anders Vallentin som var snabb att få upp näven.

Annars fanns inte så mycket att skriva hem om efteråt, ett tag mot slutet av matchen hade jag inte ens underlag att få ihop till en tweet, då är det illa.

Sedan började vågen rulla och då fanns det åtminstone anledning att be folk att sätta sig ner.

Till slut gick vi på ”Wernbloom vs Neymar”- spåret till papperstidningen och det funkade även om Pontus var lite ovillig att prata om sina kapningar. Och det är klart, den stämpeln vill du kanske inte ha – spelaren som sparkade sönder världens just nu största fotbollstalang. Nu var det nog ingen fara med brassestjärnan även om han tydligen var för illa tilltygad för att ta sig ut i intervjuzonen.

Sebastian Larsson var åter tydlig med att han inte vill spela högerback, när Krokodilen frågade vad det är som inte är roligt med att spela högerback svarade Sebastian:

– Allt.

Knepigt läge, så klart, men om Hamrén anser att ”Seb” är bästa högerbackslösningen för laget, då tycker jag nog att han får rätta in sig i ledet och göra jobbet.

Att det ska vara så svårt att få fram högerbackar i det här landet? Även Mikael Nilsson var ju en mittfältare som skolades om.

Nya tag mot Kina på Olympia, sedan börjar VM-kvalet mot Kazakstan på Swedbank några dagar senare. Däremellan ska jag hinna ut en sväng i skog och mark på den här nyligen inhandlade rackaren…

…Miss Modin har redan döpt henne till Crossolina, och det hela var faktiskt Fröken Frändéns idé. Under ett samtal om livet härom dagen sa hon till mig att bejaka mina intressen. Sådana har man ju inte så många men cross är ett av dem så varför inte ta upp det igen.

När är Novemberkåsan?

Tog med Bank på The Dark Knight Rises i går kväll och efteråt spelade han oberörd men jag hur det lyste i ögonen. I dag ska jag vara med i en paneldebatt om filmen som är tänkt att mynna ut i någon slags podcast, det känns som att det kan sluta precis hur som helst.

…då man kunde gå från en förvisso väldigt bra trailer till årtiondets filmhändelse i sin helhet.

När biosalongen släcktes ner hade jag samma känsla i magen som inför att slå en avgörande straffspark. Ni som gjort det vet jag menar…ni andra – vad ska jag jämföra med – att gå på dejt? 

Efteråt sa jag till min kompis Kalle som hejar mer på Tyskland än Sverige som satt bredvid att ”Nu behöver det inte göras fler filmer – alls”.

Ja, The Dark Knight Rises infriade våra högt ställda förväntningar.

Om man är såld på Batman Begins och The Dark Knight älskar man Rises, svårare är det inte.

Jag håller – ännu så länge – tvåan som det starkaste kortet i leken. Trean är, utan att säga för mycket, mer ”amerikansk” än föregångarna som är rensade från all sentimental smörja. Samtidigt tar vissa delar och scener i Rises actiongenren till en hittills oöverträffad nivå, vågar jag nog påstå. Exakt vilka går inte att avslöja utan att spoila men ni lär inte bli besvikna.