Inlägg av Anders Lindberg

Ledarskribent Aftonbladet / Följ mig på Twitter: @anderslindberg

Har ni hört den om von Papen?

av Anders Lindberg
OBS bilden är ett montage
OBS bilden är ett montage

Franz von Papen är lika mycket en historisk person som ett begrepp, som Vidkun Quisling. Inom marknadsföring kallas fenomenet ”varumärkesord”. Små bommulspinnar man petar sig i öronen med kallas ”tops” efter varumärket Topz. Man ”topsar” alltså egentligen brottningar med ett varumärke. Plexiglas är på samma sätt döpt efter varumärket Plexiglas. Lypsyl, Gladpack, Tipp-Ex, Frisbee, Vespa och mängder av andra varumärken har gått samma öde till mötes.

Och Franz von Papen, alltså.

Begreppet ”von Papen” används ibland för att beteckna politiker som tror sig kunna ta stöd av extremhögern i syfte att sedan kontrollera denna. Politiker som tror att de kan tämja tigern och sedan blir uppätna.

För den historiske personen Franz von Papen gick försöket inte särskilt bra. Han var konservativ politiker från det tyska katolska partiet Zentrum under Weimarrepublikens sista dagar. 1933 bjöd han in Adolf Hitler till regeringen och tog själv posten som vice kansler. För att göra en lång historia kort var det inte Zentrum som gick segrande ur detta politiska samarbete.

Faktum är att ”von Papen” illustrerar en politisk princip som verkar vara allmängiltig. Högerextrema politiker samlar sällan eller aldrig en majoritet bakom sig. Om de ska få makt behöver de stöd från konservativa och/eller liberala partier.

Politiken brukar sedan gå i en helt annan riktning är den demokratiska borgerligheten tänkt sig. Europas historia under det tidiga 1900-talet var full av exempel på detta, von Papen var inte ensam. Efter kriget kom fascisterna, på goda grunder, i visst vanrykte men när vi nu ser deras motsvarigheter i dag få makt är det återigen ofta med stöd av konservativa och liberala partier.

I Ungern är Viktor Orban till och med medlem i EPP, samma partigrupp som Moderaterna och Kristdemokraterna. I Polen är det stora konservativa partiet i sig själv auktoritärt. I Österrike sitter FPÖ, ett parti grundat av SS-veteraner, i regering med konservativa ÖVP. I de nordiska länderna, med undantag av Sverige, är högerpopulisterna insläppta i den borgerliga värmen.

Von Papen hade känt igen sig.

Problemet med de bruna krafterna är att de färgar av sig. I land efter land dyker auktoritära tendenser nu upp. Stödet är aldrig gratis. Aldrig.

Vilken väg Sverige kommer att gå är ännu skrivet i stjärnorna. I går avslöjade Expressen att över hälften av de tillfrågade M-topparna öppnade för att ta makten med stöd av SD. Alltså exakt motsatsen till vad Alliansen lovade inför valet.

Det tog inte två veckor.

Anders Lindberg

Eva Franchell blir krönikör på Aftonbladets ledarsida

av Anders Lindberg
Eva Franchell fick pris av RBU, förbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar för sin kamp för LSS
Eva Franchell fick pris av RBU, förbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar för sin kamp för LSS

I dag börjar Eva Franchell i sin nya roll som krönikör på Aftonbladets ledarsida. Hon kommer i fortsättningen att medverka varje fredag. Hennes första krönika hittar du här: Gamla människor är inga kattungar

Eva Franchell har tidigare varit mångårig fast medarbetare i tidningen och är prisbelönt ledarskribent.

– Jag vill fortsätta att skriva om sociala frågor. Om människor som faller igenom skyddsnäten och inte får den pension, sjukpenning eller assistans de borde ha rätt till, säger Eva Franchell.

En av de frågor hon har skrivit mest om på senare år är nedmonteringen av LSS. Bland annat uppmärksammade hon Selma, 4, som förlorade det stöd hon behövde. Debatten, som rasade i flera år ledde till slut till att ansvarig minister fick lämna.

LÄS: Ledare: Selma, 4, är ingen bidragsfuskare

– Jag kommer även att skriva om kvinnors kamp för jämställdhet. För jämställda löner, jämställt föräldraskap och för kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar, säger Eva Franchell.

LÄS: Ledare: Barnmorskan ska inte ha något jobb

– Jag kommer alltid att återkomma till klimatet och miljön. Klimatet är den avgjort viktigaste framtidsfrågan, inte bara för mig utan för oss alla, säger hon

Det första riksdagsvalet Eva Franchell bevakade var 1973. Hon gick då på Journalisthögskolan och valet slutade med att Sverige fick en jämviktsriksdag. För första gången sedan 1932 hade Socialdemokraterna inte majoritet och riksdagsbesluten fick lottas fram. Det leder osökt tankarna till det kaos som väntar på måndag efter valet…

– Det som skiljer är att det visserligen var en stor sak att höger och vänster blev lika stora men att folk tog det med upphöjt lugn. Det var mycket mer av sakfrågor och mindre om det politiska spelet, säger Eva Franchell.

Just lite mer av upphöjt lugn skulle inte sitta helt fel i svensk politik just nu…

Välkommen i din nya roll Eva!

Anders Lindberg

”Sverige kan gå in i en Trump-era” – Pernilla Ericson till Aftonbladets ledarsida

av Anders Lindberg

IMG_6339I går började Pernilla Ericson som ledarskribent på Aftonbladets ledarsida.

– Jag har skrivit och vurmat för jämställdhetsfrågor hela mitt vuxna liv. Att få fördjupa och utveckla de frågorna på Aftonbladets ledarsida är ett drömjobb, säger hon.

Pernilla Ericson började redan i gymnasiet som frilansande reporter för musiktidningen Okej. Hon har arbetat på flera ungdomstidningar, för TV4 och var mellan 2007 och 2014 journalist och redaktör på Aftonbladet. Senaste kommer hon från jobbet som redaktionssekreterare på tidningen Amelia.

Pernilla Ericson har gett ut tre kriminalromaner med feministisk inriktning. Den senaste, ”När du vänder dig om” handlar om organiserat kvinnohat på nätet.

– Att komma tillbaka till Aftonbladet känns lite som att komma hem, säger hon.

På fritiden är hon instruktör i den kampsportsinfluerade träningsformen ruffie. Annars skriver hon poesi, noveller och på eventuella kommande böcker.

Vad vill du skriva om?

– Jag har skrivit mycket om kvinnors rättslöshet och utsatthet, det vill jag fortsätta med. Även i den digitala miljön är detta är ett allvarligt problem. Jämställdhet handlar om så mycket, som mäns rätt att vara fullvärdiga föräldrar, löner, hedersförtryck, säger hon.

Hur ser du på den politiska dagsnoteringen för jämställdheten?

– Som det ser ut känns det kanske viktigaste att försvara de framsteg som redan gjorts. SD är ett antidemokratiskt parti vars nätsoldater tystar meningsmotståndare. Om SD verkligen får makt, vad innebär det för kvinnor? säger hon.

Du har varit journalist och redaktör i över 20 år. Varför vill du bli ledarskribent?

– Som jag känner det är vi på många sätt tillbaka på 90-talet igen. Nu regnar rasistiska flygblad, det rasistiska partiet växter igen, hatet flödar. Jag känner igen det här från min uppväxt och nu är det tillbaka. Då känns det viktigare än någonsin att bli ledarskribent, säger hon.

Och vad vill du uppnå?

– Jag vill bevaka jämställdhetsfrågor så brett det går, från kvinnliga fotbollspelares löner till våld i hemmet. Opinionsjournalistiken måste skildra allas vardag, och jag upplever att det på senare år ofta varit så att just kvinnors situation tappats bort i debatten. Jag är rädd att Sverige är på väg in i vår Trump-era. Regeringsmakt smakar gott och då finns risken att en framtida regering kompromissar med allt för mörka högerkrafter, säger hon.

Pernilla Ericson börjar på Aftonbladets ledarsida 25 juni. För frågor eller intervjuer nås hon på pernilla.ericson@aftonbladet.se

Anders Lindberg

Susanna Kierkegaard och Kalle Sundin till Aftonbladets ledarsida

av Anders Lindberg
bild

I dag börjar Susanna Kierkegaard och Kalle Sundin som vikarier på Aftonbladets ledarsida.

– Mitt mål är att folk ska tänka till och kunna ändra sig kring politiska frågor. Jag vill överraska. Den politiska debatten idag är så låst kring vissa frågor och ämnen som invandring, jag hoppas kunna bidra till att bredda det, gärna med fler internationella frågor. Svensk debatt är inte så unik som vi tror, säger Susanna Kierkegaard, 22.

Susanna kommer från en tjänst som politisk sakkunnig på S-gruppen i Europaparlamentet i Bryssel och Strassburg där hon bland annat arbetat med migration och demokratifrågor kopplade till Polen och Ungern. Hon har en examen från Oxford University i politik, filosofi och ekonomi. Susanna går Aftonbladets ledarskribentutbildning i år.

– Jag vill skriva om traditionella höger-vänsterfrågor inför valet som klass, ekonomisk fördelning och lokal politik nära människor, säger Kalle Sundin, 27.

Kalle kommer senast från en tjänst som borgarrådssekreterare i Stockholms stadshus. Han har tidigare arbetat som ledarskribent på Dala-Demokraten och utredare på den fackliga tankesmedjan Katalys. Han har en Master i politisk sociologi från London School of Economics och kandidatexamen i statsvetenskap från Uppsala universitet. Kalle Sundin gick Aftonbladets ledarskribentutbildning 2016-2017.

På grund av det politiska läget och valrörelsen förlänger Aftonbladets ledarsida i år våra sommarvikariat från 14 maj och till 1 oktober.

Varmt välkomna Kalle och Susanna!

Anders Lindberg

Tino Sanandajis magiska läsare

av Anders Lindberg
D18BCF4E-16DB-447A-8F85-767D14AB304A

Israel har tolv stammar. Josef tolv bröder. Jesus tolv lärljungar.

Sedan urminnes är tolv ett magiskt tal. Troligen eftersom fullmånen visar sig just tolv gånger per år.

Tino Sanandaji har tolv läsare, i varje fall på Ekerö kommunala bibliotek.

Om detta skämtade jag på twitter och fick ett förgrymmat svar av Tino Sanandaji. Jag börjar dock tröttna lite på den von oben-retorik borgerliga opinionsbildare ägnar sig åt och tänker för en gångs skull faktiskt svara.

Bakgrunden är att Ekerö bibliotek förra året inte ville köpa in Tino Sanandajis bok Massutmaning. Efter en hatstorm som Sveriges radio rapporterat om ändrade sig chefer högre upp i Ekerö kommun och körde över bibliotekspersonalen. Boken köptes in.

Sveriges radio rapporterar nu:

I dag, drygt ett år senare, har boken varit utlånad tolv gånger. Och nästan inte alls efter förra sommaren.”

I sitt svar till mig (bild ovan) skriver Tino Sanandaji:

”Att Ekerös enda ex av min bok varit utlånad 12 gånger på ett år innebär således att den har varit kontinuerligt utlånad nästan hela tiden.”

Man kan ha olika åsikter ifall tolv läsare är många eller få. Men det är ingen åsikt om boken varit utlånad ”nästan inte alls efter förra sommaren” eller ”kontinuerligt utlånad nästan hela tiden”.

Tino Sanandaji har helt enkelt fel. 

Och jag är inte förvånad. Medier och myndigheter som i detta fall överskattar ständigt nätdrevens verkliga styrka. Det är vanligen små, väl organiserade grupper av arga män som för ett förfärligt oväsen.

Men som i Ekerö är det oftast tomma tunnor.

Tolv må vara ett magiskt tal, men nätdrevet mot Ekerös personal innehöll i verkligheten inte mer kraft än en tre arga lappar på bibliotekets anslagstavla.

Anders Lindberg

”Att skriva är en ventil” – Zina Al-Dewany till Aftonbladets ledarsida

av Anders Lindberg

9FC354A6-B1C1-4642-8D8A-E5D071F14DDE
Zina Al-Dewany, 27, blir ny lördagskrönikör på Aftonbladets ledarsida. Hon kommer att medverka varannan lördag från och med denna vecka.

Varför vill du skriva på Aftonbladets ledarsida?

– Att skriva är en slags ventil för mig, ett sätt att bearbeta. Idag ökar ojämlikheten och den individuella friheten minskar. Människors liv blir mer förutsägbara, med färre möjligheter. Min ambition är att engagera och stå för framtidshopp, säger hon.

Zina Al-Dewany är redaktör på Politism och har tidigare skrivit ledare för ETC och Flamman. Hon gick Aftonbladets ledarskribentutbildning 2015. Tidigare har hon bland annat studerat biomedicin på Karolinska Institutet och Litteraturvetenskap vid Södertörns högskola.

Hur känns det idag?

– Det var ju här på Aftonbladet jag började skriva så det känns som om cirkeln sluts på något sätt, säger hon.

Zina Al-Dewany är från Hagsätra i södra Stockholm och är uppväxt i söderort. Hon har tidigare varit engagerad i studentpolitik och då arbetat främst med bostadspolitik.

Hennes första krönika publiceras på lördag.

Anders Lindberg

Jonna Sima och Daniel Suhonen till Aftonbladets ledarsida

av Anders Lindberg

Det är glädjande att i dag kunna berätta om två nya rekryteringar till Aftonbladets ledarsida.
Jonna Sima kommer att börja som ordinarie ledarskribent och Daniel Suhonen som lördagskrönikör varannan vecka.

Aftonbladets ledarsida ska vara Sveriges största och mest engagerande ledarsida. Vi är en tydlig vänsterröst i samhällsdebatten utifrån socialdemokratiska värderingar.

– Att komma till Aftonbladets ledarsida är att komma hem. Jag lärde mig läsa och tänka med hjälp av Aftonbladets Dieter Strand, Gunnar Fredriksson, Olle Svenning och Lena Askling, säger Daniel Suhonen som debuterar som lördagskrönikör 3 mars.

– I dag ökar ojämlikheten i Sverige trots att vi har en socialdemokratisk regering. Nästan all debatt handlar om invandring. Jag vill bidra till att den valdebatt vi nu går in i handlar om att minska de ekonomiska skillnaderna. Jag vill också föra in mer klimatfrågor, säger Jonna Sima som börjar som ledarskribent 26 mars.

Jonna Sima arbetar i dag som kulturredaktör på tidningen Arbetet och har tidigare i flera omgångar vikarierat på Aftonbladets ledarsida. Senast 2016-2017 som redaktionssekreterare. Hon har tidigare medverkat i bland annat ETC och Dagens Arena. Jonna Sima har gått kulturvetarlinjen vid Stockholms universitet och har en fil kand i idéhistoria.

Daniel Suhonen är chef för den fackliga tankesmedjan Katalys. Han har även medverkat på ETC:s ledarsida och i Expressen kultur. Daniel Suhonen har tidigare bland annat arbetat som vårdbiträde, skolvaktmästare, fastighetssekreterare och varit chefredaktör för de idépolitiska tidskrifterna Tvärdrag och Tiden. Daniel Suhonen har en fil kand i sociologi och ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

Varmt välkomna

Anders Lindberg

Hur SD:s neddragning på 13 miljarder är beräknad

av Anders Lindberg

I morse krävde SD att jag skulle ta ner artikeln om att Jimmie Åkesson ljög i Agenda om sina välfärdssatsningar.

I Agenda sa Annika Strandhäll att SD skar 13 miljarder medan Åkesson sa att de satsade 11 miljarder.

KIT dömde till Strandhälls fördel.

Josef Fransson, SD, påpekade dock att KIT, som jag hänvisat till, avpublicerat sin artikel.

Fair enough, om vi har fel ska vi naturligtvis rätta, jag hade inte själv gått igenom siffrorna som ligger under KIT:s postning.

Så jag läste nu på morgonen igenom SD:s budget och ringde sen till Finansdepartementet för att fråga hur Strandhäll har räknat.

Så här, blev svaret:

SD har i sin budget, i tabell 18:5, redovisat effekterna på kommun och landstingssektorns finanser:

Skärmavbild 2018-02-02 kl. 09.59.02

Som man ser är minuset på drygt två miljarder enligt deras egen redovisning, effekten på kommuner och landsting av övriga statsbidrag är enligt tabellen noll.

Detta är uppenbart osant, flera av förändringarna är dessutom ganska stora. Exempelvis drar SD ner nästan 10 miljarder på kommunersättning till flyktingmottagande, knappt 4,5 miljarder på bidrag till lärarlöner och 2,3 miljarder på fler anställda i lågstadiet.

Finansdepartementet har summerat vad SD satsar och drar ifrån på olika områden i tabellen nedan:

image2

Av tabellen framgår alltså de olika områdena och de summeras till just 13 miljarder.

SD:s budget är offentlig och vem som vill kan naturligtvis gå in och kontrollera siffrorna själva.

Därmed är mitt svar till Josef Franson, SD, att jag vidhåller att Åkesson ljög i Agenda. Om SD bevisar att jag har fel ska jag naturligtvis ändra mig.

Däremot ska jag självklart uppdatera artikeln med turerna kring KIT.

Anders Lindberg

Mer taktik än strategi hos S och M

av Anders Lindberg
Skärmavbild 2018-02-01 kl. 14.58.36

Denna vecka har S och M berättat om sina valstrategier. I båda fallen ser det ut som om partierna utgått ifrån väljarnas prioriteringar och försöker exponera sina starka sidor som svar på dessa. Inget av partierna lyfte fram några reformer eller egna sakfrågor att gå till val på.

Det blev en uppvisning i ”valtaktik” snarare än ”valstrategi”.

Typiskt sett är det striden om dagordningen snarare än om enskilda sakfrågor som skiljer politisk strategi från politisk taktik.

Strategi handlar om att på lång sikt styra vilka frågor som diskuteras och positionera in sitt parti som svaret på dessa. Det handlar om att förutse väljarnas prioriteringar men även att svara på frågor de inte idag vet att de ställer. Och det handlar om att ha reformer och fungerande svar på de frågor man lyfter.

Taktik däremot är förmågan att på kort sikt hantera de frågor som redan dominerar och lösa kriser ur hand i mun.

Maxtaxa och språktest

När Göran Persson i valet 1998 föreslog maxtaxa i barnomsorgen, när Lars Leijonborg 2002 byggde valrörelsen på språktest för medborgarskap eller när Fredrik Reinfeldt slog fast att han var de Nya Moderaterna så var det strategiska val.

Strategierna byggde på konkreta förslag, bars av en tydlig berättelse med problem och lösningar och blickade framåt. Och de satte alla tre dagordningen för valrörelserna.

Sedan skiftade taktiken, med utspel, valaffischer och krishantering.

”Vi tycker lag och ordning är viktigt” som i princip var Moderaternas budskap på presskonferensen är ingen strategi – det är en åsikt.

”Så här blir Sverige ett tryggt land” följt av X, Y och Z reform hade kunnat vara en strategi men något sådant har vi inte hört denna vecka.

Men språktest och maxtaxa kom senare i valcykeln, kanske någon invänder. Gott så, men valrörelserna 2010 och 2014 bars mer av känsla och storytelling än av verklig politik. Jag kan ha fel, men det vi ser nu är misstänkt likt dessa val.

Politik är hopp

I dag är politik ofta mest signaler och bildsättning med ilsket surrande av sociala medier i bakgrunden. Jag tror det finns en stor möjlighet för det parti som väljer att gå på tvärs mot den logiken.

När alla andra spelar på rädsla skapar det ett sug efter hopp och möjligheter, när alla andra känns medietränade till döds vinner den som är och känns äkta.

Vem säger ”Yes we can” i Sverige idag?

Jag tror den som först gör det med trovärdighet har oerhört mycket att vinna, om den själv tror på det.

Anders Lindberg

Grattis Robert Nyberg!

av Anders Lindberg
IMG_0529

Robert Nyberg, som tecknar på Aftonbladets ledarsida, har idag tilldelats ABF:s litteratur och kulturstipendium på bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Summan är på 100 000 kronor.

Han fick stipendiet ”för bilder som med humor och värme belyser och diskuterar vilket samhälle vi vill bygga”.

Vi träffade Robert Nyberg för en kort intervju.

Hur känns det?

– Jättebra, stolt och glad. Det blir ett kvitto på att mina bilder betyder något för många människor.

Hur tänker du när du tecknar?

– Jag brukar börja med ämnet, jag funderar på vilka ska vara med. Det är lite som en teateruppsättning. Sen skissar jag och talar med Lena (Robert Nyberg fru) om bilden är något att ha. När vi båda tycker att det funkar skickar jag till min redaktör. Först när skissen är klar och godkänd gör jag ett original.

Hur vill du själv att bilderna ska uppfattas?

– Att välja ämnen som inte är så omskrivna, som arbetslivet, är ju ett ställningstagande. Sen måste det finns humor, en knorr som gör att läsarna förlöser bilden. I bästa fall kan en bild sammanfatta ett större kraftfält, fast i en vardaglig situation. Om läsaren skrattar så har vi etablerat ett ”vi”, då kan vi fortsätta diskutera frågorna. Det kanske låter högtidligt, men det är så det är.

Vad önskar du din mest av allt just nu?

– Ska jag säga cykel eller fred på jorden? Ärligt talat, då skulle jag vilja säga att de oumbärliga jobben, de ”enkla jobben” som man säger, börjar värderas efter hur mycket de faktiskt är värda.

Anders lindberg

Sida 1 av 28
almedalen annie lööf arbetslöshet centerpartiet dagens lista eu flyktingar fredrik reinfeldt kristdemokraterna moderaterna Robert Nyberg satir serie skola socialdemokraterna stockholm sverigedemokraterna Vilgot vilgot på arbetslinjen vinst i välfärden
  • Tjänstgörande redaktör: Ellinor Brenning & Erik Melin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB