Inlägg av Anders Lindberg

Ledarskribent Aftonbladet / Följ mig på Twitter: @anderslindberg

Aftonbladets ledarskribentutbildning 2023/24


Sverige står mitt i ett konservativt och nationalistiskt systemskifte. Och nästa år är det val till Europaparlamentet.

Så vi ger oss inte. Motståndet fortsätter – vill du vara med?

Kanske är du en av dem som redan skriver, tycker och engagerar. Som har hjärtat till vänster. Och som längtar efter mer professionella verktyg och nätverk, fler läsare och större genomslag.

I så fall kan Aftonbladets ledarskribentutbildning, #ledarskriv, vara något för dig.

Aftonbladet ledare har beteckningen oberoende socialdemokratisk och är Sveriges största och mest engagerande ledarsida.

Skribenter som gått #ledarskriv har sedan tagit plats på ledar- och kulturredaktioner, som krönikörer, fria opinionsbildare, på myndigheter och i organisationssverige. Redan har omkring 90 personer genomgått utbildningen och genom #ledarskriv blir du en del av Sveriges största nätverk av aktiva opinionsbildare till vänster.

I framtiden kommer de att förändra världen, de har redan börjat.

Om #ledarskriv

Utbildningen syftar till att ge fler yngre personer verktyg och nätverk för progressiv opinionsbildning. Den ger också nyttiga kunskaper och erfarenheter för den som i framtiden vill arbeta som exempelvis ledarskribent.

Till stor del handlar utbildningen om att utveckla skrivande och metoder i dagens mycket föränderliga opinionsbildningslandskap. Som handledare fungerar förutom Aftonbladets ledarredaktion andra personer med lång praktisk erfarenhet av opinionsbildning.

Utbildningen omfattar tre helginternat på kursgården Bommersvik, i Södermanland, samt två praktiperioder om sammanlagt fyra veckor på olika rödgröna eller S-märkta redaktioner.

Det tredje internatet hålls i form av ett tillämpat rollspel där även tidigare deltagare i ledarskriv deltar.

14 november kl 18-20 Introduktion online
1-3 december på Bommersvik internat 1
2-4 februari på Bommersvik internat 2
19 feb-1 mars Praktikperiod 1
8-21 april Praktikperiod 2
26-28 april på Bommersvik internat 3

Mellan varje kursmoment följer hemuppgifter och praktiska övningar. Samtliga kursmoment liksom hemuppgifter är obligatoriska. Tiderna för praktiken kan variera något, berätta gärna i din ansökan om du har särskilda önskemål.

Vem kan söka och får man betalt?

Du som söker ska vara mellan 21 och 30 år, och ha relevant utbildning och/eller erfarenhet. Det kan handla om journalisterfarenheter, aktivt bloggande eller annan skrivvana.

Utbildningen är avgiftsfri för dem som deltar, och ersättning enligt SJF:s praktikavtal utgår under praktikperioderna.

Vem finansierar #ledarskriv?

De större redaktioner som deltar står för praktikersättning för sina praktikanter. I övrigt finansieras ledarskribentutbildningen av LO.

Rekryteringen sker genom en öppen ansökningsprocess, där alla är välkomna att söka.

Hur ansöker jag?

Ansökningsformuläret hittar du här.

Sista ansökningsdatum är 23 oktober 2023. Antagningsbesked kommer 1 november.

Om du har praktiska frågor om utbildningen kan du höra dig till carina.persson@bommersvik.se

Anders Lindberg

Tack Lotta och välkommen Fanny

I lördags skrev Lotta Ilona Häyrynen som sista lördagskrönika. Lotta började skriva ledare i Aftonbladet 2019, först som vikarierande ledarskribent och sedan som lördagskrönikör.

Idag är hon redaktör för Nya Mitten, en framgångsrik satsning på nytänkande opinionsjournalistik från LO Mediehus.

Det har varit väldigt roligt att jobba ihop de här åren. Tack Lotta!

Ny lördagskrönikör är Fanny Jönsson som gick Aftonbladets Ledarskribentutbildning 2021-2022 började skriva ledare i höstas. Fanny kommer att plugga under våren och återkommer till ledarsidan som sommarvikarie i juni.

Så vad kan folk förvänta sig nu när du blivit lördagskrönikör?

– Samma som tidigare, mest. Mycket miljö och rättvisefrågor. Som regeringen håller på kommer det nog att komma en del att kommentera, säger Fanny Jönsson.

Du ska åka till Frankrike från regnrusket i Stockholm. Pour quelle raison?

– För att jag vill bli lika bra på franska som jag var när jag var 20 år och få lite perspektiv på Sverige. Och för att äta goda pain au chocolat, säger Fanny Jönsson.

Vad blir regeringens nästa lyckade drag?

– Det som lever får se. Jag har väldigt svårt att se något lyckat drag. Kanske att de utesluter SD, det hade varit lyckat. Men… äh, säger Fanny Jönsson.

Håller du på att packar just nu?

– Nä, jag sitter faktiskt och skriver texten till lördag om ETC:s möte med Mufflonfår, Säger Fanny Jönsson.

Ok, lämna i tid bara…

– Ha ha, säger Fanny Jönsson.

Välkommen Fanny!

Första texten av Fanny som lördagskrönikör publiceras (som sagt) på lördag.

Anders Lindberg

Susanna Kierkegaard fast anställd som ledarskribent på Aftonbladet

 

Susanna Kierkegaard har blivit fast anställd som ledarskribent på Aftonbladets ledarsida.

Läsarna känner ju redan dig. Vad kan de förvänta sig för nyheter?

Jag kommer nog skriva ungefär som tidigare. Kanske att jag blir lite slappare nu när jag fått fast anställning, fler korrfel och så, vi får se.

Det har blivit mycket om valrörelsen det senaste året. Vilka ämnen vill du skriva om nu?

Klimatet känns viktigast. Men också att retas med Ulf Kristersson. Han är väldigt lätt att retas med, på det sättet är han en bra statsminister. Det finns mycket att ta av. Han känns också som en person som blir väldigt arg över sådant. Jag hoppas att han läser.

Valet gick ju sådär. Men nästa val är EU-valet 2024. Du är EU-fantast, vad ska vänstersidan göra för att vinna det?

Sluta skylla allt dåligt på EU. Just nu är dessutom EU vår bästa chans att lyckas med klimatmålen. Jag hoppas att Bryssel kör över Sverige totalt när det kommer till klimatpolitiken, det är vårt sista hopp. De är mycket mer progressiva. EU-valrörelsen måste handla om det.

Vad vill du skriva om i vår som du inte vågat berätta om ännu för din chef?

Mer om försvar och säkerhet tror jag, han kommer få maka på sig lite.

Anders Lindberg

Aftonbladets ledarskribentutbildning – dags för tionde säsongen


Valrörelsen är över och idag har en ny statsminister valts. Sverige står inför ett konservativt och nationalistiskt systemskifte.

Men vi ger oss inte. Motståndet börjar nu – vill du vara med?

Kanske är du en av dem som redan skriver, tycker och engagerar. Som har hjärtat till vänster. Och som längtar efter mer professionella verktyg och nätverk, fler läsare och större genomslag.

I så fall kan Aftonbladets ledarskribentutbildning, #ledarskriv, vara något för dig.

Aftonbladet ledare har beteckningen oberoende socialdemokratisk och är Sveriges största och mest engagerande ledarsida.

Skribenter som gått #ledarskriv har sedan tagit plats på ledar- och kulturredaktioner, som krönikörer, fria opinionsbildare, på myndigheter och i organisationssverige. Redan har omkring 90 personer genomgått utbildningen och genom #ledarskriv blir du en del av Sveriges största nätverk av aktiva opinionsbildare till vänster.

I framtiden kommer de att förändra världen, de har redan börjat.

Om #ledarskriv

Utbildningen syftar till att ge fler yngre personer verktyg och nätverk för progressiv opinionsbildning. Den ger också nyttiga kunskaper och erfarenheter för den som i framtiden vill arbeta som exempelvis ledarskribent.

Till stor del handlar utbildningen om att utveckla skrivande och metoder i dagens mycket föränderliga opinionsbildningslandskap. Som handledare fungerar förutom Aftonbladets ledarredaktion andra personer med lång praktisk erfarenhet av opinionsbildning.

Utbildningen omfattar tre helginternat på kursgården Bommersvik, i Södermanland, samt två praktiperioder om sammanlagt fyra veckor på olika rödgröna eller S-märkta redaktioner.

Det tredje internatet hålls i form av ett tillämpat rollspel där även tidigare deltagare i ledarskriv deltar.

7 december kl 18-20 Introduktion online
13 – 15 januari på Bommersvik internat 1
3 – 5 mars på Bommersvik internat 2
20 – 31 mars Praktikperiod 1
17 – 28 april Praktikperiod 2
9 – 11 juni Bommersvik internat 3

Mellan varje kursmoment följer hemuppgifter och praktiska övningar. Samtliga kursmoment liksom hemuppgifter är obligatoriska. Tiderna för praktiken kan variera något, berätta gärna i din ansökan om du har särskilda önskemål.

Vem kan söka och får man betalt?

Du som söker ska vara mellan 21 och 30 år, och ha relevant utbildning och/eller erfarenhet. Det kan handla om journalisterfarenheter, aktivt bloggande eller annan skrivvana.

Utbildningen är avgiftsfri för dem som deltar, och ersättning enligt SJF:s praktikavtal utgår under praktikperioderna.

Vem finansierar #ledarskriv?

De större redaktioner som deltar står för praktikersättning för sina praktikanter. I övrigt finansieras ledarskribentutbildningen av LO.

Rekryteringen sker genom en öppen ansökningsprocess, där alla är välkomna att söka.

Hur ansöker jag?

Ansökningsformuläret hittar du här.

Sista ansökningsdatum är 7 november 2022.

Om du har praktiska frågor om utbildningen kan du höra dig till carina.persson@bommersvik.se

Anders Lindberg

Anders Lindberg: Minns du kriget mot IS?

IS i Syrien. Arkivbild.

Detta är en text från förra veckans nyhetsbrev från Aftonbladet ledare. Prenumerera på Aftonbladets nyhetsbrev här.

Kurderna är världens största statslösa folk. Man beräknar antalet till mellan 30 och 40 miljoner men siffrorna är mycket osäkra.

De flesta, sannolikt uppemot 20 miljoner, lever i Turkiet.

Kurderna var tidigare en minoritet i de Osmanska respektive Persiska imperierna men är sedan ungefär 100 år tillbaka uppdelade mellan i första hand Turkiet, Iran, Iran och Syrien.

Under terrorsekten IS härjningar blev kurderna ett av de folk som drabbades av terrorn men kurdiska förband lyckades slå tillbaka och var sedan helt avgörande i krossandet av terrorsektens ”Kalifat” både i Irak och i Syrien.

Mellan 2015 och 2018 var kurdiska grupper USA:s viktigaste allierade i kampen mot IS och fick omfattande stöd.

Det ändrades 2019 när Donald Trump plötligt drog tillbaka USA:s trupper.

Denna bakgrund är viktig för att förstå Turkiets krav på Sverige att upphöra med vårt stöd till kurderna, och då är det särskilt partiet PYD och dess väpnade styrkor YPG i Syrien man siktat in sig på.

Turkiet spelade under täcket med islamistiska grupper i Syrien och var rasande på USA:s stöd till kurderna.

Det är denna konflikt vi nu får ”ärva”.

Sanningen är att det kurdiska självstyret är betydligt mer demokratiskt än Turkiet, både i Syrien och i Irak.

Det är också Ankara som hotar kurderna, inte tvärtom. Vilket blev övertydligt när Turkiet invaderade Syrien 2019 för att upprätta vad de ser som en ”buffertzon” mot angrepp.

Alltså lite samma retorik som Vladimir Putin använde sig av inför invasionen i Ukraina.

Ursäkta för lite historia, men summa summarum så bör inte väst, eller Sverige, sluta sammarbeta med kurderna. Att Trump drog sig tillbaka 2019 var ett misstag och det finns ingen anledning att gå den vägen.

I dag är det alltså till stor del YPG som upprätthåller ordningen i norra Syrien, de driver fånglägren med tidigare IS-soldater och de värnar sitt självstyre, Rojava.

Minns vad IS gjorde, om demokratiska krafter drar sig undan så kommer andra i stället. Det har varken vi eller människorna i Mellanöstern råd med.

Men måste vi inte anpassa oss till Erdogans krav om vi vill gå med i Nato, han har ju veto?

Inte riktigt, Turkiet har presenterat en kravlista på lite allt möjligt de vill ha ungefär som de brukar göra.

Ibland har de fått någon ny post i Nato, ibland export av något visst försvarsmateriel och så vidare.

Sverige kommer självfallet behöva kompromissa, allt annat är naivt att tro men gissningsvis handlar Turkiets krav på sista raden om mer ”hårda” säkerhetsfrågor och den nyckeln sitter USA på, som den infekterade frågan om att Turkiet vill köpa F-16-plan.

För Sverige är det viktigt att inte underskatta Erdogan. Som andra auktoritära ledare respekterar han tydlighet och styrka, inte överdriven förhandlingsvilja.

Viker sig Sverige på en punkt kommer Erdogan att kräva något nytt ända tills processen är helt färdig. Men tanke på tonläget så kan det nog att ta ganska lång tid.

Tills dess har vi säkerhetsförsäkringar från bland andra de nordiska länderna, USA, Storbritannien och Frankrike.

När detta nyhetsbrev skrivs har Turkiets ambassadör just krävt att riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh ska utlämnas till Turkiet.

För att sedan ta tillbaka det några timmar senare och skylla på ”missförstånd”.

Naturligtvis ska inte Sverige utlämna någon alls till Turkiet, det är inte en rättstat.

Men kravet på utvisning av en riksdagsledamot, missförstånd eller inte, visar på hur absurd situationen har blivit.

Bilden av Turkiet i väst är nu sådan att ingen tvivlade på att det var exakt detta ambassadören menade.

Jag tror att Sverige och Finland till slut kommer att bli medlemmar av Nato. Men inte till priset av de krav Turkiet nu ställer.

Kraven är på punkt efter punkt orimliga, oavsett vad som är korrekt om just Amineh Kakabaveh.

Det är egentligen USA som Turkiet är arga på, det var USA som beväpnade och gav flygunderstöd åt YPG, då under namnet SDF. Det är USA som inte vill sälja F-16 och det är i USA ledaren för Gülenrörelsen, Fethullah Gülen, befinner sig.

Ett av de strategiskt viktigaste slagen i kriget mot IS ägde rum i Kobane, i Aleppoprovinsen, 2014 till 2015.

I september 2014 höll IS stora delar av gränsen mellan Turkiet och Syrien, men inte Kobane. Därför anföll IS Kobane i en bred offensiv och enligt FN flydde ungefär 130 000 civila från området.

USA svarade med flygattacker mot IS och luftunderstöd till kurderna från den 27 september.

I oktober vände krigslyckan och kurderna lyckades, med amerikansk hjälp trycka tillbaka IS och i januari hade terrorsekten drivits ut.

Slaget om Kobane följdes av en hel värld, ungefär på samma sätt som vi idag följer striderna i Ukraina. Du minns säkert både bilderna och glädjen när IS var besegrat.

Och det är alltså just de kurdiska soldater som slogs där som Turkiet nu kräver att Sverige ska ta avstånd från.

Jag tycker inte vi ska gå med på det.

Anders Lindberg

Välkommen till Bladetledare, Peter Gustavsson

Hej och välkommen till Aftonbladets ledarsida?

Tack!

Du ska vikariera i sommar här, vem är du?

Jag gillar vårsol, sommarbad, vandringar i höstrusk och skidåkning över frusna sjöar. Jag är född och uppvuxen i Uppsala men rötterna finns i Västerbottens inland, på platser där man kan höra tystnaden. Efter många år som folkbildare och kommunpolitiker låter jag nu min passion för att skriva få fritt spelrum. I ledartexter, men jag skriver också poesi och prosa.

Vad kan läsarna förvänta sig av dina texter?

Att jag försöker skriva sakligt utan att bli tråkig. Och inte nöjer mig med att presentera problem, utan också föreslår lösningar.

Vilka frågor brinner du mest för?

Att vända på utvecklingen mot ett allt brutalare klassamhälle och göra Sverige jämlikt.

Och så sista frågan, vad handlar din första text om?

Om varför vi behöver hålla huvudet kallt när Erdogan försöker vinna fördelar i förhandlingarna om Sverige och Finlands Natomedlemskap. Och snart hoppas jag kunna skriva mer om hur Putinpriserna slår mot låginkomsttagare och vad vi kan göra åt det.

Anders Lindberg

Välkommen till Aftonbladets ledarsida, Lovisa Arvidsson

Lovisa Arvidsson

Idag skriver Lovisa Arvidsson som första text som ledarskribent på Aftonbladets ledarsida.

Välkommen till Aftonbladets ledarsida, vem är du?

Jag är Lovisa Arvidsson, ursprungligen från Nynäshamn men bor numera i Jämtland med min familj och ett stort gäng hundar. Jag älskar friluftsliv och att laga mat över eld. Jag kan bli lite för nördig i olika ämnen jag fascineras av och funderar på att börja sjunga i kör igen.

Vad har du gjort tidigare?

Jag har jobbat som politisk redaktör och ledarskribent på Länstidningen i Östersund. Innan dess utbildade jag mig till socialantropolog, i Sverige och Skottland, och har parallellt med studierna jobbat som personlig assistent och inom restaurang. Under olika perioder av mitt liv har jag varit engagerad och arbetat partipolitiskt.

Vad kan läsarna förvänta sig av dig?

Läsarna kan förvänta sig texter som speglar politiska vardagsproblem från hela landet, men också texter där jag vill sätta demokratin under lupp och belysa de utmaningar vi som samhälle står inför.

Vad ligger på ditt nattygsbord just nu?

Shuggie Bain av Douglas Stuart och Samtycket av Vanessa Springora. Bådsa mycket läsvärda men man mår rätt dåligt när man läser dem.

Anders Lindberg

Lotta Ilona Häyrynen ny krönikör på Aftonbladets ledarsida och Susanna Kierkegaard blir ledarskribent


Lotta Ilona Häyrynen

Inför valet kommer vi att stärka Aftonbladets ledarsida med flera nya rekryteringar.

De två första är Susanna Kierkegaard, till vardags lördagskrönikör, som blir ledarskribent på heltid ochLotta Ilona Häyrynen som blir ny lördagskrönikör.

Susanna har ju skrivit lördagskrönikor en tid och är känd för läsarna, men det var ett tag sedan Lotta syntes i spalterna. Så vad kan vi förvänta oss av henne framöver?

Vi frågade.

Välkommen Lotta, hur känns det att vara tillbaka på Aftonbladets ledarsida igen?

Känns fantastiskt! Jag har vässat pennan och perspektiven och är ready to go.

Vad tänker du om valet i höst?

Jag tänker att det från åtminstone oppositionens håll ser ut att bli den dummaste valrörelsen någonsin. Väljarna har blivit systemkritiska – de förstår vad både marknadsskolan och konsulterna i sjukvården har gjort med välfärden.

Moderaternas och Kristdemokraterna försöker rädda det som räddas kan genom att blåljuga eller spela just dumma. Men de lurar varken mig eller väljarna.

Vad kan läsarna förvänta sig av dina lördagskrönikör?

Ett skarpt öga på klassamhället och ojämlikheten samt texter med människan och mänsklighet i centrum – politiken är ju ett medel för oss, inte ett mål i sig.

Och en hel del ren språkglädje medan vi ändå är igång!

Har du någon förebild som skribent?

Idéhistorikern och professorn Karin Johannisson är och förblir min främsta skrivande förebild. Hon kunde utforska människor, biologi, medicin och inte minst mänskliga känslor så det blev begripligt och satt i sammanhang.

När hon dog 2016 förlorade svensk offentlighet en av sina skarpaste pennor och tänkare.

Vad önskar du din mest av allt just nu?

En tupplur. Blir ett långt valår detta.

Första lördagskrönikan av Lotta Ilona Häyrynen publiceras i morgon.

Anders Lindberg

En ny vänstersajt ser dagens ljus – Bygget

Idag lanseras den nya vänstersajten Bygget av tidigare deltagare i Aftonbladets ledarskribentutbildning.

Du hittar sajten här.

Och på Twitter här.

Bygget kommer att ha en ledarsida, en kultursida och ett nyhetsbrev. Bland annat.

Arbetet sker i en självständig ideell förening och tanken är att erbjuda nya och gamla skribenter som vill testa något nytt en plattform för att göra det.

Bygget kommer också att finnas på lite nya ställen, som tiktok och streamingtjänsten twitch som når andra personer än de som vanligen hänger på ledare och kultursidor.

Redaktionen består av:

Lisa Gemmel, ansvarig utgivare, chefredaktör och politisk redaktör

Susanna Kierkegaard, kulturredaktör

Max V Karlsson, webb- och sociala medier-redaktör

Sara Flink, mejlredaktör

Amra Bajric, redaktionsmedlem

Bygget är inte en del av Aftonbladets ledarskribentutbildning även om grundarna har sin bakgrund där. Men tanken är att de nu närmare 80 personer som nu har genomgått ledarskribentutbildningen och ingår i nätverket kring Ledarskriv är välkomna, liksom andra med hjärtat till vänster.

Bygget öppnar idag för fler skribenter och fler ideer, redaktionen nås på info@bygget.media

När vi startade Ledarskriv för nio år sedan var en av tankarna just att hitta fler vägar in i skrivandet för unga vänstermänniskor. Nu blir Bygget ytterligare en sådan väg.

För det är just det som är grejen: högern har visserligen pengarna, PR-avdelningarna och nästan alla landets ledarsidor – men vi har människorna.

Och det är människor som formar framtiden.

Anders Lindberg

M vinner twitter, S vinner val

Denna text är hämtad från veckans nyhetsbrev från Aftonbladet ledare.

Prenumerera på nyhetsbrevet direkt i din mailbox på söndagarna här.

M vinner twitter, S vinner val

Jag har en spaning.

I skrivande stund toppar den politiska nerd-sajten Dagens opinion med två nyheter.

HETAST: Nio av tio borgerliga i topp – fortsatt ras för Greta Thunberg

Och:

NOVUS: De rödgröna drygar ut avståndet

Jag tror att de hänger ihop.

Det handlar om två olika mätningar.

Dagens opinion har tillsammans med Bumblewing sedan länge mätt genomslag i sociala medier och över tid har den borgerliga dominansen blivit i princip 100 procent i toppen.

Den tionde på topp-tio som inte är ”borgerlig” är för övrigt Viktor Barth-Kron på nionde plats från liberala Expressen.

Första S-märkta är Annika Strandhäll på plats 21 men gissningsvis handlar hennes placering kanske inte till hundra procent om hyllningar just förra veckan.

Men bilden är nog ganska korrekt, i princip alla tidigare tunga vänsterpersoner på Twitter har flyttat sitt engagemang till andra plattformar, slutat twittra eller gjort sina konton privata.

Detta handlar om många saker, tonläget på twitter (det är mest ett energiläckage att hänga där), tid och att plattformen rent tekniskt gör det svårt att hålla undan hat och hot även om man försöker.

Bara i år har två personer faktiskt dömts till villkorlig dom och böter för olaga hot efter att ha hotat personer på Aftonbladets ledarsida.

På just Twitter.

Så det är inte jättekonstigt att många lagt av.

Den andra mätningen handlar om väljaropinionen och är gjord av Novus.

Den visar en jätteökning för Socialdemokraterna på 3,7 procent där Magdalena Andersson vinner från i princip alla andra partier.

Men det verkligt intressanta är ställningen mellan blocken. S, V och C skulle få 178 mandat medan M, SD och KD bara samlar 171. Dessutom ligger MP på 3,7 och L på 2,9 vilket gör att de gröna sannolikt kommer in medan Liberalerna inte gör det.

Även om båda skulle komma in handlar det högst sannolikt om omfördelningar inom respektive block vilket alltså skulle göra skillnaden mellan högern och mittenvänstern ännu större i mandat räknat.

Magdalena Andersson skulle om det var val idag alltså inte bara kunna bli omvald som statsminister utan även öka sitt försprång.

Nu är det självklart långt till valet men jag tror faktiskt vi kan skönja två intressanta trender här.

Moderaterna och SD-blocket kommer att vinna i sociala medier.

Socialdemokraterna kommer att vinna valet.

Varför börjar jag tro det?

Förutom dessa mätningar, som självklart är ögonblicksbilder och som ju kommer att ändras tusen gånger innan valet finns några politiska ”megatrender” att hålla ögonen på.

Den första är den valvind som blåst i andra europeiska länder. Vi har nu vänsterledda regeringar i samtliga nordiska länder och även i Tyskland.

Och det är delvis en ny väljarkoalition det handlar om där gröna frågor spelar större roll än tidigare, jämställdhet är viktigare tillsammans med en revolt mot den nyliberala ekonomiska modell som så grundligt havererat i finanskrisen och under pandemin.

Att tala om en ”ny vänster” är att gå för långt men någonting har hänt, särskilt bland unga i spåren av de senaste årens politiska revolutioner som #MeToo, Black Lives Matter och Greta Thunbergs skolstrejk.

Och högern har helt bommat denna utveckling.

Den andra trenden handlar om, i brist på bättre begrepp, tonalitet.

Det är inte bara Twitter som är en kloak. Moderater, Kristdemokrater och Sverigedemokrater börjar sedan en tid låta som de gör på Twitter även i den allmänpolitiska debatten. Tonläget är oerhört hårt, elakt och hånfullt.

Men väldigt få människor trivs med ett politiskt samtal på dessa villkor, de stänger av.

Jag tror detta spelar mindre roll mellan valen då färre är intresserade av politik, men under nästa år kommer ungefär 400 000 förstagångsväljare att verkligen försöka sätta sig in i vad de ska rösta på. Och miljoner väljare som följt alla röriga turer denna mandatperiod mellan veckohandlingar och hämtningar på förskolan kommer att läsa på, fundera, prata med vänner och familj och sedan bestämma sig för vad de ska rösta på.

När de öppnar M:s, KD:s och SD:s låda kommer de att mötas av ett tonläge som har noll med deras vardag att göra.

Många kommer att uppleva denna retorik, där Sverige ständigt är på väg mot avgrunden, lika attraktiv som en burk med maskar.

Jag tror högern har radikaliserats långt bortom mainstream och lämnat mitten därhän. Att det inte märks i opinionsmätningarna än handlar om människors uppmärksamhet, inte deras värderingar.

Den tredje politiska megatrenden handlar om land-stad.

I veckans stora väljarbarometer från SCB vinner de rödgröna Stockholm och Vänsterpartiet är uppe på 18 procent.

Det betyder att V faktiskt har chans att utmana M om positionen som näst största parti i Sveriges huvudstad.

I ett europeiskt perspektiv är detta inte konstigt. Där är ofta städer röda medan landsbygden är blå.

Men i Sverige har Stockholm varit Moderaternas skyltfönster. Den tiden kan vara förbi.

Det finns en matematisk paradox här. För medan det politiska samtalet på senare år har handlat allt mer om att vinna SD-män på landsbygden så bor närmare hälften av befolkningen fortfarande i de tre storstadsområdena.

Och de trender som börjar i storstäderna brukar ganska snabbt sprida sig till andra marginalväljare i mellanstora städer som Uppsala, Västerås, Norrköping, Linköping, Karlstad, Jönköping, Örebro, Umeå och Luleå.

Historiskt är det just dessa väljare, ofta barnfamiljer, ofta mitt i livet och ofta ganska positiva till framtiden som avgör svenska val. Men i sin tävlan om samma SD-män på landsbygden ser M, KD och SD helt ut att ha struntat i dem.

Jag tror det kan straffa sig – för det är just dessa personer som i vanliga fall kan tänka sig byta mellan blocken.

Nu är jag en enkel ledarskribent, men för mig ser det progressiva skiftet i Europa, självradikaliseringen av högern och trenden med allt rödare städer ut att gå helt på tvärs med vårt offentliga samtal.

Media, särskilt SVT, hänger fortfarande på Twitter. Och då hittar man som sagt miljöminister Annika Strandhäll först på plats 21.

Vanliga människor är dock någon helt annanstans. Och jag tror medierna skulle vinna mycket på att bredda perspektivet till de frågor som faktiskt påverkar betydligt fler människors vardag än migrationspolitiken och gängskjutningarna på Järvafältet.

Dessa frågor är viktiga, jag säger inget annat.

Men skolan är faktiskt viktigare, sjukvården är viktigare i nästan allas vardag, äldreomsorgen är viktigare, den sociala tryggheten, den ekonomiska politiken är betydligt viktigare.

Denna vecka har kris-och-panik-partiet L lyckats göra slutförvar av utbränt kärnbränsle till en av de viktigaste politiska frågorna.

Det är den inte, frågan kan utan problem vänta. Kärnbränslet är livsfarligt i tiotusentals år så några veckor hit eller dit spelar noll roll.

Förlossningsvården kan dock inte vänta, äldreomsorgen inför pandemins fjärde våg kan definitivt inte vänta, skolan i utsatta områden kan inte vänta. Men var är de strålkastarna? De fördjupningarna? De ansvarsutkrävande intervjuerna?

Verkligheten är inte Twitter, svensk politik borde sluta handla om vad som är stort och litet där. Då skulle också många fler vanliga människor känna igen sig i vad som diskuteras.

Och partierna gör dessutom bäst i att inte glömma en annan sak.

Skillnaden mellan Twitterkontot @torshammar34567 och personer som finns i verkligheten är att riktiga människor har rösträtt.

Anders Lindberg

Sida 1 av 31
Senaste inläggen