I en ledare i Aftonbladet (9/12) påstås med referens till DN-reportern Björn af Kleen att jag skulle ha torkat av mina tvättade händer på fotografen Alexander Mahmouds skjorta och därmed visat ”en människosyn som gör skillnad på folk och folk”. Jag är djupt skakad av denna beskrivning, som strider helt mot mina vanor och värderingar.

Vad som hände var följande: Jag torkade av vatten från händerna på mina egna kläder. Sedan kramade jag i värme om DN:s fotograf, som jag tyckte mycket om och fick god kontakt med under en hel dag i våra skolor. Jag sa något skämtsamt om att han också hjälpte till att torka mina händer när de rörde hans rygg.

Allt skedde i en anda av vänskaplighet. Jag har den största respekt för Alexander Mahmoud och vet hur professionell han är som journalist, utöver att vara en fin och intressant människa.
Jag har varit i kontakt med Alexander efteråt och han vidimerar min bild av vad som hände, och att vi hade ett gott skratt tillsammans.

Mer var det inte.

Barbara Bergström
grundare Internationella Engelska Skolan

Kanske är du en av dem som redan skriver, tycker och engagerar. Som har hjärtat till vänster. Och som längtar efter mer professionella verktyg och nätverk, fler läsare och större genomslag.

I så fall kan Aftonbladets ledarskribentutbildning, #ledarskriv, vara något för dig.

Aftonbladet ledare har beteckningen oberoende socialdemokratisk och är Sveriges största och mest engagerande ledarsida.

Skribenter som gått #ledarskriv har sedan tagit plats på ledar- och kulturredaktioner, som krönikörer, fria opinionsbildare, på myndigheter och i organisationssverige. Redan har omkring 80 personer genomgått utbildningen och genom #ledarskriv blir du en del av Sveriges största nätverk av aktiva opinionsbildare till vänster.

I framtiden kommer de att förändra världen, de har redan börjat.

Om #ledarskriv

Utbildningen syftar till att ge fler yngre personer verktyg och nätverk för progressiv opinionsbildning. Den ger också nyttiga kunskaper och erfarenheter för den som i framtiden vill arbeta som exempelvis ledarskribent.

Till stor del handlar utbildningen om att utveckla skrivande och metoder i dagens mycket föränderliga opinionsbildningslandskap. Som handledare fungerar förutom Aftonbladets ledarredaktion andra personer med lång praktisk erfarenhet av opinionsbildning.

Utbildningen omfattar tre helginternat på kursgården Bommersvik, i Södermanland, samt två praktiperioder om sammanlagt fyra veckor på olika rödgröna eller S-märkta redaktioner. Det tredje internatet hålls i form av ett tillämpat rollspel där även tidigare deltagare i ledarskriv deltar.

28 – 30 januari på Bommersvik internat 1
11 – 13 mars på Bommersvik internat 2
28 mars -8 april Praktikperiod 1
2-13 maj Praktikperiod 2
3-5 juni Bommersvik internat 3

Mellan varje kursmoment följer hemuppgifter och praktiska övningar. Samtliga kursmoment liksom hemuppgifter är obligatoriska. Tiderna för praktiken kan variera något, berätta gärna i din ansökan om du har särskilda önskemål.

Vem kan söka och får man betalt?

Du som söker ska vara mellan 21 och 30 år, och ha relevant utbildning och/eller erfarenhet. Det kan handla om journalisterfarenheter, aktivt bloggande eller annan skrivvana.

Utbildningen är avgiftsfri för dem som deltar, och ersättning enligt SJF:s praktikavtal utgår under praktikperioderna.

Vem finansierar #ledarskriv?

De större redaktioner som deltar står för praktikersättning för sina praktikanter. I övrigt finansieras ledarskribentutbildningen av LO.

Rekryteringen sker genom en öppen ansökningsprocess, där alla är välkomna att söka.

På grund av Covid-19

Vår planering bygger på att kursen går att genomföra på ett coronasäkert och tryggt sätt. Vi kommer att följa myndigheternas råd och rekommendationer. Utbildningen kommer därför att anpassas till det läge och de rekommendationer som gäller när olika kursmoment ska genomföras.

Hur ansöker jag?

Ansökningsformuläret hittar du här.

Sista ansökningsdatum är 7 januari 2022.

Om du har praktiska frågor om utbildningen kan du höra dig till carina.persson@bommersvik.se

Anders Lindberg

Susanna Kierkegaard börjar idag som lördagskrönikör på Aftonbladets ledarsida. Susanna kommer att skriva lördagskrönikor varannan vecka från och med idag.

Välkommen!

– Tack tack!

Vem är du?

– Jag har vikarierat som ledarskribent på Aftonbladet tidigare. Men jag tycker att krönikor är det roligaste att skriva så idag är jag glad. Tidigare har jag jobbat på Arenagruppen, i Europaparlamentet i Bryssel och pluggat tre år i Oxford.

Vad kan läsarna förvänta sig av dig på Aftonbladets ledarsida?

– En kul överraskning varannan lördag, hoppas jag.

Du är gammal EU-fantast. Varför älskar du EU?

– EU-politiken är helt gränslös jämfört med svensk politik. I Bryssel kan precis vad som helst hända, ambitionerna är höga och budgetarna gigantiska. Resultatet blir inte alltid perfekt, men det finns åtminstone alltid något kul att skriva om.

Finns det något vi inte vet men borde veta om dig?

– Det finns tre saker i livet som jag är riktigt besatt av: att bygga saker själv, att sköta min bokföring och att läsa om Nordirland. Jag kan inte förklara varför men när jag ägnar mig åt dessa saker kan jag inte sluta, jag glömmer bort att äta och sova.

Vad skriver du om i din första lördagskrönika idag, och varför?

– Utopisk socialism, politisk arkitektur, depression och hopp om framtiden. Jag ville berätta något intressant och samtidigt ta med läsaren på en resa genom mitt huvud.

Susanna skriver som sagt sin första text idag. Varmt välkommen.

Anders Lindberg

I dag börjar Zina Al-Dewany som ny ledarskribent på Aftonbladets ledarsida. Zina är inte direkt någon ny bekantskap för läsarna utan har skrivit lördagskrönikor på ledarsida sen 2018.

Välkommen!

– Tack

Vad kan läsarna förvänta sig framöver?

– De som läst mig hittills vet nog vilken ton jag har och vilka ämnen jag är intresserad av, med det kommer att bli mer av allt. Särskilt nu under valåret.

Kan du berätta något om dig själv?

– Jag pluggar till läkare och har studieuppehåll för att fokusera helt på ledarskrivandet eftersom jag är en politiknörd och inte kan hålla mig undan. Och så gillar jag att spela tennis.

Vilka ämnen tycker du är mest intressanta?

– Allt som rör välfärden, vart våra skattepengar tar vägen och vården så klart. Och så har jag ett speciellt intresse för lokalpolitik, oavsett var det är.

Vem vinner valet?

– Frågar du mig vem som vinner valet? Jag tror alla kommer att känna sig som förlorare. Så det kommer att bli en hel del för oss att skriva.

Zina skriver sin första text som ledarskribent idag.

Anders Lindberg

I sommar kommer Joanna Abrahamsson vikariera på Aftonbladets ledarsida.Vi gjorde en kort intervju med henne.

Vem är du?

– Jag är 43 år och har fram till i våras arbetat på Socialdemokraternas kansli i Bryssel. Från början kommer jag från Stockholm. Under Coronaåret har jag längtat hem. Belgien har ju valt en helt annan coronaväg, man kunde ju inte ens gå ut och äta lunch. Så nu är jag tillbaka, säger Joanna Abrahamsson.

Så du är coronaflykting, alltså?

– Ha ha, ja…?

Varför blev du intresserad av politik?

– Det har har jag varit hela mitt liv. Särskilt är jag intresserad av jämställdhet och välfärd. Jag gillar att följa olika partiers inre liv, och sedan kulturfrågor och bostadsfrågor. Jag har tidigare jobbat med frågor som migration, tiggeri och personlig assistans. Ofta sånt som berör och upprör.

Vad kan läsarna vänta sig av dig?

– Jag kan vara lite underfundig ibland. Och bra sommarvinklar på nyheter hoppas jag, vattenbrist, skogsbränder, barnfattigdom i semestertider är frågor jag funderar på. Vi får se.

Joanna första text handlar om Nya Zeeland och jämställdhet. Du hittar den i morgondagens tidning.

Anders Lindberg

I onsdags deltog jag i en debatt i SVT Aktuellt mot Dick Erixon från SD-ägda Samtiden.

Klipp kan ses här.

Bakgrunden är en kampanj från SD mot ABF efter att en person som jobbade extra för ABF i Ockelbo gick ut media och berättade att han var Sverigedemokrat.

Eftersom han alltså inte delade ABF:s värderingar fick han inte fler timmar.

Detta försöker SD framställa som ett åsiktsförtryck.

Alltså samma ”förtryck” som att en person som dricker alkohol knappast kan vara anställd av nykterhetsrörelsen, eller en kärnkraftsförespråkare kan räkna med jobb på Greenpeace.

Inga djurrättsaktivister är anställda av Svenska Jägareförbundet och antalet vapenlobbyister på Svenska freds och skiljedomsföreningens kansli är exakt noll.

Eller tusen andra exempel. Det civila samhället i liberala demokratier, som Sverige, är nämligen i regel fritt.

Att en idéburen organisation, eller intresseorganisation, skulle tvingas ha meningsmotståndare anställda strider helt mot föreningsfriheten.

SD vill nu att kommunen ska tvinga ABF att ha sverigedemokraten anställd, annars vill de dra in de offentliga pengar ABF får.

Och eftersom nästan hela föreningslivet, och för övrigt även delar av media, uppbär olika former av bidrag, stöd, eller projektpengar är detta ingen liten sak.

Det vi ser är ingen snyfthistoria från Ockelbo utan en variant av samma attack på det fria civilsamhället som högerpopulister genom historien alltid ägnat sig åt.

Orsaken är enkel.

Den liberala demokratin bygger på pluralism och att det finns många maktcentra i ett samhälle.

Det vill säga: själva kärnan är att staten inte ska kunna styra allt.

Om du inte delar ABF:s värderingar kan du gå med i ett studieförbund vars värderingar du delar. Eller starta ett eget.

Konsekvensen av SD:s politik blir motsatsen. Inte en enda organisation i det fria föreningslivet skulle i princip själva få bestämma sin inriktning.

Den dagen har vi inget fritt föreningsliv. Och sannolikt inte heller någon vidare demokrati att tala om heller.

SD:s linje bygger naturligtvis på hyckleri. SD uppbär offentligt stöd, organisationens närstående medier likaså. De skulle aldrig anställa politiska motståndare där.

Attacken på ABF är den lägst hängande frukten. Men SD kommer inte att nöja sig med det. Hela folkbildningen liksom en stor del av det fria föreningslivet står i skottgluggen.

SD:s demokratisyn liknar det som Ungerns diktator Viktor Orban kallat illiberal demokrati.

En av de viktigaste delarna i detta styrelseskick är att radera ut alla andra maktcentrum utanför det styrande partiet. I Ungern har i dag i princip hela civilsamhället kuvats.

I de kommuner som SD tagit över makten har samma politik inletts i mindre skala. Man angriper studieförbund, föreningsstöd och bibliotek.

Trelleborg och Sölvesborg är två aktuella exempel.

Även i sitt förslag på statsbudget inför 2021 angrepp SD just folkbildningen och föreslog stora neddragningar. Man vill minska 905 miljoner 2021, 940 miljoner 2022 och 788 miljoner 2023.

Det vore självklart ett dråpslag.

Jag tror det är väldigt viktigt att man inte är naiv inför detta.

Retoriken är ofta försåtlig, som i fallet med Ockelbo där SD på olika sätt försöker framställa sig som ett ”offer”.

Men strategin bakom är kristallklar. SD:s demokratisyn är att om de har fått majoritet för att styra så har de mandat att styra allt.

Ingen har röstat fram journalister, föreningsaktiva eller för den delen domare eller tjänstemän. De ska rätta in sig i ledet och göra som SD vill, annars är det inte ”demokratiskt”.

Angreppet på ABF är bara början. Tro inget annat.

Och genom att försvara föreningsfriheten idag, så försvarar vi det öppna samhället i morgon.

Anders Lindberg

Texten är hämtad från Aftonbladet ledares nyhetsbrev. Prenumerera på nyhetsbrevet här. I din mail varje söndag.

REPLIK

Zina Al-Dewany skriver på Aftonbladets ledarsida den 15 maj att jag är en ”gam” som ”lanserat ett lyxboende för rika pensionärer”. Tonläget lämnar jag till Aftonbladets ansvariga utgivare att beakta, men oavsett detta bör diskussionen föras utifrån fakta.

Idén bakom Silver Life, som jag grundade 2012, är att skapa ett högkvalitativt boende från go-go till slow-go till no-go. Vi har hittills öppnat boenden i Nacka och Täby, och inom kort även i Upplands Väsby.

Silver Life erbjuder såväl seniorlägenheter som vård- och omsorgsboenden. Det går att flytta in i en lägenhet utan att ha behov av stöd och bo kvar när man behöver omsorg. Eller flytta in när behovet av omsorg har uppstått.

På Silver Life betalar varje boende hyra och en omsorgsavgift som bestäms av kommunen och som i genomsnitt uppgår till ca 2 000 kronor per månad (den nationellt beslutade maxtaxan är 2 139 kronor). Till det kommer en måltidsavgift på ca 3 000 – 4 000 kronor per månad, som också bestäms av varje kommun.

Hyrorna i Silver Life varierar beroende på lägenheternas läge och storlek. I Nacka har vi nyproducerade lägenheter från 7 500 kronor/månad, en lägre hyra än i många kommunalt ägda äldreboenden med klart lägre boendestandard. Silver Life är inte något lyxboende för rika. Hos oss bor människor med vitt skilda ekonomiska förutsättningar.

Det är svårt att i en kort text beskriva hur våra äldreboenden ser ut. Före pandemin hade vi en strid ström av besökare som inspirerades av Silver Lifes nytänkande. En rad kommuner – oberoende av politisk majoritet – som vill satsa på en bättre äldreomsorg välkomnar en etablering av Silver Life.

Aftonbladets ledarredaktion är välkommen på besök efter sommaren när pandemin förhoppningsvis klingat av. Vi visar gärna hur ny teknik underlättar för våra medarbetare och gör det möjligt för äldre att behålla sin personliga integritet längre. Och varför alla är välkomna till Silver Life.

Peje Emilsson
Grundare av äldreboendeföretaget Silver Life

REPLIK

Jag blev inte överraskad att läsa Anders Lindbergs ledartext den 12/5, vilken olyckligtvis innehöll ytligast och mest simplistiskt tänkbara analys av den aktuella krisen i Gaza.

Redan i första meningen kan man läsa att Israel har utfört omfattande bombningar av Gaza. Detta trots att Israel endast besvarar massiva raketattacker som initierats av den våldsbejakande, islamistiska terrororganisationen Hamas.

Anders Lindberg gör det mycket lätt för sig själv genom att återupprepa sitt gamla vanliga utnötta mantra, när han hävdar att den nuvarande krisen i Gaza orsakats av vad han kallar den israeliska ”ockupationen”. Detta är inte bara en grovt förenklad analys utan också historiskt oriktigt.

Låt oss nu istället betrakta fakta.

Den part som för några dagar sedan påbörjat ohämmade och massiva raketattacker mot israeliska civila är en islamistisk terrororganisation vars själva existensberättigande i enlighet med dess stadgar – ett renodlat antisemitiskt dokument – är den Judiska Statens utplånande. När Hamas talar om ockuperade territorier syftar man på hela Israel – inklusive Tel Aviv, Haifa och allt det övriga.

Lindbergs analys väljer att komplett bortse från det faktum att det palestinska kriget mot Israel började inte bara innan Israel kommit att kontrollera de så kallade ”ockuperade områdena” utan också långt innan dess att själva staten utropats. Fram till 6-dagarskriget 1967 kontrollerade Israel över huvud taget inte något av vad som idag kallas ”ockuperade” områden. Trots detta förkastades varje ansats till att acceptera Israel eller till fredlig samexistens.

Slutsatsen är därmed given. Vare sig den aktuella kris som vi nu ser i Gaza eller den palestinsk-israeliska konflikten i stort har sina rötter i den så kallade ”ockupationen”.

Gaza styrs av en fanatisk, islamistisk terrorklan. Dessa jihadister sprider våld inte bara i Gaza utan också på gatorna i London, Paris och andra europeiska städer.

De islamistiska, radikala rörelsernas upphov har inget att göra med Israel eller ”ockupationen”. Jag kan inte dra mig till minnes att de ovannämnda europeiska städerna skulle ha något samband med ockupation. Det islamistiska våldets upphov står att finna på annat håll men faller utanför ramarna för denna text.

Vad vi nu bevittnar är hur terroristorganisationen Hamas begår ett dubbelt krigsbrott. Detta genom att från tätbefolkade civila palestinska områden rikta besinningslös raketbeskjutning mot Israels civila.

Israel har inte bara den självskrivna rätten utan också skyldigheten att försvara sina medborgare mot detta utbrott av islamistiskt våld.

Ilan Ben-Dov
Israels ambassadör i Sverige

Hej och välkommen Malin Malm. Du kommer en tid framåt att vara praktikant på Aftonbladets ledarsida så läsarna kommer att få se en del av dig i spalterna.

Vem är du?

Jag är västerbottning i exil i Stockholm. Litteratur- och spelintresserad och går just nu Aftonbladets ledarskribentutbildning.

Hur blev du intresserad av politik?

Min mamma var ensamstående sjukpensionär när jag växte upp och vi pratade alltid vid köksbordet om vad politiska förändringar betydde. Politik har liksom alltid funnits med.

Jag tror att skrivande alltid varit något jag vill göra, ett utlopp för ilska och ett sätt att göra världens förståelig både för sig själv och andra. Man tvingas bryta ner saker och göra saker som egentligen är svåra att förstå lätta för en själv. Så det vill jag göra.

Du har varit politiker också?

Ja, jag har varit sjukvårdspolitiker i Västerbotten en period och sedan två år är jag ordförande för S-studenter.

Vad kan läsarna förvänta sig av dig?

Jag tror att vi lever i en avgörande tid, inte minst märks det i klimatfrågan. Vi lägger grunden väldigt mycket för framtiden nu. Sedan regionalpolitik och tech, eller digitalisering snarare.

Det är frågor där vi pratar mycket om som system men ofta glömmer hur det påverkar människor. Det vill jag skriva om.

Anders Lindberg

Välkommen hit Lina Stenberg, 41, som idag börjar som vikarie på Aftonbladets ledarredaktion till och med i sommar!

– Tack

Vem är du?

– Jag jobbar till vardags på Arbetet som ledarskribent och debattredaktör och har varit aktiv i S-kvinnor och i #MeToo-uppropen. Statsvetare i grunden. Tidigare har jag jobbat på Rädda barnen och på svenska ambassaden i Moldavien.

Moldavien?

– Jag jobbade med mänskliga rättigheter i Moldavien för Sida. Och var andre ambassadsekreterare 2009-2011. Min äldsta dotter var sex månader när vi flyttade dit. Min man var den enda pappalediga pappan i hela Moldavien.

Men sedan dess arbetar du i Sverige?

– Yes, började skriva, på Tiden, jobbade sen på Handels som projektledare ett tag och så kom jag till Arbetet. Vi har tre barn så det har varit fullt upp.

Varför vill du skriva på Aftonbladet?

– Det är en viktig plattform nu när debatten blir allt mer polariserad. En röst för humana värderingar och solidaritet. Högersidan är så mycket större i opinionsbildning och Aftonbladets ledarsida är jätteviktig som motvikt. Särskilt inför nästa val när så mycket står på spel.

Vad kan läsarna förvänta sig av dig?

– Parallellt med att jag arbetat på Artbetet har jag varit redaktör för boken ”Det feministiska löftet”. Jag vill lyfta debatten om jämställdhet till en ny nivå och diskutera vilken politik som måste till för att arbetarrörelsen ska komma vidare. Jag vill bidra med fler visioner för hur vi kan skapa politik inom arbetarrörelsen.

Anders Lindberg