I Korseld ansåg moderaternas Per Schlingmann att problemet med socialdemokraterna är att Mona Sahlin och hennes partikamrater gått åt vänster.

Jaha, och vart har Schlingmann, Borg och Reinfeldt gått? Åtminstone retoriskt låter de som rena marxister och fondsocialister numera.

Inte undra på att kollegorna på Svenska dagbladets ledarredaktion är förbryllade.

Helle

I Korseld pressades moderaternas partisekreterare Per Schlingmann på om moderaterna ändrat sin politik av populistiska skäl eller för att man verkligen bytt ideologi.
Schlingmann talade om att verkligheten förändrats och att partiets idéer därför måste förändras.

Det är uppenbart inte bara ekonomin som befinner sig i kris utan även moderata samlingspartiet – rent ideologiskt.

Moderaternas partistrateg Per Schlingmann grillas i Korseld i dag.
Programmet sänds klockan 15.00 och kan därefter ses när du vill i webb-TV.

Missa inte debatt-succén Korseld med Katrine Kielos (Aftonbladet) och Sanna Rayman (Svenska dagbladet)!

Helle

Finansminister Anders Borg är i Washington på möte med valutafonden IMF. Där finns också Lettlands premiärminister Einars Respe. Han försöker desperat övertyga  IMF om att mildra kraven på landet, i försöken att bekämpa den djupa ekonomiska krisen.

IMF säger att Lettlands budgetunderskott måste ned till 5 procent av BNP, Einars Respe menar att det trots smärtsamma besparingar bara går att klara 7 procent. Det är ändå ett mindre underskott än prognosen för ett annat EU-land, Irland.

Vad som händer på andra sidan Östersjön är avgörande för Sverige. Både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har engagerat sig starkt för de baltiska staterna, bland annat genom att underlätta deras väg in i EU.

Nu verkar regeringen Reinfeldt behandla Lettland, Estland och Litauen nästan enbart från de svenska bankernas perspektiv. När Anders Borg nyligen besökte Riga ställde han sig bakom IMF:s hårda linje, säger en ”initierad lettisk källa” till TT (trots att Borgs pressekreterare försökte hävda något annat).

Den svenska regeringen vill också hindra Lettland att devalvera. En nedskrivning av valutan skulle kosta Swedbank och SEB stora pengar. Experten Torbjörn Becker har varnat för att motståndet mot en devalvering kan slå ut stora delar av den lettiska industrin.

Förre riksbankschefen Bengt Dennis vill i dagens Expressen att Lettland ska få ansluta sig i förtid till euron, och genomföra ”en nödvändig justering av växelkursen”. Också detta motsätter sig Anders Borg. Även det skulle kosta pengar för svenska banker.

Visst har Swedbank och SEB stora riskfyllda lån i Baltikum, men att låta hänsynen till bankernas ekonomi gå före avgörande säkerhetspolitiska frågor är ett av Fredrik Reinfeldts största misstag hittills.

Regeringen måste ändra sig innan det är försent och Lettland kastas in i ett ekonomiskt och politiskt kaos med oöverskådliga konsekvenser, också för Sverige.

Oppositionen borde för sin del begära en skyndsam information om Sveriges syn på IMF-kraven och effekterna av en politisk kollaps i Lettland. Gärna i utrikesnämnden.

UPPDATERING: Einars Repse är naturligtvis finansminister i Lettland. Premiärministern heter Valdis Dombrovskis.

Mats

För en vecka sedan delade AB Volvo ut fyra miljarder till aktieägarna. Nu berättar E24 att företaget också beställt två nya direktörsjetplan. Prislapp 850 miljoner kronor.

Samtidigt varslas ytterligare femtonhundra anställda i Umeå, Göteborg, Eskilstuna, Skövde och Köping. Många, inte minst volvoanställda, upplever inte att företaget varit överdrivet intresserade av andra lösningar.

Krisen må drabba hela jorden, men den drabbar inte alla lika hårt.

Ingvar Persson

Det är möjligt att Maud Olofsson och Sven-Otto Littorin hade börjat andas ut på sina departement. De senaste veckorna har trots allt de svarta rubrikerna om nya storvarsel kommit lite glesare, trots att arbetslösheten stiger och arbetsförmedlingen regelmässigt redovisar varselsiffror på historiska nivåer.

I så fall måste dagens besked från Volvo vara en signal om att det är dags att tänka om. Varselvågen är inte över, störtdykningen på arbetsmarknaden fortsätter även om rubrikmakarna tappat intresset. Den massarbetslöshet Anders Borg talar om är inte några abstrakta siffror. Det handlar om skattebetalare som bär välfärdssamhället och om löntagare som producerar exportinkomster. Men framför allt handlar det om människor av kött och blod, människor som har familjer och vänner och som nu kastas ut till en a-kassa i spillror och ett trygghetssystem under avveckling.

Volvo kan tänka sig att ersätta delar av varslet med en arbetstidsförkortning. Det är inte svårt att föreställa sig det tryck som nu ligger på de lokala facken. Sådan är dagens verklighet.

Det kan dock inte bara vara ett ansvar för lokala fackliga organisationer att hålla samman basen för den svenska industrin. Det måste också vara ett ansvar för företag som under åren tjänat miljarder.

Och för en regering som trots allt är vald för att ta ansvar för landet.

Ingvar Persson

Batongliberalismen går ännu en rond. Barn under 15 år ska kunna ställas inför domstol, föreslår folkpartiets rättspolitiska grupp. Vårdnadshavare ska göras ekonomiskt ansvariga för de skador deras barn orsakar. Föräldrar ska vara skyldiga att närvara om deras barn ställs inför rätta.

”Den missriktade välviljan gentemot unga på glid är tyvärr cementerad i vårt samhällsbygge. Trots viktiga insatser för att förebygga brott vågar vi inte gripa in mot föräldrar som av olika orsaker misslyckats i sitt uppdrag gentemot sina barn”, skriver folkpartiets rättspolitiske talesman Johan Pehrson i Dagens Nyheter.

Det är en populistisk analys. De bristande insatserna för unga på glid beror inte på missriktad välvilja eller feghet. Utan på socialtjänstens alltför små resurser.

I går mötte jag socialarbetare i Stockholmsstadsdelarna Vantör, Enskede och Årsta. De berättade att människors behov av hjälp ökar dramatiskt. Men pengarna räcker inte. Socialarbetarna går på knäna och hinner inte gripa in i krisande familjer innan situationen är helt akut. Läs socialarbetarnas vittnesmål här.

Johan Pehrson vill att socialtjänsten ”vid allvarlig brottslighet ska kunna besluta om tvingande insatser riktade mot barn”. Han skriver att ”insatser från beroendevården och socialtjänsten ska erbjudas snabbare än i dag”.

Hur ska det gå till, när socialtjänsterna har allt fler människor att hjälpa och allt mindre pengar att göra det med? Folkpartiet ingår i en borgerlighet vars paradgren är att sänka skatten. Minskade skatteintänkter utarmar välfärden och drabbar socialtjänsten.

Johan Pehrsons förslag att unga som begår brott ska ställas inför domstol är en mjukisvariant  av hans gamla förslag att sänka straffmyndighetsåldern. Folkpartiets landsmöte 2005 ville inte ha sänkt straffmyndighetsålder, men sa ja till att även brott som begås av barn under 15 ska kunna utredas.

Det fick flera folkpartister att varna för det som Pehrson nu föreslår: att barn kan ställas inför rätta. ”Är ni medvetna om att barn så små som tio eller fem år kan ställas inför skranket?” frågade Carin Melin landsmötet.

Förra året föreslog kristdemokraternas Peter Althin särskilda barndomstolar och sänkt straffmyndighetsålder. Då reagerade Brottsförebyggande rådet, Brå.

”Tittar man på andra länder där straffmyndighetsåldern är lägre, som till exempel England, så finns det inget som tyder på att de har lägre brottslighet än vi har. Tvärtom, de har mer omfattande problem än Sverige”, sa kriminologen Felipe Estrada  på Brå i Svenska Dagbladet.

Det tragiska med Johan Pehrsons utspel om barn inför domstol, eller för den delen Jan Björklunds besked om att stökiga barn ska kunna stängas av från skolan, är att barn missgynnas av förslagen. De får hårda bud istället för stadig hjälp.

Batongliberalismen löser inga problem. Den bara förvärrar dem. Barn som brännmärks som brottslingar kommer att börja identifiera sig som brottslingar. Sedan går det utför.

Åsa

Det är svårt att värdera statsministerns besök i Turkiet utan att veta mer om samtalens innehåll. Särskilt som presskonferensen hölls före arbetsmiddagen med premiärminister Erdogan.

Intrycket av rapporteringen blir ändå märkligt. Fredrik Reinfeldt valde bort ett politiskt viktigt besök i kurdiska Diyarbakir men hann bli fotograferad i turkiska Kulu, där många potentiella svenska väljare har sin bakgrund. Det ser ut som om valkampanjandet ersatt det politiska modet.

På presskonferensen talade Reinfeldt om att Sverige väldigt gärna vill ha med Turkiet i EU, men använde formuleringar om de mänskliga rättigheterna av typen ”det är frågor som kan dyka upp”.

Det är illa om inte regeringen kan vara tydligare om Sveriges uppfattning. Ett demokratiskt Turkiet hör hemma i EU, men minoriteternas rättigheter måste bli bättre och reformtakten öka även i övrigt.

Det duger inte att hänvisa till vad andra tycker om man vill vara trovärdig i arbetet för de mänskliga rättigheterna.

Mats

Hur många gånger kan EU inskränka vår frihet på nätet?
Förslagen om att begränsa Internet kommer slag i slag. I kväll ska två utskott i parlamentet ta ställning till Telekompaketet där ett av förslagen handlar om huruvida användare ska kunna stängas av från nätet.
Tanken är närmast absurd. Stänga av från nätet.
Internet i världen har stått för frihet i diktaturer som Kina och Vitryssland. Internet i Europa är i dag var mans möjlighet att få information om och delta i det demokratiska samhället. I Stockholm kan barnen inte ens söka in till gymnasieskolan utan nätuppkoppling.
Internet handlar om så mycket mer är fildelning av musik.
EU måste garantera de medborgerliga fri- och rättigheterna på nätet.
Eva Franchell

Nu har både moderaterna och folkpartiet följt efter kristdemokraternas beslut att sända TV-reklam inför EU-valet i juni.

Centern, som väl är det parti som har råd med dessa dyra investeringar, verkar hålla emot. Den gamla folkrörelsesjälen lever kanske än?

I måndags skrev jag om kommersialiseringen av politiken.
I dag skriver Åsa Petersen om socialdemokratins försök att kombinera folkrörelsearbete med ny teknik.

Kommersialiseringen av politiken är knappast något som befrämjar demokratin.

Helle