MP-ledamot: ”Vi har nu vunnit betygsfrågan för lång tid framöver.”

Regeringen och Alliansen ska nu införa betyg i fjärde klass på ”försök” i max 100 skolor.

Enligt den rödgröna talelinjen kommer inga skolor att vilja införa detta och försöket ska sedan tas bort. Här är fem andra saker som införts som ”tillfälliga”, på ”försök” och med syftet att sedan avvecklas.

1. Kärnkraften

Kärnkraften byggdes upp i Sverige med det uttryckliga löftet att den skulle avvecklas. När landet 1980 folkomröstade i frågan handlade alla tre alternativen om i vilken takt avvecklingen skulle ske.

35 år senare är kärnkraften kvar.

2. Mervärdesomsättningsskatt

1960 införde Sverige en tillfällig mervärdesomsättningsskatt (moms) på 4,2 procent.

55 år senare är den fem gånger högre – och kvar.

3. Värnskatt

1995 började staten ta ut en tillfällig ”värnskatt” på högre inkomster som ett led i budgetsaneringen.

20 senare är värnskatten kvar och de som vill ta bort den betraktas som extremister.

4. Trängselskatt i Stockholm

Trängselskatten i Stockholm infördes på försök som ett led i förhandlingarna om regeringsmakten efter 2002 års val. Löftet var att det sedan skulle ske en folkomröstning i frågan. Den uttryckliga idén var att folk skulle vänja sig när väl trängselskatten var på plats. Det var också ett sätt att testa metoder konkret i verkligheten.

Försöket genomfördes och folk i hela Stockholmsregionen röstade om saken. Dumt nog röstade de boende i Stockholms län nej och Stockholms kommun ja. Så staten beslutade att behålla skatten.

5. Eiffeltornet

Eiffeltornet stod klar till världsutställningen i Paris 1889 som en över 300 meter hög tillfällig portal över ingången till utställningsområdet. Tidpunkten sammanföll med 100-årsfirandet av franska revolutionen och tanken var att det skulle rivas 1909.

126 år efter invigningen står tornet kvar eftersom myndigheterna upptäckte att man kunde sända radio från toppen.

Anders Lindberg

På söndag blir det vapenvila i Ukraina, säger Putin enligt nyhetsbyrån Reuters.

Stormakternas möte i Minsk verkar ha slutat i en kompromiss som gör det möjligt att återgå till någon form av normalitet.

Enligt de förslag som läckt ut har väst gått långt i sin vilja att gå Ryssland till mötes. Bland annat talas om ändringar i Ukrainas konstitution.

Tidigare vapenvilor har inte respekterats och det kan vara en poäng att höja ett varningens finger inför överdriven optimism. Men om kanonerna tystnar är det självklart ett framsteg.

En vapenvila får dock inte innebära att Vladimir Putin ges ett veto över vilka beslut Ukrainas regering kan fatta. Ukraina är en självständig stat som måste få utöva sin suveränitet utan att andra stater lägger sig i.

Det kan vara svårt att minnas efter att över 5300 människor dött och de tragedier som utspelats i östra Ukraina och på Krim. Men att böja sig inför aggressiva stormakter har historiskt aldrig fungerat. De bara fortsätter och kräver mer.

För att en fred i Ukraina ska hålla måste alla stater respektera landets gränser och de beslut som dess folk fattar i val. Det finns inga genvägar – FN-stadgan och folkrätten måste respekteras.

Vladimir Putin har hittills inte levt upp till de löften han ställt ut. Det återstår att se om det blir annorlunda denna gång.

Anders Lindberg

Enligt ny statistik som SCB publicerar har tre av fyra hushåll i Sverige god ekonomisk standard.

Men under åren 2008 till 2013 ökade risken för att hamna i fattigdom både bland kvinnor och män.

För 2013 låg 16 procent av kvinnor och knappt 14 procent av männen i riskzonen.

I valrörelsen inleddes den starka delen av Socialdemokraternas berättelse med orden ”Någonting håller på att gå sönder i Sverige…”.

Borgerligheten rasade mot berättelsen, inte den verklighet den fångade.

Nu rasar ingen längre.

Socialdemokraternas budget gick inte igenom och det parlamentariska spelet har tagit över uppmärksamheten.

Men där ute i vardagen finns samma verklighet kvar. Någonting håller verkligen på att gå sönder och det är svårt att tro att läget ändrats drygt ett år efter att SCB:s tidsserie slutar.

Enligt Rädda barnen levde 2012 hela 230 000 barn i fattigdom i Sverige, eller 12 procent. Det motsvarar 3-4 barn varje skolklass.

Är läget bättre i dag?

Arbetslösheten är fortfarande rekordhög och a-kassan och sjukförsäkringen är fortfarande trasiga.

Inkomstskillnaderna har ökat sedan 80-talet. Allt färre äger allt mer. Ojämlikheten syns i allt från tandhälsa till vilka barn väktare i Malmö kan tänka sig puckla på. Hudfärg och kön spelar stor roll för vilka möjligheter du får i livet.

Är regeringen förbannade på det här?

Går de upp varje morgon och brinner för att göra något åt det?

I så fall skulle jag önska att de visar det lite tydligare.

Anders Lindberg

I dag kom det senaste numret av Neo till redaktionen. Neo är ett samhällsmagasin som en gång var liberalt men nu är borgerligt.

Puffarna på omslaget till årets första nummer är en perfekt illustration av var svensk borgerlighet befinner sig i februari 2015 och vad de tänker på:

På jakt efter borgerlighetens framtid!
Hans Bergström!
Kulturrelativsm!
Francis Fukuyama!
Ubåtsjakt!
Bertböckerna!

I fjol inrapporterades ett rekordstort antal fall av mässling i USA: 644 stycken.

Siffrorna för januari – cirka 100 fall i 14 delstater – ger en förvarning om att rekordet kan bli slaget i år.
Mässlingsutbrottet började på Disneyland i Kalifornien, men har spridit sig till flera andra delstater och över gränsen till Mexiko.

Vad beror utbrottet på? Att föräldrar inte låter vaccinera sina barn mot sjukdomar av rädsla för vad vaccinationen kan leda till.

Det finns områden i landet där så många som 15 procent av barnen numera inte alls är vaccinerade och skälet är framförallt föräldrarnas övertygelse om att vaccin kan orsaka autism.
I en brittisk studie från 1998 hävdade forskare att det fanns ett samband mellan MPR – ett vaccin som tas i omgångar och skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund – och autism.Resultatet visade sig vara ett misstag och sambandet mellan vaccin och autism har aldrig kunnat påvisas.

Parallellt med autismskräcken finns det också mängder av konspirationsteorier av mer iögonfallande karaktär: läkemedelsbolagen har själva skapat sjukdomarna för att tjäna pengar eller att bolagen ger oss ännu svårare sjukdomar via sprutorna.

I USA talar man om vaccinationsmotståndare som ”anti vaxxers” och i kölvattnet av mässlingsutbrottet har rörelsen gett upphov till bra journalistiska granskningar, talkshowhumor och festliga nättrollningar.
Samtidigt är vaccination på dödligt allvar.

Så här skrev Anna Hellgren om svininfluensa i Arena för sex år sedan:

På ett plan handlar vaccinationer om att hindra farliga sjukdomar från att utvecklas till epidemier, på ett annat om praktisk solidaritet. För att ett vaccin ska kunna hindra smittspridning krävs att majoriteten vaccinerar sig – även om själva sjukdomen bara kommer att vara dödlig för ett fåtal.

Det kräver i förlängningen solidaritet över nationsgränser, eftersom ett lands vaccinationsnivåer indirekt påverkar befolkningen i andra länders utsatthet för eventuella smittorisker. Ungefär som att de som drabbas hårdast av svininfluensa är människor med redan nedsatt hälsa i form av luftvägs- eller hjärtproblem, men för att deras risker ska minska krävs att den friska majoriteten solidariskt vaccinerar sig.

Det är fortfarande lika sant.

Men hur når man de människor som inte vill vaccinera sig, inte vill visa solidaritet?
I helgen skrev Carl Johan von Seth en läsvärd ledare i Dagens Nyheter om vaccin och nämnde där statsvetaren Brendan Nyhan. Nyhan har i sin forskning funnit att vetenskapliga fakta om vad vaccin är och hur det fungerar inte biter på folk som bestämt sig för att vara misstänksamma.

I en intervju på sajten Vox berättar Nyhan att han tror att det bästa sättet att få folk att ta sina sprutor är att vårdgivare slutar vara så tillmötesgående när vaccinationer kommer på tal:

Studies have found that providers who use presumptive language, saying, ’It’s time for some shots,’ are much more likely to have successful vaccine compliance than providers who use participatory language like, ’What do you think about shots?’ It’s of course important to respect patient autonomy but I think, at the same time, the language providers use gives patients a cue about the strength of the medical evidence.

If you roll into the emergency room on a stretcher with a gun shot wound, no one says, ’How do you feel about getting bullets out of you?’ They say, ’We need to get this out of you now.’ There is a move in medicine toward participatory approaches in contexts in which the benefits are less clear. But this is an area where the science is very clear and the language we use should reflect that.

Det kan vara värt att tänka på, även i Europa.
Här har antalet mässlingsfall ökat med 348 procent sedan 2007.

Miljö- och landsbygdsministrarna Romson och Bucht har bestämt sig för att utreda vargfrågan på nytt. I vart fall miljöministern hoppas att “vetenskapen” ska slå fast det rätta antalet vargar. Helst borde riksdagen inte alls ha med saken att göra.

Det är lockande att göra sig lustig över Åsa Romsons trosvisshet. Om det finns en bransch där enighet är ännu mer sällsynt än i politiken så är det nog just vetenskapen, och om jag skulle peka på ett lärosäte där konflikterna verkar vara särskilt oförsonliga ligger SLU bra till.

Inte ens specialister som nästan bara studerar varg är eniga. Och då återstår ändå att ta hänsyn till ekonomiska och sociala effekter på människor.

Romson får ursäkta, men politiken lär inte komma undan sitt ansvar för rovdjursstammarna i allmänhet och vargarna i synnerhet.

Dessutom är det roligt att hon inte kan låta bli att säga glesbygd i stället för det i sammanhanget mer politiskt korrekta landsbygd. Jag känner personer som utan att blinka kommer att tolka in ett ointresse för människors villkor utanför städerna redan i ordvalet.

Ibland är det politiska språket ett besvärligt verktyg.

Nå, dagens besked innebär i alla fall att regeringen gör ett försök att få lantbruks- naturvårds och jägarintressen att prata med varandra igen. Och att den juridiska processen ska ordnas så att besluten om jakt ska vara klara och färdigprocessade när det är dags för jakt.

Det återstår att se hur det blir med enigheten och det politiska förnuftet, men alla försök att komma ur dagens parodi på politik, juridik och naturvård är faktiskt välkomna.

Och att miljöministern och landsbygdsministern lyckas skriva en gemensam artikel och uppträda på samma pressträff ju ett steg på vägen, om än litet.

I måndags skickade KDU:s ordförande Sara Skyttedal ut ovanstående på Twitter.

På Folk och Försvar i Sälen samt i Expressen har hon tidigare argumenterat för att Sverige bör förbjuda islamistisk opinionsbildning och ovanstående lapp uppsatt med silvertejp i Knivsta blev ett bra exempel på sådan opinionsbildning.

Lappen fick även uppmärksamhet i SVT samt i den mindre nogräknade delen av internet.

Nu visar sig lappen troligen vara en förfalskning. SvD har låtit översätta den arabiska texten som är formaterad från vänster till höger, alltså bakvänt. I översättning står det:

”Gud är stor, […], krossa kapitalismen, och leda Obama till pungen, skakandes framför pungen, skälvandes framför pungen. Musikern Bob Marley skrev […] även om han rökte mycket från skålen. Stalin, han är vår vän och följeslagare, även om han var lite oanständig, ibland.”

Det kan man tycka är lite roligt.

Men det understryker också några av problemen med att förbjuda viss opinionsbildning, även för väldigt dumma åsikter.

Var drar man gränserna?

Och om vi skulle börja skicka polisen efter knasiga lappar uppsatta med silvertejp, är det verkligen ett effektivt sätt att stoppa terrorister?

Oavsett om de är äkta från IS eller handlar om Bob Marley.

Yttrandefrihet är inte enkelt

Friheten är aldrig helt fri, vi förbjuder redan idag uppvigling, förtal och hets mot folkgrupp exempelvis. Och stämpling till brott är ofta kriminaliserat.

Terrorister och religiösa fanatiker vill gärna inskränka yttrandefriheten, som i fallet med Charlie Hebdo.

Det borde leda till att vi försvarar den ännu hårdare. Vårt svar när terrorister hotar vår frihet och våra rättigheter kan inte vara att minska friheten och låta staten övervaka och förbjuda mer.

Vem har då vunnit?

Anders Lindberg

Här är en lista på alla handlingar som man måste lämna in för att få socialbidrag – ett par tusen kronor – i Stockholm.

Och glöm inte att ta med cv och personligt brev varje månad!