Welcome Mister President!
Welcome to Sweden!

This is an open letter. You haven’t had enough of open letters I hope? Every Swedish newspaper is filled with open letters today! So many letters to read for you, Mister President!

As you have seen today in our ”malliga morgontidning”, Dagens Nyheter, we are just the same as you!

Just as in the USA our politicians and Kent Perssons are using Twitter to win elections!
Just as in the USA we like to go to the cineme and watch Fast & Furious!

In Stockholm and Gothenburg we have many McDonalds restaurants and you can even buy Coca-Cola at the Press Bureau. There you can also buy coffee in paper cups! Just as in the USA!
Many Swedes are wearing jeans and shirts, just like the average American!

I am a journalist, Mister President. And today you will see many Swedish journalists.
Do you know anyhting about Swedish journalists, Mr. Prez?

Let me tell you something – so you know what you have to deal with today.

Our music journalists are often writing about American music, like Bruce Springsteen and Bob Dylan just to name a few! (Fun fact: every summer one third of Sweden go to the Ullevi and watch Bruce Springsteen rock out!)

He is signing about thing we can relate to: meat, men, dying mill towns, cars. Damn we love American cars. In Sweden South Korean cars pass as American cars.
Back to the journalists!

Our culture journalists are often writing analysiseseses about Amerians TV series that nobody in the USA are watching. That is how much we love your country, Mister POTUS (yes, ”West Wing” is very popular in Sweden and many Swedes know more about fictional American politics than Swedish real life politics)!

That brings us to our political journalists. They REALLY love the USA. They KNOW the USA in a way that not even a Yankee doodle dandy know the USA.

If you talk to a Swedish political journalists they will tell you that American politics is much more exciting than Swedish politics, American politicians is much more interesting.

A Swedish political journalist is only really happy once in a four-year period: during the American presidential election campaign. It is like Melodifestivalen, OS-hockey, Idol-finalen and Kalle Ankas julafton all at once!

During these few months the Swedish political journalist can tweet about American politics in English to other Swedes interested in American politics!
Today many Swedes will tweet in English, Mister President.

And it is all because of you!
Very welcome!

1979 var ett historiskt år. USA och Folkrepubliken Kina återupprättade diplomatiska relationer. En statskupp ägde rum i Afghanistan och Ayatollah Ruhollah Khomeini utropade den Islamiska staten Iran. Den svenska statsministern Ola Ullsten gjorde även ett uppmärksammat besök hos USA:s president Jimmy Carter i Vita Huset.

Det var visserligen inte den första statsministern som var där. Redan på annandag påsk 1952 åt Tage Erlander lunch med Harry S Truman i Vita huset. För Ullsten var mötet viktigt och han försökte utnyttja det så gott han kunde för att framstå som statsman.

Och effekten verkar ha blivit bestående. När liberala Göteborgs-Posten i går beskrev Sveriges relationer med USA illustrerades detta med en bild från just besöket 1979. Själva mötet varade enligt uppgift i 10 minuter.

I nådens år 2001 besökte president George W Bush EU:s toppmöte i Göteborg och hade bilaterala överläggningar med statsminister Göran Persson på slottet Gunnebo. Svensk media gick bananer. Det skrevs om hans minsta steg, vilka han hälsade på och särskilt om hans bepansrade bil.

Besöket var extra viktigt eftersom Sverige var EU-ordförande och faktiskt för en gångs skull hade verklig makt.

SSU-ordföranden Mikael Damberg krävde att Göran Persson skulle ta upp dödsstraffet med George W Bush och det var ett allmänt ståhej kring vad Persson skulle ta upp, eller inte våga ta upp, i samtalen.

På onsdag landar president Barack Obama på Arlanda. Återigen skrivs spaltmeter om den bepansrade bilen med mera. Denna gång är besöket extra viktigt eftersom det är det första bilaterala besöket.

Det är väldigt bra att Sverige har goda relationer med USA. Vi är med rätta fascinerade av amerikansk politik. Men det är faktiskt inte Gud fader som landar här på onsdag. Ifall någon nu trodde det.

I natt talade presidenthustrun Michelle Obama på det demokratiska partiets konvent i Charlotte. Det verkar ha varit ett bra tal.

Det genomgående budskapet i presidenthustruns tal var att Barack Obama inte förändrats av åren i Vita huset, och att han fortfarande vet vad det vill säga att vara vanlig medelklassamerikan.

Michelle Obama påminde om att presidenten växte upp med en ensam mamma som kämpade för att få ekonomin att gå ihop och morföräldrar som ryckte in och hjälpte till.

I sitt tal sa Obama att hon och maken – president Barack, alltså – kommer från enkla förhållanden. De har gjort paret medvetna om vilka problem som möter vanliga medborgare.
– Barack känner den amerikanska drömmen eftersom han har levt den, sade landets första dam.

På plats på det demokratiska konventet i North Carolina är Sveriges EU-minister, Birgitta Ohlsson (FP). Hon såg Michelle Obamas tal, fick gåshud och twittrade att man i amerikansk politik är bättre ”än någon annan på starka berättelser”.

Nåja, nog finns det starka berättelser även i svensk politik. I ”En av oss?”, Mats Wiklunds biografi över den svenske presidenten, förlåt statsministern, Fredrik Reinfeldt återfinns en särskilt stark och definierande berättelse:

 [E]n morgon då jag och pappa står i vardagsrummet och tittar ut mot vår lilla gräsplätt med en sandlåda. Och så plötsligt kommer två invandrarkillar som hoppar över vårt stängsel, går in på tomten och tar min leksakslåda och rusar i väg – mot Tensta. Och då kändes det verkligen som att ha passerat från en värld till en annan.

Jojo. Vi avslutar med ett citat från Michelle Obamas tal i natt: ”Att vara president förändrar inte vem du är, det avslöjar vem du är”.

Daniel Swedin 

Det är snart midnatt och i Köpenhamn har regeringscheferna just träffat ett urvattnat icke-avtal om klimatet. Efter en närmast farsartad konferens kunde USA, Kina och resten av världen komma överens om ett icke bindande, icke förpliktigande papper. Barack Obama sammanfattar det som att det här bara är ”början, inte slutet”.

Kan väl snarare ses som början på slutet.

Eva Franchell