Sverige får svidande kritik – gör inte tillräckligt mot diskriminering

Mer än var tredje registrerad arbetslös på Arbetsförmedlingen är utrikesfödd, enligt förmedlingens egna siffror.

Förklaringarna till varför arbetslösheten är högre bland utrikesdödda är många. ­Bostadsbrist på platser där jobben finns, inga förskoleplatser och andra brister i välfärdssystemen, långa handläggningstider, dålig svenskundervisning, bristfällig ­information till nyanlända.

Mycket av det där går att ­lösa politiskt, men det är ­uppenbart att det finns en struk­turell diskriminering på svensk ­arbetsmarknad som är svårare att komma åt. Det är tydligt när man betänker att Sverige har en av världens mest väl­utbildade invandrar­grupper.

I Sverige finns det enligt, Veckans Affärer, 375 000 utlandsfödda med eftergymnasial ­utbildning, men bara sju av tio har jobb ­eller eget företag. 60 procent av de invandrade är överkvalificerade för jobb de får i Sverige, enligt Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier.

Sverige är uselt på att få in invandrare på arbetsmarknaden. Vi är det OECD-land med störst skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda. Tolv år efter att du gått ut gymnasiet hänger fortfarande ditt ursprung samman med dina chanser att få ett jobb.

På svensk arbetsmarknad är det en stor belastning att ha föräldrar som inte är födda i väst. Då spelar det ingen roll hur bra du är på att prata svenska eller om du har rätt kompetens.

I dagarna har Sverige fått svidande kritik från Europarådets kommission mot rasism och intolerans, Ecri, i sin senaste rapport. Ecri menar att Sverige har mycket kvar att jobba med i sitt arbete mot diskriminering.

Enligt kommissionen har invandrare från länder utanför EU en sysselsättningsnivå som ligger 19,7 procent under inföddas. Andelen utrikesfödda som är överkvalificerade för sina arbeten är mer än dubbel så hög som bland infödda. Värst utsatta för diskriminering på svensk arbetsmarknad är romer och muslimer.

Ecri skriver i sin rapport att många med invandrarbakgrund kränks i skolan och diskrimineras på arbetsmarknaden. Dessutom höjer man ett varningens finger för att rasismen breds ut på internet och att få rapporterade incidenter om diskriminering leder till åtal eller dom.

Kommissionen kräver att svenska myndigheter bekämpar arbetsgivarnas fördomar vid rekrytering och ser till att fackförbund och arbetsgivare aktivt jobbar för mångfald i sitt dagliga arbete. Dessutom kräver man att den svenska regeringen ”skyndsamt” inrättar en handlingsplan mot boendesegregation.

I re­ge­ringsförklaring­en 2006 sa stats­minister Fredrik Reinfeldt:
”Krafttag måste tas i kampen mot den etniska bortsorteringen på den svenska arbetsmarknaden. Det kräver en tydlig, effektiv och sam­lad lagstiftning mot diskriminering.”

Nu har sex år gått. Vi väntar fortfarande.

Daniel Swedin