Mer än var tredje registrerad arbetslös på Arbetsförmedlingen är utrikesfödd, enligt förmedlingens egna siffror.

Förklaringarna till varför arbetslösheten är högre bland utrikesdödda är många. ­Bostadsbrist på platser där jobben finns, inga förskoleplatser och andra brister i välfärdssystemen, långa handläggningstider, dålig svenskundervisning, bristfällig ­information till nyanlända.

Mycket av det där går att ­lösa politiskt, men det är ­uppenbart att det finns en struk­turell diskriminering på svensk ­arbetsmarknad som är svårare att komma åt. Det är tydligt när man betänker att Sverige har en av världens mest väl­utbildade invandrar­grupper.

I Sverige finns det enligt, Veckans Affärer, 375 000 utlandsfödda med eftergymnasial ­utbildning, men bara sju av tio har jobb ­eller eget företag. 60 procent av de invandrade är överkvalificerade för jobb de får i Sverige, enligt Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier.

Sverige är uselt på att få in invandrare på arbetsmarknaden. Vi är det OECD-land med störst skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda. Tolv år efter att du gått ut gymnasiet hänger fortfarande ditt ursprung samman med dina chanser att få ett jobb.

På svensk arbetsmarknad är det en stor belastning att ha föräldrar som inte är födda i väst. Då spelar det ingen roll hur bra du är på att prata svenska eller om du har rätt kompetens.

I dagarna har Sverige fått svidande kritik från Europarådets kommission mot rasism och intolerans, Ecri, i sin senaste rapport. Ecri menar att Sverige har mycket kvar att jobba med i sitt arbete mot diskriminering.

Enligt kommissionen har invandrare från länder utanför EU en sysselsättningsnivå som ligger 19,7 procent under inföddas. Andelen utrikesfödda som är överkvalificerade för sina arbeten är mer än dubbel så hög som bland infödda. Värst utsatta för diskriminering på svensk arbetsmarknad är romer och muslimer.

Ecri skriver i sin rapport att många med invandrarbakgrund kränks i skolan och diskrimineras på arbetsmarknaden. Dessutom höjer man ett varningens finger för att rasismen breds ut på internet och att få rapporterade incidenter om diskriminering leder till åtal eller dom.

Kommissionen kräver att svenska myndigheter bekämpar arbetsgivarnas fördomar vid rekrytering och ser till att fackförbund och arbetsgivare aktivt jobbar för mångfald i sitt dagliga arbete. Dessutom kräver man att den svenska regeringen ”skyndsamt” inrättar en handlingsplan mot boendesegregation.

I re­ge­ringsförklaring­en 2006 sa stats­minister Fredrik Reinfeldt:
”Krafttag måste tas i kampen mot den etniska bortsorteringen på den svenska arbetsmarknaden. Det kräver en tydlig, effektiv och sam­lad lagstiftning mot diskriminering.”

Nu har sex år gått. Vi väntar fortfarande.

Daniel Swedin

För oss som är uppvuxna på andra sidan sundet är det sorgligt att följa Danmarks utveckling. Det gemytliga röd-vita landet har förvandlats till ett iskallt samhälle där ingen utomstående kan känna sig välkommen.

Nu skärper dessutom Danmark återigen lagarna för invandrare. Danska flyktingar som besöker sitt hemland ska kunna få sina uppehållstillstånd indragna. Den danska regeringen har tillsammans med Dansk Folkeparti beslutat om fler åtstramningar, rapporterar Rapport. Skärpta krav på familjesammanföring och skärpta utvisningsregler är några. Duktiga invandrare ska kunna samla poäng, ju fler poäng ju snabbare får man uppehållstillstånd. Ju danskare desto bättre.

Flyktingarna kan aldrig vara helt säkra på att de får stanna i Danmark. Som Peter Skaarup från Dansk Folkeparti säger:

-Tio år efter att man har kommit till Danmark kan man fråntas uppehållstillståndet.

Ett helt liv i otrygghet väntar alltså för de som flyr till Danmark.

Och när inte andra är välkomna, då drar man sig själv för att åka över bron. Det har blivit så mycket kallare på den andra sidan.

Eva Franchell