Svenska medier återger ganska okritiskt regeringens försäkringar att vår beredskap mot en eventuell pandemi är god.

Annat är det i New York Times, som granskat problemen med att få fram vaccin tillräckligt snabbt.

Det kommer att ta fyra år att få fram vaccin som räcker till behoven i världen, skriver tidningen.

New York Times citerar beredskapsexperten David Fedson, som menar att länder med egen vaccinproduktion klarar sig bäst. Troligen inför de exportförbud av vaccin vid en allvarlig pandemi:

”The bottom line is there won’t be enough vaccine quickly enough and the vaccine will largely go to the countries that already produce the vaccine”

Svenska experter har framfört liknande farhågor.

Ändå slipper Fredrik Reinfeldt tuffa frågor om beslutet att stoppa den nordiska vaccinfabriken.

Medierna har ett ansvar för att inte bidra till panik. Men det betyder inte att vi ska låta bli att granska brister i krislägen, vilken tyvärr händer då och då. Till exempel vid det allvarliga tillbudet i Forsmark år 2006, då de flesta nyhetsredaktioner till en början tonade ned händelsen.

WHO höjer varningsnivån för en pandemi. Många länder ökar kontrollen av resenärer och avråder från besök i Mexico om de inte är nödvändiga.

Här i Sverige säger myndigheterna att beredskapen är god. Det är deras uppgift att säga så i det här läget, och det stämmer att planerna mot en pandemi blivit bättre efter de senaste årens debatt.

Men det finns fortfarande brister.

I dagens ledare beskriver vi hur Fredrik Reinfeldts regering stoppade arbetet på en egen vaccinfabrik, som kunde ha säkerställt skyddet av hela den svenska befolkningen. Istället har Sverige upphandlat vaccin från läkemedelsbolaget Glaxosmithkline, men det räcker bara till vissa grupper av svenskar.

Det finns också annat att kritisera.

Avregleringen av primärvården kan göra det svårare att samordna smittskyddet vid en pandemi.

Privatpraktiserande veterinärer ska enligt förslag från regeringen kunna få hand om smittskyddet bland djur, trots att detta borde vara samhällets ansvar.

Regeringens information om den senaste influensan har brister.

Fördelningen av läkemedel kan bli orättvis. Enligt vissa uppgifter kan privata företag och enskilda personer ha skaffat sig tillgång till den antivirala medicinen Tamiflu utanför landstingens regelverk, utan att Socialstyrelsen ingripit tillräckligt.

Fortfarande är det osäkert hur farlig svininfluensan är, eller kan bli. Vårt läge inför en pandemi skulle ändå vara bättre om inte Reinfeldt sparat på krisberedskapen och avreglerat vård och djurskydd av ideologiska skäl.

Läs även ledarsidans tidigare artiklar om beredskapen mot en pandemi, till exempel:

”Vem får det dyra smittskyddsvaccinet” (2005)

”Löftet om vaccin är inte mycket värt” (2005)

”Välj rätt” (2005)

”Vår beredskap är inte god nog” (2006)

”Beredskapen som försvann” (2006)

”Ingen vaccinfabrik – dålig krisberedskap” (2008)

Mats

Finansminister Anders Borg är i Washington på möte med valutafonden IMF. Där finns också Lettlands premiärminister Einars Respe. Han försöker desperat övertyga  IMF om att mildra kraven på landet, i försöken att bekämpa den djupa ekonomiska krisen.

IMF säger att Lettlands budgetunderskott måste ned till 5 procent av BNP, Einars Respe menar att det trots smärtsamma besparingar bara går att klara 7 procent. Det är ändå ett mindre underskott än prognosen för ett annat EU-land, Irland.

Vad som händer på andra sidan Östersjön är avgörande för Sverige. Både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har engagerat sig starkt för de baltiska staterna, bland annat genom att underlätta deras väg in i EU.

Nu verkar regeringen Reinfeldt behandla Lettland, Estland och Litauen nästan enbart från de svenska bankernas perspektiv. När Anders Borg nyligen besökte Riga ställde han sig bakom IMF:s hårda linje, säger en ”initierad lettisk källa” till TT (trots att Borgs pressekreterare försökte hävda något annat).

Den svenska regeringen vill också hindra Lettland att devalvera. En nedskrivning av valutan skulle kosta Swedbank och SEB stora pengar. Experten Torbjörn Becker har varnat för att motståndet mot en devalvering kan slå ut stora delar av den lettiska industrin.

Förre riksbankschefen Bengt Dennis vill i dagens Expressen att Lettland ska få ansluta sig i förtid till euron, och genomföra ”en nödvändig justering av växelkursen”. Också detta motsätter sig Anders Borg. Även det skulle kosta pengar för svenska banker.

Visst har Swedbank och SEB stora riskfyllda lån i Baltikum, men att låta hänsynen till bankernas ekonomi gå före avgörande säkerhetspolitiska frågor är ett av Fredrik Reinfeldts största misstag hittills.

Regeringen måste ändra sig innan det är försent och Lettland kastas in i ett ekonomiskt och politiskt kaos med oöverskådliga konsekvenser, också för Sverige.

Oppositionen borde för sin del begära en skyndsam information om Sveriges syn på IMF-kraven och effekterna av en politisk kollaps i Lettland. Gärna i utrikesnämnden.

UPPDATERING: Einars Repse är naturligtvis finansminister i Lettland. Premiärministern heter Valdis Dombrovskis.

Mats

Det är svårt att värdera statsministerns besök i Turkiet utan att veta mer om samtalens innehåll. Särskilt som presskonferensen hölls före arbetsmiddagen med premiärminister Erdogan.

Intrycket av rapporteringen blir ändå märkligt. Fredrik Reinfeldt valde bort ett politiskt viktigt besök i kurdiska Diyarbakir men hann bli fotograferad i turkiska Kulu, där många potentiella svenska väljare har sin bakgrund. Det ser ut som om valkampanjandet ersatt det politiska modet.

På presskonferensen talade Reinfeldt om att Sverige väldigt gärna vill ha med Turkiet i EU, men använde formuleringar om de mänskliga rättigheterna av typen ”det är frågor som kan dyka upp”.

Det är illa om inte regeringen kan vara tydligare om Sveriges uppfattning. Ett demokratiskt Turkiet hör hemma i EU, men minoriteternas rättigheter måste bli bättre och reformtakten öka även i övrigt.

Det duger inte att hänvisa till vad andra tycker om man vill vara trovärdig i arbetet för de mänskliga rättigheterna.

Mats