”Jag vet inte vad man gör när man fildelar en film”, säger 83-åriga Henning Klouman till SVT:s Uppdrag granskning. Han har fått ett kravbrev från en dansk advokatfirma som vill ha 4500 kronor av honom, eftersom att de anser att han olagligt laddat ner en actionfilm. I brevet stod att Henning skulle dras inför domstol om han inte betalade, men han vägrade och har än så länge klarat sig från vidare otrevligheter.

Enligt Uppdrag granskning har ingen som sagt nej till att betala faktiskt dragits inför rätta. Ändå har advokatbyråerna skickat ut 35 000 kravbrev hittills, som ifall alla mottagare betalar skulle håva in över 100 miljoner kronor. De pengarna kunde räckt till ett exemplar av ”Göta kanal 3 – Kanalkungens hemlighet” till varenda invånare i Västra Götaland.

Yvonne som kommer från Borås och jobbar i hemtjänsten fick också ett brev hem. Hon valde att betala avgiften, trots att hon ”aldrig kollar film på dator eller så”. Hon ville inte riskera att hamna i ett riktigt brottsmål eftersom hon kände att hon inte skulle ha någon chans mot en stor advokatbyrå.

Internet är laglöst. Delar av regeringens informationstext om nätbrott låter som en reklamannons från en värvare av nätgangsters – där står att brott på nätet ”innebär relativt låg risk för upptäckt, är anonymt och är många gånger lönsamt.” Det som händer på nätet stannar på nätet, resonerar alla från pirater till näthatare.

Vi måste stå för det vi gör på nätet lika mycket som det vi gör i den fysiska världen. Det skulle vara bra för kvinnor som blir utsatta för hämndporr och näthat. Det skulle också vara bra för musiker som försöker hanka sig fram utan skivbolag. Sist men inte minst skulle det vara bra för den politiska diskussionen, som lätt blir onödigt hetsig framför skärmen.

Men att skicka ut räkningar på måfå till omedvetet fildelande pensionärer är inte en rimlig form av ansvarsutkrävning. Däremot visar det att ansvaret för vad vi gör på nätet behöver förtydligas. Helst av någon som inte jobbar på en dansk advokatfirma.

Nu pratar till och med infrastrukturminister Åsa Torstensson om stärkt skydd för internetanvändarna. Efter nattens förhandlingar om EU:s telekompaket har ministerrådet och parlamentet kommit överens.

Det innebär att internetanvändarna inte kan stängas av från nätet utan rättslig prövning. De garanteras också en rättvis rättegång. En seger för friheten på nätet och snabb som vinden vänder Åsa Torstensson på kappan och välkomnar den friheten. 

Eva Franchell

Hur många gånger kan EU inskränka vår frihet på nätet?
Förslagen om att begränsa Internet kommer slag i slag. I kväll ska två utskott i parlamentet ta ställning till Telekompaketet där ett av förslagen handlar om huruvida användare ska kunna stängas av från nätet.
Tanken är närmast absurd. Stänga av från nätet.
Internet i världen har stått för frihet i diktaturer som Kina och Vitryssland. Internet i Europa är i dag var mans möjlighet att få information om och delta i det demokratiska samhället. I Stockholm kan barnen inte ens söka in till gymnasieskolan utan nätuppkoppling.
Internet handlar om så mycket mer är fildelning av musik.
EU måste garantera de medborgerliga fri- och rättigheterna på nätet.
Eva Franchell

En av de viktigaste lärdomarna från Obamas valkampanj var hur nya sociala medier kan blåsa liv i traditionellt folkrörelsearbete. I går presenterade Socialdemokraterna webbportalen Mitt S, där nätet används som verktyg för att engagera folk i valrörelsen.

Jag har skrivit en krönika om det. Socialdemokraterna får inte glömma politikens innehåll. Partierna kan inte bara uppmana människor att engagera sig. De måste också erbjuda något att engagera sig för.

Åsa