REPLIK Pierre Schori svarar Suhonen om Nato
Replik på Daniel Suhonens artikel
Tack Daniel för att du sände mig din artikel.
Jag svarade bums att jag skulle läsa den, men skrev att din rubrik verkade lite defaitistisk. Jag sa också att vi som är emot Natomedlemskap talar om den militära alliansfriheten och att vi är med i den icke-militär alliansen EU som gör mycket mera för Ukraina än det lamslagna Nato ( pga terrorbalansen).
Nu har jag läst din artikel och ser att du sätter upp fyra villkor för ett medlemskap, ett av dem är att Norden skall vara en kärnvapenfri zon. Redan där får du problem.
När Finlands president Kekkonen och Olof Palme 1975 lanserade tanken på en nordisk zon väckte det oro i Natolägret och fördömdes av Carl Bildt och moderaterna.
Socialdemokraterna höll dock fast vid den och 2010 motionerade till och med Annie Lööf för dess införande. I och med regeringsskiftet 1976 stoppades dock zontanken av de borgerliga, men SAP stod på sig och partikongressen 2017 framhöll zonen igen.
Idag är den större del av klotet kärnvapenfritt genom olika regionala zoner.
Men ditt problem blir att kärnvapenalliansen Nato är inte bara emot zonen utan emot alla initiativ som på allvar ifrågasätter dessa terrorbalansens domedagsvapen. Vi vet hur det gick i FN med konventionen om kärnvapenförbud. Sverige genom Margot Wallström röstade för. Då protesterade både Nato och Pentagon, och så stannade processen upp.
Men konventionen fick tillräcklig majoritet, den är nu internationell lag och kan användas i kampen på en allsidig nedmontering av alla kärnvapen. Irland och Österrike röstade för och har inte för avsikt att ge upp den militära alliansfriheten.
Detta är kärnvapenålderns grymma budskap: den rådande terrorbalansen hotar allt mänskligt liv och gagnar samvetslösa despoter som Putin.
Synd, Daniel, att vi inte som planerat fick tillsammans genomföra planerna på en oberoende Natoutredning. Du ville fokusera på Katalys och det kunde jag förstå. Men vi som arbetade i över ett år med utredningen lärde oss mycket om Nato. Den genomfördes av landets främsta forskare och diplomater, bland andra Hans Blix, Rolf Ekéus och Lars Ingelstam, och kom till slutsatsen att medlemskap inte skulle gagna vår säkerhet. Det blev en bok på Nobelpristagarförlaget Celanders: Sverige, Nato och säkerheten, som nu finns i en andra upplaga.
På baksidan skriver Ingvar Carlsson: ”Särskilt viktig är den analytiska och kritiska granskningen av Sveriges framtida förhållande till militäralliansen NATO. Utredningen kommer till slutsatsen att ett svenskt medlemskap skulle öka de politiska och militära spänningarna i norra Europa och därmed allvarligt försämra Sveriges framtida säkerhetspolitiska läge”.
Det är samma resonemang som Stefan Löfven förde fram i början av april i år och som bemöttes på SvD:s ledare sida med orden Stefan Löfven låter som en röst från Kreml.
Jag skulle kunna lägga till att det skulle också försvåra våra möjligheter att bistå demokrati – och frihetskämpar både i Ryssland och världen. När Nato inte kunde/ville ingripa i Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968 och i Polen på 1980-talet, kunde vi agera. Vaclav Havel och hans Charta 77 liksom Solidaritet fick stark materiellt stöd av svensk arbetarrörelse.
Till slut Daniel, vad tycker du om partiledningens brådska med denna existentiella fråga?
Och har du läst det underlag för dialog som skickats ut? Utredningen om Nato nämns inte. Där finns inte ett ord om kärnvapen och den historia vi har i frågan allt sedan Östen Undéns plan i FN 1961 till Alva Myrdal Nobelpris 1982 och Palmekommissionens lyckade påverkan på Reagan och Gorbatjov som ledde till det första nedrustningsavtalet om kärnvapen. Ej heller om att Nato har mer eller mindre förbjudit oss att följa Österrikes och Irlands exempel .
Och inte heller om att vi faktiskt har varit med i Nato i nästan 20 år, dvs övergivet FN:s blå baskrar och i stället stridit under Nato- flagg i det Pentagonledda kriget i Afghanistan. Vad säger dess fasanfulla slut om Nato? Här behövs det en ordentlig granskning innan vi fattar beslut i vår folkliga fredsrörelse som vi menar att Socialdemokratin är.
Pierre Schori
Tidigare statsråd, FN-ambassadör och chef för FN:s fredsbevarande styrka i Elfenbenskusten
Daniel Suhonen svarar:
Kära Pierre!
Tack för ditt brev. Det är inte förvånande att du i denna fråga – för ovanlighets skull inte kommer till samma slutsats som jag gör. I grunden håller jag ju med dig, kärnvapen borde avvecklas. Helst skulle jag se att Sverige kunde välja militär alliansfrihet, med ett starkt eget försvar. Tyvärr är det avvecklat till stora delar, inte minst civilförsvaret.
För mig är det händelserna, det vill säga Rysslands vidriga angrepp på Ukraina den 24 februari 2022 som ändrar allt. Därmed måste vi bygga försvarsförmåga och få säkerhetsgarantier. EU-vägen tror jag inte är realistisk. Och realism är vad vi behöver här.
Som du nämner har vi i praktiken varit på väg in i NATO under lång tid.
Vi samarbetar på djupet med NATO och alla våra försvarsgarantier och samarbeten går åt ett håll, till USA. NATO-kritikernas favoritargument om ett USA lett av Trump gäller ju ännu mer för dagens svenska USA-baserade bilaterala avtal och de försvarsgarantier vi har. Joe Bidens löfte att Ryssland inte kan ta en tum av svenskt territorium, faller även de med Trump som president.
Vi är djupt inne i NATO, det enda vi inte har är medlemskortet och solidaritetsklausulen.
Den utvecklingen har jag som du vet varit kritisk till, men nu är det som det är. Därför har jag omprövat min syn och landat i att vi nog måste gå med i Nato. För att vi behöver. Av nöd som jag skriver i min krönika och citerar biskop Brask.
Att du har en annan syn respekterar jag.
Skillnaden mellan oss i denna fråga är att jag drar slutsatsen att Rysslands nya nivå av aggression ändrar spelreglerna helt för fred i Europa. Då måste också analysen uppdateras.
Daniel Suhonen