I fjol upplevde Sverige sitt bästa år någonsin när det gällde utländska turisters övernattningar i Sverige. Det blir tydligt när SCB och Tillväxtverket just summerat 2015. Internationella övernattningar på hotell, vandrarhem och campingplatser och i stugor och lägenheter ökade med 10,5 procent. Starkast ökning kommer från Norge, Tyskland och Danmark.

I Västra Götaland gick det jättebra. Under sommarmånaderna i fjol ökade antalet turister med 176 750 – hela  3,8 procent fler jämfört med året innan. Under både september och november ökade antalet besökare, och oktober 2015 blev den bästa oktobermånaden för turism någonsin.

– Det leder till ökande intäkter och fler trygga anställningar, och gör stor skillnad för många entreprenörer som har turismrelaterad verksamhet, säger John Armbrecht, föreståndare för Centrum för turism vid Göteborgs Universitet, till Göteborgs-Posten.

Och allt detta trots att Dagens Industri i somras slog fast att det mest anstötliga med att utfattiga människor tigger på våra gator är att de skrämmer bort turister.

I dag propagerar ledarsidan i Dagens Industri, näringslivets officiella organ, för att tiggeri ska förbjudas i Sverige. Ingen överraskning att just den tidningen landar i det, men det finns några formuleringar i texten som är helt barocka:

Men man bör inte få tigga. Det är destruktivt för den som tigger och för omgivningen som sakta men säkert vänjer sig vid att ha den yttersta nöden framför näsan. Sociala skyddsnät vilar ytterst på den breda allmänhetens känslighet och förmåga att reagera på fattigdom och den inlevelseförmågan ska man vara rädd om.

Va? Är det vi som är den utsatta parten här?

Här är några rapporter om människor som tycks ogilla tiggeri och handgripligen värnat svenska medborgares inlevelseförmåga:

Kista: Romska EU-migranter attackerades

Perstorp: Tio personer överföll sovande EU-migranter

Värnamo:  Hatattack mot EU-migranter

Smedjebacken: Attackerade tiggande EU-migrant

Märsta: Oro efter attacker

Malmö: Ung kvinna överfallen i tältläger

Östermalm: Man greps för misshandel av tiggare

Högdalen: Nu berättar rumänska tiggarna om hotet efter branden

Vaggeryd: Tiggare misshandlad 

Umeå: 17-årig tiggare blev misshandlad

Skara: Åtalas för skott mot romsk kvinna

Båstad: Kvinnlig tiggare attackerad utanför Ica

Något har hänt i Stockholms tunnelbana.

Jag åker med den nästan varje dag, till och från jobbet, till och från vänner. Den senaste veckan har jag för första gången – ja, faktiskt – hört hur mina medresenärer öppet pratar fientligt eller hånfullt om tiggare.

Det är förstås bara mitt eget intryck, men kan det ha något att göra med de rent lögnaktiga affischer som just nu syns på vissa tunnelbanestationer?

Efter Anders Behring Breiviks terrorattacker mot den norska regeringen och det socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF påminde författaren Ola Larsmo i en essä om Sverige under 1990-talet:

 Jag mindes hur jag då, på nittiotalet, själv drog mig för att tänka på olika politiska utspel i termer av rasism – också efter att jag hade besökt ett torgmöte där Ny demokrati gick till attack mot ”muslimerna” som inte lät svenska barn äta köttbullar.

Men det politiska diskussionsklimatet i Sverige under de åren vreds runt i en rasistisk matris där det hela tiden var ”dom”, flyktingarna, som var problemet. Så lät det också på de stora tidningarnas debatt- och ledarsidor medan moskén i Trollhättan brändes ned och Ausonius sköt mörkhåriga människor. […]

Sverige var sjukt de åren. Jag levde mitt i det och såg inte helheten. Och det lönar sig inte att i efterhand försöka hitta syndabockar. Frågan är hur själva klimatet uppstod. Hur det offentliga språket tilläts glida tills sansade politiker drogs med av ett språk där de som var utsatta utsågs till förövare. Vi måste helt enkelt förstå hur sådant går till.

Men Larsmos text handlade också om den tyske litteraturvetaren Victor Klemperer.

I sin hemliga dagbok från Nazityskland skildrade Klemperer den politiska språkkamp som pågick i 1930-talets Europa, i medierna och på gatorna. Långt innan nazisternas propagandaministerium hade kommit igång hade hatet, mekaniskt och omedvetet,  prånglats ut och svalts tills det inte fanns något ­annat. Ordens betydelser omformades, uttrycksmöjligheterna utarmades. Främlingsfientliga ord ledde till främlingsfientliga tankar. Klemperer var övertygad om att språket formade den som använde det.

”Ord kan vara som mycket små arsenikdoser: de sväljs hela obemärkt, de tycks inte ha någon verkan men efter ett tag verkar giftet ändå”, skrev Klemperer i sin ”LTI: Tredje rikets språk”.

Språkkamp. Larsmos text kommer till mig när jag hur hur mina medresenärer talar om tiggarna. Alla de vanligaste myterna utsägs, skamlöst. Åsikterna är sannolikt inte nya, men på stora affischer i tunnelbanestystemet har fördomen adlats och hittat sin väg in i våra vardagssamtal. Det som förr var ett mummel är nu prat.

Och ja, varför ska man tala tyst om sitt förakt för sina medmänniskor när ens fördomar bekräftas på stora affischtavlor i våra gemensamma utrymmen?

Kanske är det detta som är det riktigt farliga med de omdiskuterade affischerna: de riskerar riva gränser för vad vi brukar anse vara acceptabelt.

Är tiggeriet organiserat och av vem? frågar sig Lennart Holmlund, socialdemokrat i Umeå på sin blogg.

Holmlund, känd som V75kungen, berättar att han pratat med civilklädda väktare som påstås ha sett tiggare transporteras runt i fina bilar. Människohandel och organiserad kriminalitet, tycks slutsatsen vara.

Håhå, jaja.

Holmlund borde kanske i stället ha talat med lite mer adekvata personer.

Frågar man stockholmspolisen om kopplingen blir svaret att inget tyder på att tiggeriet är kopplat till människohandel eller organiserad brottslighet.

Frågar man Aaron Israelson, chefredaktör för de hemlösas tidning Faktum, är ”tiggarligorna” romska storfamiljer, inte sällan från Balkan, som tigger för att överleva. En av vår kontinents mest förtalade folkgrupper har genom arbetsfördelning inom släkten lyckats överleva i århundraden, trots förtryck och förföljelse. Inom storfamiljen organiserar tiggarna sin försörjning.

Frågar man Räddningsmissionen i Göteborg blir svaret att de inte kunnat kartlägga, se eller bekräfta några ligor eller organiserad kriminalitet bland Göteborgs romer.

Men Holmlund har inte frågat dem. Och han har inte läst Dagens Nyheters granskning av tiggeriet heller. Expressen och Aftonbladet har han inte heller slagit upp.

Det är för dåligt.

Beatrice Asks pressekreterare har hört av sig med synpunkten att Ask inte har föreslagit att förbjuda tiggeri, utan snarare att kriminalisera ”de som organiserar det hela”.

Vi har valt att inte rätta den uppgiften, av följande skäl.

Asks förslag att kriminalisera ”organiserat tiggeri” går svårligen att förstå som något annat än ett förtäckt förslag att kriminalisera just tiggeri. Det tycks ju nämligen vara så att den människohandel som Ask och Moderaterna påstår ligga bakom tiggeriet inte finns.

Frågar man Stockholmspolisen om kopplingen blir svaret att inget tyder på att tiggeriet är kopplat till människohandel eller organiserad brottslighet.

Frågar man Aaron Israelson, chefredaktör för de hemlösas tidning Faktum, är ”tiggarligorna” romska storfamiljer, inte sällan från Balkan, som tigger för att överleva. En av vår kontinents mest förtalade folkgrupper har genom arbetsfördelning inom släkten lyckats överleva i århundraden, trots förtryck och förföljelse. Inom storfamiljen organiserar tiggarna sin försörjning.

Frågar man Räddningsmissionen i Göteborg blir svaret att de inte kunnat kartlägga, se eller bekräfta några ligor eller organiserad kriminalitet bland Göteborgs romer. Däremot har Räddningsmissionen sett ”fattiga människor, familjer som far illa, men ändå har det bättre här än i sina hemländer”.

Snart ska Moderaternas riksdagslistor vara klara och det börjar bli dags att visa framfötterna.

I dag meddelar de moderata riksdagsmännen Ulf Berg och Lars Beckman att de vill förbjuda tiggeri i Sverige. Modellen de förespråkar – efter en utredning av Riksdagens utredningstjänst – är dansk och där döms människor till fängelse om blir påkomna med att tigga tre gånger.

Varför? I pressmeddelandet säger Beckman:

Människor ska inte kunna utnyttjas på det här viset utan det är viktigt att skapa verktyg, som bland annat efterfrågats av polisen, för att exempelvis kunna avvisa personer från vissa platser.

Enligt herrar Beckman och Berg tycks alltså veta att tiggeriet är förknippat med utnyttjande. I pressmeddelandet skriver de också mycket riktigt att man bör ”kriminalisera de som utnyttjar människor och organiserar det hela” (en formulering de lånat rakt av från Beatrice Ask).

Moderaterna vet tydligen mer än de flesta om kopplingen mellan människohandel och tiggeri. Det vet definitivt mer än polisen och de organisationer som jobbar ute bland tiggarna.

Frågar man stockholmspolisen om kopplingen blir svaret att inget tyder på att tiggeriet är kopplat till människohandel eller organiserad brottslighet.

Frågar man Aaron Israelson, chefredaktör för de hemlösas tidning Faktum, är ”tiggarligorna” romska storfamiljer, inte sällan från Balkan, som tigger för att överleva. En av vår kontinents mest förtalade folkgrupper har genom arbetsfördelning inom släkten lyckats överleva i århundraden, trots förtryck och förföljelse. Inom storfamiljen organiserar tiggarna sin försörjning.

Frågar man Räddningsmissionen i Göteborg blir svaret att de inte kunnat kartlägga, se eller bekräfta några ligor eller organiserad kriminalitet bland Göteborgs romer.

Däremot har Räddningsmissionen sett ”fattiga människor, familjer som far illa, men ändå har det bättre här än i sina hemländer”.

Om det skriver Berg och Beckman inga pressmeddelanden.

Det hade väl blivit svårare att få topplaceringar på partiets riksdagslistor då, kan man tänka.