Idag unnade jag mig en och halv timmes solande på bakgården med en halvliter Coca cola light och Harry Potter and the half blood prince. Jag går liksom rakt på min ständiga B-plan gällande sommaren: är jag inte vältränad nog måste jag i alla fall vara solbränd. (Moment 22 med den planen: att sola och lyckas bli brun trots att man inte kan titta på sig själv i bikini – tricky).
Jag saknar så väl en packnings-gen (kan ej packa en väska under några som helst omständigheter) som en leta-gen (till min omgivnings stora förtret). Saker kan ligga rakt framför ögonen på mig men ändå vänder jag upp och ner på garderober och alla andra tänkbara ställen. Sedan några dagar har jag upptäckt att min bikini är borta. Där jag trodde att jag lade den förra augusti gapar det tomt. Istället har jag under fyra dagar letat igenom mina garderober och andra utrymmen gång på gång.
Idag börjar jag få panik då jag imorgon ska ligga på playan och liksom vägrar göra det helnäck eller med vanliga underkläder. ”Köp en ny bikini då”, kanske ni tänker. Men ser ni – att köpa bikini är bland det värsta jag vet. Jag skulle hellre ta ett sommarvik som torterare och hitman hos ryska maffian om jag slapp prova ut bikini. Och jag både hatar och svimmar av blod.
Min metodiska och tålmodige kille tog sig an en garderob och vek ihop alla mina kläder (som en mamma gör till sitt två-årige barn) för att se om jag missat någon låda. Jag gick på min killes uppmaning upp på vinden ännu en gång för att leta efter potentiell sommarklädeslåda. Han sa: ”ibland slutar man leta när man har kollat på alla troliga ställen – testa att leta där du ändå inte tror sommarkläderna finns”. Jag följde hans råd och mycket riktigt: Efter tre minuter hittade jag alla mina sommarkläder inklusive bikinin. Och nu är dessutom garderoben städad. Allt tack vare den godhjärtade Niklas.
Herregud! För några minuter sedan skrev jag ett lite skämtsamt inlägg på Twitter om att jag hade läst att Michael Jackson fått en hjärtattack. Det var inget skämtsamt alls gällande den saken – Michael Jackson dog precis! Jag vet inte vad jag ska skriva. Michael Jackson var aldrig min stora idol men han har hört till min uppväxt på samma sätt som lördagsgodis och Disneyfilmer.
Imorgon ska jag bjuda mina systrar på drinkar innan vi går ut och äter. Av någon anledning kan ingen av oss sluta tjata om Pimm’s varpå båda systrarna verkar tro att jag på allvar kommer att bjuda på det imorgon. Det kommer jag inte. Det enda stället jag har sett Pimm’s på är Systembolaget i Forum Nacka och dit orkar man inte direkt åka.
Pimm’s är en oerhört rolig dryck tycker jag – så mycket status i en enda spritflaska liksom. Finns det någon annan sprit som kan mäta sig med att vara så lokal (dvs serveras i princip enbart på de brittiska öarna – eller för att vara exakt: södra England) och så klassbetonad (dricks bara av överklass och aristokrati)?
Men den här lägenheten är varken Royal Ascot, Henley Royal Regatta eller Wimbeldon där folk har konstiga hattar och väljer från två bord: Pimm’s eller Champagne-bordet. Här blir det rustik och svensk vodka och inget annat i glasen (jo, lite annat – annars känns det för sovjetiskt).
Om någon undrar vad jag precis har gjort så gick jag ifrån gårkvällens vindrickande på balkong och ersatte den aktiviteten med en joggingrunda och sit-ups och armhävningar när jag kom hem. Bara sådär liksom.
En sak som känns underbar: när smhi visar på 30 grader hela helgen i Stockholm och jag har bokat bord på två olika restauranger – en italienare fredag kväll med syrrorna och Debaser Slussen på lördag med min kille. Och dessutom ska jag ut och bada och sola både lördag och söndag. *måste leta upp min bikini*
På det här sättet uppför vi oss emellanåt i vår spanska by. Jag är danserskan i bakgrunden.
Ni kanske undrar varför jag publicerar en massa foton. Saken var den att jag bläddrade igenom mitt Facebook-album som bestod av väldigt många konstiga foton och plockade ur några på måfå. Det här är jag och min syster Mia som iklädda varsin huvudbonad firar juldag i Helsingborg för kanske ett och ett halvt år sedan.
De här personlighetstesterna som går runt absolut hela bloggsverige just nu stämmer ganska väl skulle jag vilja påstå. Jag tycker att testet plockade upp åtminstone delar av den jag är (eller snarare EXAKT precis den jag är). Detta är vad som sägs om min personlighetstyp:
Entusiastiska, kreativa och idealistiska. Kan göra nästan allt som intresserar dem. Socialt begåvade. Måste leva sitt liv i enlighet med sina värderingar. Entusiastiska inför nya idéer, men blir uttråkade av detaljer. Flexibla och öppna för argument. Många och varierade talanger och fritidsintressen.
Och dessa karriärer skulle passa mig:
Skådespelare, journalister, skribenter, musiker, konstnärer, konsulter, psykologer, entreprenörer, lärare, personalvetare, politiker, diplomater, TV-reportrar, marknadsförare, forskare, säljare, artister, präster, PR-ansvariga, sociologer, socialarbetare
Alltid mycket trafik på Götgatan oavsett tid på dygnet. Har avnjutit fantastisk middag hos min kusin nästgårds. Nu – rakt hem utan att passera gå (7eleven).
