Nu är jag på Fotografiska museet som slog upp portarna förra veckan för att se bland annat Annie Leibovitz-utställningen. Inser att jag ser ut som klyschan av en sådan som går på just Fotografiska museet också. Passar bra.  

Jag häcklar Eurovision song contest live här om ni vill hänga på!

Det är mycket tjat om kungabröllopet nuförtin. Jag tänkte att om jag någonsin gifter mig ska enbart danser som den nedan tillåtas på bröllopsfesten. Jag ser särskilt framemot dansstegen om man spolar fram filmen till 0.47. Jag tänker hela min familj där hand i hand och lite kompisar bakom. Kanske en kusin och gamla mormor. Jag skulle helt ärligt kunna gifta mig bara för att tvinga alla gäster till exakt den här dansen.

Sedan ett par veckor tillbaka har mitt liv varit alldeles för stressigt för mitt eget bästa. Idag lade jag saker till handlingar genom att hänga med Cissi hela eftermiddagen. Sedan ringde min syrra och tyckte att ett helt gäng skulle mötas upp på Trädgården för att äta middag i solen, vilket vi gjorde. Hamburgare från grillen, öl och systrar, pojkvän och killkompis. Dessutom hittade jag Rebecca där också, fick lyssna på musik och spana in Stockholms hipstertätaste publik.

Hipstamatc-funktionen på iPhonen fick min kompis Mats att se ut som om han var tagen direkt från tv-serien ”True Blood”.

Här är jag. Tyvärr måste jag färga min utväxt. Sedan har jag lite magkatarr. God natt!

Jag sitter och 90-talsindiepopmyser inför en intervju jag ska göra nästa vecka som går i nostalgins tecken. Jag kom att tänka på bandet Eggstone, killarna som startade den legendariska Tambourine studios i Malmö. Jag minns hur mycket jag älskade albumet ”Somersault” när jag gick i nian. Jag minns också att jag var tvungen att gå in i skolbiblioteket och slå upp ordet ”somersault” för jag förstod inte vad det betydde. Haha, tiden innan google var ju fantastisk alltså. (Jag minns också att jag i högstadiet slog upp ord som ”totalitär”, ”lobotomera” och ”Fredmans epistlar” efter lite för mycket Ebba Grön-lyssnande. Sedan köpte jag ut skolans ordbok och hade sedan några hundra sidor av ordförklaringar som jag njöt av efter skolan. *weird*).

När jag lyssnade på Eggstones gamla låt ”Water” kom jag ihåg den där gången 1994 då Blur spelade på lilla Mejeriet i Lund och jag och min syrra var där (och hela Helsingborgsindieklicken givetvis). Framför oss stod Brainpool och lyssnade och bredvid oss stod Eggstone. Då tänkte sextonårsjag: ”Jag klarar inte mer! Jag är omringad av idoler och mina största idoler spelar just nu mina viktigaste favoritlåtar som soundtrack”. Och herregud vad kär man var i Eggstones gitarrist Patrik Bartosch 1994. Han hade Skånes kanske snyggaste mörka indielugg.

Stockholm brukar räknas till en av världens vackraste städer, bygg på fjorton öar mellan sjö och hav. Men även den vackraste staden har sina mellanrum. I Stockholms gnistrande tandrad finns en och annan sned kindtand, platser som till synes har glömts bort. Eller är det så att Stockholms skönhet blir extra slående med hjälp av dess mindre vackra mellanrum? Följ med på en ovanlig Stockholmsresa.

Atlasmuren
Graffitin täcker de smutsiga betongväggarna i det insprängda schaktet under S:t Eriksbrons fäste. Här är det beckmörkt trots att det är mitt på dagen. Det sägs att Sveriges reklamfilmare som inte har budget nog att åka till New York för att filma bakgatorna där tar det med sig kamerautrustningen till Atlasmuren.

Brunkebergstorg
Fram till rivningarna av Klarakvarteren på 1960-talet var Brunkebergstorg ett livligt busstorg fyllt med människor. I dag är torget en bortglömd plats. På Kulturhuset och Gallerians baksidor syns torget som har föga gemensamt med det gamla busstorget. Här skyndar ett fåtal människor förbi och på kvällarna är det prostitution och droghandel som tar över det vackra torget från förr.

Slussen
Platsen där Mälaren möter Saltsjön invigdes i nuvarande utseende 1935 som dåtidens höjd av stadsplanering. I dag är Slussen fast i en form av limbo. En omfattande renovering av gångarna som knyter samman Södermalm med Gamla stan är inte aktuell då en total ombyggnad väntar de kommande åren. Därför står trettiotalets stolthet och förfaller medan stockholmarna skyndar sig förbi.

Järnvägsparken
Ett stenkast från Centralstationen ligger den stenlagda Järnvägsparken. Några glättigt färglagda betongdekorationer kämpar i motvind för att lysa upp parkbänkarna. Parken ringas in av av- och påfarter till Centralbron. När Centralstationen byggdes 1870 var Järnvägsparken lummig och grönskande. Nu försöker fastighetskontoret snegla på Londons ”Camden Market” för att skapa en urban marknadsplats på denna bortglömda yta.

Tysta Marigången
Bakom Hotell Sheraton ligger Tysta Marigången som fick sitt namn från kaféet ”Tysta Mari” som var ett populärt tillhåll för journalister under 1800-talet. Tysta Marigången är i dag en övergiven arkad där skyltfönstren vittnar om sedan länge igenbommade butiker. En frisörsalong håller skenet uppe i den annars nedgångna och ruffiga tunneln.

Åsö Gymnasium
En tidstypisk sextiotalsmodernistisk skola eller Sveriges fulaste öststatsbyggnad? Meningarna går i sär när man talar om Åsö Gymnasium. Under de senaste åren har området som även inkluderar Skatteskrapan fått en ansiktslyftning med modern galleria och pågående husbyggen.

Text och foto: Malin Collin

Den här låten ”Cool your Boots” med bandet Ride lyssnade jag sönder i mitt flickrum i tidig tonår. Jag hade inte lyssnat på den på säkert tolv, fjorton år förrän i kväll och bara kastades tillbaka i tiden. Jag sitter på en buss, snurrar på batterierna i min freestyle för att de ska hålla lite längre och inte börja spela låtarna på kassetten långsammare. Skånska åkrar passerar förbi. Jag väntar, väntar på att något ska hända (och citerade The Cures låt ”Play for today” varje dag i ett helt år i väntan på att nian skulle ta slut). Jag drömmer om att bli äldre, hatar att gå i högstadiet. Jag drömmer om att lära känna människor som lyssnar på samma musik som jag, som fattar vad jag menar, som klär sig på samma sätt som jag, som också köper importerade NME:s och The Makers på Pressbyrån, som inte tror att ”indiepop” är samma som indisk pop. Jag drömmer om att flytta någonstans – London? Paris? Varsomhelst. 

Herreguud, jag kan känna all den där frustrationen bara av att lyssna en gång på den här låten.

Just nu går jag på knäna. Eller värre än så – jag går på låren, på höfterna, på armhålorna – ja ni fattar. Det är s.k ”mycket” nu. Det hjälper inte heller att jag lider av svårartad pollenallergi, dras med efterdyningarna av någon slags influensa och dessutom pressar tänder, har spänningshuvudvärk och en begynnande magkatarr. 

Med andra ord har jag inte så mycket att tillägga. *proppar mig full av allergitabletter, ögondroppar, panodil och tänker på vågor som slår in på en öde strand*

Nej, det jag äter skitstark thaimat och hetsar vidare om jag ska vara ärlig. Och så läser jag Curtis Sittenfelds roman ”I en klass för sig” och saknar Alice Blackwell från ”Presidentens hustru” men kommer väl snart att börja gilla Lee Fiora.

De här Ed Hardy-vodkaflaskorna skrattade jag gott åt idag på flygplatsen. Herregud alltså! Man vill bara sätta på sig ett rosa Juicy Couture-set, skaffa kindpiercing, långa extentions, Gucciväska med logga och ett engelskt fotbollsproffs och sedan bara festa liksom.  

Nu är jag tillbaka i Stockholm igen. Tillbringade större delen av dagen på Amsterdams flygplats Schiphol faktiskt för vi åkte dit ganska lång tid innan planet lyfte för att shoppa lite. Det slutade med att jag inte köpte någonting till mig själv (måste gå i självsnålsterapi tror jag – typ gå på gruppterapisessioner på NK och tvinga mig att köpa onödiga saker. Men när man inte hittar något så gör man inte det helt enkelt). Däremot kollade jag på dyra krämer. Först började jag gräva i testers med krämer för tusenlappen men snart fann jag La Prairie-hyllan och klappade in 3000-kronorskrämer i hela fejan. Kände mig nöjd och hoppas på att vakna i morgon och se ut som en tolvåring runt ögonen.

Annars lite Starbucks, inköp av något paket Stoopwafels, lite läsning i min bok ”Hypnotisören” och ett evigt snytande av näsa då min speciella influensasjuka gick över i rejäl förkylning.