Pokerkväll med sonen och två
av hans kompisar.

Förutom att vinna deras veckopeng,
vill jag passa på att prata om preventivmedel.

Men de var inte bara extremt osugna på att prata
kondomer med mig – horungarna vann alla mina pengar.

Förödmjukad av finniga oskulder.

Hoppas de får klamydia.

Jag är så trött. Så trött.
Har inte sovit mer än tre timmar per natt
de senaste veckorna.

I förrgår satte jag mig i en taxi
och jag kom inte ihåg min hemadress.
Jag visste inte vart vi skulle,
var jag bodde. Läskigt.

Mina händer skakar. Jag har fått
något konstigt utslag på benen.
Min dotter vill inte komma hem
till mig längre.
– Vi får ingen kontakt med dig längre,
säger hon.

Jag vet inte om det är värt det.
Jag tror det. Hoppas det.
Det är det mest spännande projekt jag
jobbat med någonsin.

På söndag kan ni lyssna på det.
Kl 18.03 börjar P3-dokumentären Terrorbomberna i Köpenhamn.

Lyssna. Lyssna noga.

Ni kan läsa den här

Det finns en gammal sedelärande berättelse om när några blinda personer
skulle avgöra vad en elefant var för något.
En kände på elefantens ben, och sade: det är en trädstam!
En kände på elefantens svans, och sade: det är ett rep!
Den tredje mannen kände på elefantens snabel, och sade: det är en pytonorm!

Martin Ezpeleta är en elefant, och vi är alla blinda.
Han är nog lite skumögd själv också.

För mig är han bland annat:

Hasse & Tages första värdiga arvtagare
Fullkomligt galen
En vass och klarsynt samhällsdebattör
En snuskhummer
Hårdrock förklädd till litteratur
Knark
Pippi Långstrump

… och mycket, mycket mänsklig.

(Förmodligen är han ett geni också.)

Bokens titel, Jag y Yo, syftar bland annat på hur han ständigt
slits mellan sina två tillhörigheter, sina två kulturella identiteter.

Den svenska och den argentinska.

Men även människor som bott på samma plats, i samma kultur,
i hela sitt liv, slits ofta mellan olika sidor av sitt inre jag.
Hans beskrivning av kluvenheten mellan det argentinska och det
svenska har påfallande många likheter med psykoanalysens teorier
om varje människas ständiga inre kamp mellan de primitiva drifterna,
Detet, och den sociala anpassningen, Överjaget.

Detta är förmodligen en av anledningarna till hans stora popularitet.
Hans dikter och andra texter handlar i grunden om allmänmänskliga frågeställningar.
Inte om sådana som är bundna av kultur, geografi eller tidsålder.

Skrivet av: JonasA

Hej Martin!

Vi har mottagit dina betalningar som var förfallna till betalning för år 2008 och
2009. Jag behövde få hjälp med omplacering att ett belopp av vår Inbetalningsenhet
igår. Därför har jag inte kunnat återkomma till dig förrän idag.

(…)

Lycka till med din bloggpoesibok!

Med vänlig hälsning
xxx

Korrekt. Ursäktande utan sjävförödmjukelse.
En liten felskrivning som visar att framför
skärmen sitter en människa och inte en robot.
Och slutligen en personlig touch. Klockrent.

Det var så lite, CSN.
Vi hörs igen nästa månad.

Hej!
Jag heter 750210-9270 och är besviken på er.

Jag hoppas det här brevet kommer till någon högt
uppsatt person inom organisationen,
med insyn och beslutanderätt.
Gärna generaldirektören.

Ni har under flera år bombarderat mig
med brev. Det vet du om.
Ni vill att jag ska betala. Det förstår jag.
Även om ni kanske inte behöver nämna det varje vecka.

Hade jag sprättat upp alla era kuvert,
skulle jag fått tennisarmbåge.

Nu är grejen den att efter flera tuffa år,
med skrala inkomster, så har jag äntligen
fått rätsida på min ekonomi.

Och det första jag gjorde var att
betala in till er det jag var skyldig för
de sista två åren.

Det gjorde mig så glad och upprymd att
jag skrev en dikt till er (jag är poet).

Nu har det gått två dagar.
Och jag har inte fått något svar från er.

Varför?

Inte ens ett litet tack.

Jag vet inte hur det funkar i er organisation,
men jag brukar åtminstone säga tack när någon ger
mig 8000 spänn.

Tacksamhet, CSN, lite tacksamhet.
Är det för mycket begärt?

Jag har i alla fall skissat på ett brev som ni
skulle kunna använda som autosvar när det plingar till
i kassan:

”Hej ärendenummer 11992656/6!
Oj, vad mycket pengar vi fick av dig!
Tack!
Hoppas allt är bra med dig och vi ser fram
emot att få din nästa inbetalning nästa kvartal.

Plikten framför allt.
Mvh
CSN-familjen”

Enkelt och effektfullt.
På det här sättet skulle ni få mycket
mer lojala och betalningsvilliga låntagare.

Med nuvarande service är det inte så konstigt
att många struntar i att betala tillbaka.

Hoppas ni tar till er den konstruktiva kritiken
Mvh
750210-9270

Nu är Jag y Yo färdig.
Åtminstone skalet.
Det enda som spelar någon roll
nuförtiden.

Jag är mycket nöjd med Oscars arbete.
Ni kan läsa hans blogg här.

Nu saknas ett förord.
I vanliga fall skulle jag kanske bett
någon etablerad författare skriva den.
Kanske Marcus Birro.

Men eftersom det här kommer bli en
bloggpoesibok, så tycker jag att någon
läsare ska skriva det. 

Men vem?
Många av er är hängivna, men opålitliga.
Ni skrattar ena dagen och spottar på mig nästa.
Nä, det måste vara någon jag har stort
förtroende för. Som följt mig från början.

Och valet är egentligen självklart.
JonasA – skulle du vilja skriva förordet
till min bloggpoesibok?

Jag har precis fått brev från Skatteverket
(och två från CSN – varför inte lägga dem i samma kuvert?).
Till skillnad från CSN läser jag alltid Skatteverkets brev.

Med en gång.

Dels har jag alltid en förhoppning
om att få tillbaka pengar på skatt
(jag skattar nämligen när jag jobbar i Sverige).

Dessutom känns det som att i indrivningsmaffians
struktur, så är Skatteverket Kronofogdens högra hand.

Lite som Michael Corleones halvbrorsa –
ni vet, advokaten i Gudfadern.
Spelar good guy, men du vill inte bli osams med honom.

Så är det med Skatteverket.

Brevet var såklart varmt och personligt
och där finns inget att anmärka.

Men.

Så kom rubriken SKATTEVERKETS BEDÖMNING.

”Förutom att du har ett svenskt medborgarskap synes
du inte längre ha någon anknytning till Sverige”.

Vad fan är det för jävla antagelse?
Och föraktfull ton!?

Hallå?
Jag reser till Sverige varje år!
Jag har flickvän i Sverige! Min mamma!
Mina barndomsvänner! Mina gympaskor!

Och jag kan inte låta bli att undra:

Hade de formulerat sig så om jag
hetat Anders Karlsson?

Tack Axel för förslaget och Oscar för utförandet.
Omslagsbilden till boken Jag y Yo är klar.
Fullkomligt lysande! Jag älskar den!
Det är så… Jo.

Nu behöver jag bara sätta dit en titel…

Som ni nu alla vet kommer jag
att snart debutera som bloggpoet.

Boken är originell och banbrytande.
Den handlar om mig.

Om att leva med två kulturer.
Samtidigt! Jo, det här är grejer.

Kommer att slicka upp kulturskribenterna i brygga.

Men även om boken är självbiografisk
vill jag inte att den ska vara så självcentrerad.

Boken kommer att heta
Jag y Yo.
Jag tycker nämligen att det låter lite
som Ying och Yang. Men mer jag liksom.

Vill riva några fördomar och missförstånd om
den dubbla identiteten.

Som till exempel i den här lilla dikten
som jag kallat Schizofreni:

“Två    
Levande
            Kulturer
 Gör
      Oss
            Inte
Vidsynta

               Utan

Skelögda”

Hursomhelst, jag behöver er hjälp.
Vet inte vilken omslagsbild
jag ska använda till boken.
Vilken tycker ni?

Den här känns mer som Jag.
Intellektuell. Eftertänksam. Klok.

Men samtidigt känns den här mer som Yo:
Varm, passionerad, kärleksfull

Vilken tycker ni att jag ska välja?