Kärnvapennedrustningen är Ukrainakrisens okända offer.

Med den nya kalla kriget-stämningen mellan USA och Ryssland är förutsättningarna för en fortsatt minskning av ländernas arsenal sämsta tänkbara.

När det Stockholmsbaserade fredsforkningsinstitutet Sipri idag släpper de årliga siffrorna över kärnvapenutvecklingen i världen ser det en smula hoppfullt ut. Det totala antalet kärnvapen i världen minskar med runt tusen till totalt 16 300.

Men statistiken missar en viktig punkt. Den snabba och kraftiga försämringen av relationerna mellan USA och Ryssland.
En förutsättning för de senaste decenniernas minskning av antalet kärnvapen har varit nedrustningsöverenskommelser som träffats mellan Ryssland och USA. Ett av dessa är fortfarande i kraft, Nya Start-fördraget från 2010.

Men viljan att ingå nya avtal i ett läge när Ryssland åter drömmer om en stormaktsroll är liten.
Visserligen fortsätter en minskning tack vare den redan ingångna överenskommelsen men enligt Sipri så sker det i långsammare takt.

Dessutom har båda länderna inlett ett omfattande arbete med att modernisera och byta ut sina äldre kärnvapen mot bättre och mer kraftfulla pjäser. Antalet minskar men förintelsegraden ökar.

Fortfarande har USA närmare 2 000 kärnvapen som ligger redo 24 timmar om dygnet att avfyras i silos runtom i USA och på atomubåtar som ständigt rör sig runt världen. För Ryssland är den siffran 1 600.
Sipris bedömning är att både USA och Ryssland verkar vilja behålla sina kärnvapen ”i all oändlighet”.

Detsamma gäller för övriga kärnvapenländer. I det nya geopolitiska klimatet i världen efter Georgien 2008, Arabiska våren 2011 och Ukraina 2014 så har de flesta kärnvapenmakter dragit slutsatsen att världen knappast blivit en tryggare plats och att de därför är säkrast att hålla fast vid kärnvapen som den ultimata avskräckningen mot presumtiva fiender.

Ett av president Barack Obamas löften när han blev vald var att arbeta för en värld fri från kärnvapen. En ambition som var ett av skälen till att han fick Nobels fredpris redan innan han suttit ens ett år vid makten.
Nya Start-avtalet är det enda han lyckats uppnå så här långt. Avtalet gäller i tio år med möjlighet till förlängning i fem år om båda parter önskar. Några samtal om ytterligare nedrustning pågår inte mellan Ryssland och USA. President Putin har valt att inte förnya ett avtal om amerikansk hjälp att skrota gamla kärnvapen.

Att Obama skulle uppnå sitt mål innan han lämnar över till nästa president i början av 2017 är helt uteslutet.

Inte minst eftersom Indien och Pakistan går emot den allmänna trenden om en minskning av kärnvapnen. Indien är i färd med att bygga sex nya kärnreaktorer med en teknik som gör det möjligt för dem att producera en större mängd vapenplutonium.

Pakistan går enligt Sipri en liknande väg och expanderar sin främsta plutoniumfabrik i Khushab i Punjabprovinsen.

Just nu framstår drömmen om en kärnvapenfri värld som en väldigt ouppnåelig dröm.