I EU-valet blev Marine Le Pens Nationella Fronten största parti.

Ändå slutar valet med ett praktfiasko för henne och andra högerextrema partier.

Deras inflytande i Europaparlamentet blir nära noll.

När valresultaten trillade in sent på kvällen den 25 maj hördes många förskräckta kommentarer runtom i Europa. De högerextrema partierna gick fram på bred front.

Mest tryckt var stämningen i Frankrike där Nationella Fronten mångdubblade antalet ledamöter i Europaparlamentet genom att få nästan en fjärdedel av alla röster och därmed bli största parti.
Men nu ser det ut som dessa framgångar vid valurnan blir helt värdelösa.

I Europaparlamentet är det inte de enskilda partierna som driver olika sakfrågor. Man måste tillhöra en partigrupp för att få inflytande. För att kunna bilda en partigrupp måste man ha med ledamöter från minst sju olika länderna.

I går meddelade Marine Le Pens allierade, holländske islamfientlige Geert Wilders, att han misslyckats med att bilda en partigrupp. Han fick bara ihop ledamöter från fem olika länder inför den deadline som gick ut i dag.

Vissa partier var diskvalificerade från början som grekiska nynazisterna Gyllene gryning (som fick tio procent i valet) och ungerska Jobbik vars åsikter var för magstarka även för extremister som Le Pen och Wilders.

In i det sista förhandlade Wilders bland annat med det polska högerextrema partiet KNP, som bland annat vill avskaffa kvinnors rösträtt eftersom de oftare än män röstar till vänster.

– Vi vill bilda en fraktion men inte till vilket pris som helst, var Wilders förklaring.

Andra uppgifter gör gällande att det var polackerna som drog sig ur på grund av kvardröjande ilska över den polska hotline som PVV införde i Holland. Människor kunde ringa och rapportera polacker som uppträdde störande.

En annan orsak till Wilders misslyckande var att Sverigedemokraterna blev accepterade av en annan, inte fullt lika högerextrem partigrupp i EU-parlamentet.

Efter ett personligt möte med några ledande Sverigedemokrater ändrade Nigel Farage, partiledare för EU-fientliga brittiska Ukip, sin negativa inställning till SD. Partiet ingår därmed i ett något mer rumsren partigrupp.

I valrörelsen framställde sig många av de högerextrema och högerpopulistiska partierna som ett alternativ till de etablerade och ”trötta” politikerna i de traditionella konservativa partierna.

Men nu när valet är över är det ett antal av dessa partier som sökt sig till den konservativa partigruppen ECR där bland annat brittiska Tories ingår istället för att gå med i Ukips grupp eller gå ihop med Wilders och Le Pen.

Det gäller bland annat för Sannfinnländarna och Dansk folkeparti.

Geert Wilders säger att han hoppas kunna bilda en partigrupp senare i höst där Nationella Fronten ingår tillsammans med österrikiska FPÖ, italienska Lega Nord och belgiska Vlaams Belang. Men ingenting talar för att läget skulle vara annorlunda då.

Istället tyder det mesta på att de mest högerextrema partierna i parlamentet blir helt utan inflytande. De som inte ingår i en grupp får kortare talartid i parlamentet och mindre ekonomiska bidrag. De får inga platser i utskotten. De kan inte ens använda parlamentet som en scen för sin EU-fientlighet. Vilket var huvudsyftet med att ställa upp i valet.

Spontant känns detta som en framgång för de demokratiska krafterna men det finns en baksida.
Hundratusentals människor har trots allt röstat på de högerextrema partierna. Många säkert mer av protest än av övertygelse. Men när de märker att deras röst varit bortkastad så riskerar det att ytterligare öka politikerföraktet och ointresset för att delta i politiken.