Ibland när man sträcker Charlie nappen suger hon in den som om munnen vore ett magnetiskt fält och nappen vore gjord av JÄRN! (okej?)

Andra gånger spottar hon ut den och stirrar på mig häpet och med AVSKY, tittar på mig med en blick som säger: “Hur kunde du få för dig att jag skulle vara det allra minsta intresserad av att ha den där i min mun? Jag menar, hur jävla dum i huvudet får man egentligen vara?”

Och då känner man sig dum, tar bort nappen och säger “förlåt då”.

Känner sig jättedum gör man.