Vi var på 2-månaderskontroll idag för Charlie. En kvinnlig läkare lyste med ficklampa i Charlies ögon för att se om de var grumliga. Det var de inte. Hon kontrollerade att Charlie kunde sträcka ut tungan. Det kunde hon. Hon kontrollerade att fontanellen satt där den skulle. Det gjorde den. Hon knådade på Charlies mage för att se om alla organ var intakta. Det var de.

Sen var hon färdig och berättade för oss att allt var som det skulle och jag och Amanda nickade mot varanda i tyst samförstånd: Charlie är inte vilken dussinunge som helst. Hon är ett superbarn. Hon är en superstar. HON HADE ALLA RÄTT!

Vi sa det till varandra också när vi gick ut. Tänk att hon klarade allt. Prickfri från botten till toppen. Charlie, va. Vilket barn!

Hon kanske är ett geni också. Det har vi fått för oss. Vi tycker hon ger oss så intelligenta blickar hela tiden.